I dag har vi pysslat lite hemma. Stefan har satt upp en av de lampor med rörelsedetektor som vi köpte igår. Jag har bytt ut vår gamla varmkompost mot en ny. Grävt ut en massa fin jord som nu ska efterkomposteras innan den används och börjat grunda den nya.

På eftermiddagen har jag varit barnvakt till Max en liten stund medan Sandra var i stan och sprang tjejmilen. Han är verkligen lätt att ha den lille mannen. Vi träffas ju inte så himla ofta och nu hade han somnat med mormor och när han vaknar är det farmor som är där och inget säger han. När han fått lite mat var han som en liten solstråle. Gosade och lekte tills Mamma kom tillbaka. Stefan hjälpte till att byta handtag och gångjärn på deras köksluckor.

Det har varit en näst intill perfekt helg i min smak. Jag älskar när dagarna inte är planerade i förväg. När man tar dagen som den kommer och gör det man vill. Jag har blivit allergisk mot planlagda dagar, tror jag.

I kväll har vi ätit en god middag i uterummet. Middagen bestod av fläskfilé, klyftpotatis, rödvinssås, persiljesmör och sallad.

Nu är jag så trött att jag ser dubbelt så jag ska nog hoppa i säng. I morgon är det arbetsdag igen eftersom jag inte heller i helgen vann något på lotto. Fast jag tycker att jag borde ha gjort det. Jag lyckades pricka in 0 rätt + alla fyra tilläggsnummer. Alltså alla tilläggsnummer hade jag med i min rad. 

Natti, natti!

I går var vi på Bauhaus och IKEA för att inhandla lampor till oss och till Mamma och Pappa. Mamma hade beställt taklampor till gästrummet (Ingers rum) och deras eget sovrum. Absolut inte plafonder! Det var inte lätt att hitta taklampor som var någorlunda snygga och passar i ett pensionärshem. Till slut hittade vi några vita veckade skärmar på IKEA och jag ringde och förklarade hur dom såg ut. Mamma pratade om glasskärmar och att hon skulle kunna ha dom i hallen också. Vi missförstod varandra totalt och hon gick med på att vi skulle köpa skärmarnavi tittade på. Det blev ju så klart totalt fel. När vi kom hem visade det sig att det var just en plafondlampa hon ville ha. På Bauhaus köpte vi en liten väggplafond som dom skulle ha i hallen så att Pappa ser när hans åker in på toa på nätterna. När jag skulle sätta dit skärmen i hållaren så spricker den och går i två delar. Resultat: inga lampor till Mamma & Pappa! Stefan får åka tillbaka med taklamporna i morgon och reklamrea den trasiga glasskärmen till väggplafonden. Till oss köpte vi två lampor med rörelsedetektor att sätta i trädgården. Jag har läst att det i vårt närområde smyger omkring en fönstertittare. Det känns inget vidare. Kommer han hit så kommer han i alla fall att bli upplyst.

På Coop satt författaren Kjell Eriksson och signerade pocketböcker. Vi köpte två stycken. Nattskärran och Svarta lögner, rött blod. Nattskärran visade det sig sedan att vi redan hade inbunden hemma.

På kvällen hade Stefan och jag en egen liten, liten kräftskiva. Det var så mysigt att sitta i vårt uterum med alla lyktor tända och äta lite kräftor med tillbehör. Och ska jag vara ärlig så är kräftor klart överskattat. Vi hade köpte en dyr (55:-) pytteliten västerbottenpaj på Coop. Det var supergod. Vi köpte även laxrullar med pepparrot ca 1 cm tjocka även dom svindyra. 4 st kostade drygt 68:-. Men även dom var jättegoda. Lite bröd, ost, öl och snaps blev det också.
Det har ju varit några riktigt ljumma härliga kvällar då det varit skönt att sitta i uterummet. Vill vi se på TV är det bara att vända TV:n och ställa den i dörröppningen.

Vi kollade lite på serien True Blood som jag spelade in i veckan. Jag tyckte att den var skitdålig. Den får nog vara för min del i fortsättningen. Den kändes amatörmässig.

Det blev ganska tidigt i säng. Men inte kunde jag somna. Stefan sov som en liten gris men jag kunde inte komma till ro. Förmodligen det sena kaffet vi drack. Till slut gick jag upp. Jag hängde upp tvätt som låg i tvättmaskinen, läste färdigt min bok och en artikel i en tidning jag fick av Mamma.  Efter ett tag gäspade och gäspade jag så jag gick in och lade mig igen. Somnade jag? Nä. Upp igen en stund sen kom jag till slut till ro och somnade. Då var nog klockan närmare 02.

Usch vad jobbigt det är. I onsdags när jag var och hälsade på Mamma och Pappa så blev Pappa så ledsen.
Det är inte lätt att förstå vad det är han är ledsen för. Vi hade ätit lite sallad och satt och drack kaffe efteråt. Samtidigt tittade vi på ett par nya stödstrumpor som Mamma hämtat på posten på dagen. Pappa satt mitt emot mig vid bordet och Mamma satt vid gaveln mellan oss. Plötsligt rullade Pappa iväg med rullstolen och placerade sig mellan Mamma och mig. Han började grimasera och strök sig på kinderna och runt munnen, grymtade och försökte få oss att förstå. Mamma trodde att han inte ville att vi skulle titta på hans strumpor men det tror inte jag. Jag tror att han blir så frustrerad av att inte kunna prata och göra sig förstådd. Han tog min hand och lade den ovanpå Mammas. Sedan lade han sin egen friska hand på våra händer. Han lyfte upp dom mot sin kind och grät. Han tittade så bedjande på  mig, men jag kan ju inget göra och jag vet inte riktigt orsaken till att han gråter. Det är hemskt.
Senare ringde Eva och föreslog att vi skulle ge Mamma en spa-helg när hon fyller 80 i oktober. Det skulle innebära att Pappa måste vara på något boende. Och jag vet inte om han skulle klara av det. Det är så himla svårt. Jag vet att Mamma behöver avlastning, men att nu skicka iväg Pappa på växelboende. Det var det jag frågade Mamma när hon valde att flytta ut från äldreboendet igen. Har du tänkt på att du blir mera låst då och ja, det visste hon ju men hon ville ändå flytta. Visst har dom gjort rätt. Att bo kvar hade inneburit att hon drogs ner mer och mer med tanke på hur alla runt omkring försämrades i rask takt.
Jag hade väldigt svårt att somna sedan på kvällen. Jag låg och tänkte på hur Pappa kommer att reagera om han blir iväg skickad igen. Mamma har mardrömmar om äldreboendet och vill aldrig mer tillbaka. Vart skulle Pappa få vara då? Växelboende väljer man inte bara. Och på det äldreboendet känner han ju dom flesta. Nej usch, jag vill inte tänka på det.

...igår var jag och shoppade lite kläder till min arbetskamrats lilla baby. Vi brukar skramla till en present när någon fått barn.
Jag var på HM och köpte söta små kläder till den lilla, lilla tösen.


Bodysar kan dom nog inte få för många.


En ljuvlig mjuk liten dress blev det också.

Har ingen aning om vad dom (föräldrarna) gillar för färger så jag valde en neutral färg.

Nu står paketet vid mitt skrivbord och väntar på att överlämnas på måndag när förhoppningsvis alla är tillbaka.

......är inte lika roliga längre. Tidigare hade vi en som nog skrävlade och lade till lite när han berättade vad han varit med om. Men han pratade i alla fall. Tyvärr fick han gå när vi behövde minska personalen. När jag pratade med honom för ett tag sedan så sa han att det var just våra fikaraster som han saknade mest.
Nu försöker jag få igång samtal, men det går ofta trögt. Att sitta och tiga sig igenom fikarasterna är skittråkigt.

Det är onsdag idag och i kväll är det Lottodragning...............


Jag säger inget mer.....

Uppdatering: Det blir till att jobba vidare ett tag :-(

Jag älskar våra frukostar när vi är där. Jag vill inte gå och äta frukost i restaurangen. Jag vill sitta i min morgonrock, med en bok och äta frukost länge!


Havregryn, rooiboste och kaffe tar vi med oss från Sverige. Medan jag skär frukt och grönsaker går Stefan och köper färskt gott bröd. Sedan bara njuter vi.


Men.......
Nu kan inte jag grekiska men jag antar att det övre datumet är tillverkningsdatum och det under är bäst före datum.
Hållbart i nästan 10 månader. Vad innehåller det då? Smörpaketet jag har i kylen här hemma har tillv.dat 090730 och bäst före 091001!


Haha...vi tar med oss varsin kaffekopp hemifrån också eftersom vi tycker att kaffet blir godare i tunna koppar.

...det går så fort.
Både i går och i dag har det varit riktigt skönt sommarväder, men nu ska det visst bli sämre igen. Hoppas dom har fel.
I går efter jobbet åkte jag hem och åt middag och sedan tog jag det mest lugnt. Man behöver såna kvällar ibland.
I kväll har jag varit hos Sandra och barnen och ätit middag. Jag blev inte kvar så länge eftersom det är skol/dagisdag i morgon för barnen och dom behöver komma tidigt i säng. Vi hann i alla fall spela ett par omgångar Svarte Petter med Melker innan middagen var klar. Sedan ville han att jag skulle sitta med honom när han spelar TV-spel och det är så himla tråkigt. Det är svårt att hålla sig vaken då. Förlåt Melker, men det är urtrist. Mathilda spelade Sims och det är lika tråkigt att sitta vid sidan om och titta på det.
I morgon ska jag titta till Mamma och Pappa en sväng efter jobbet.

Om ett par veckor vet jag några som ska åka till Cypern och vi ska inte åka med i år. Usch det kommer att kännas trist när vi tidigt på morgonen skjutsar upp familjerna till Arlanda. Nästa år kanske ordningen är återställd och vi åker med igen.

I går på dagen var det en ljuvlig sommarvärme. Jag låg en lång stund i min baden-baden och läste. Det har jag inte gjort på hela sommaren fast jag sagt att jag skulle det. Men jag hann med att ta hand om lite tvätt också. Sedan rensade jag bort blomställningarna från rhododendronbuskarna på baksidan.
Strax före halv sju satte vi oss i bilen för vidare färd till Ulriksdals Slott och Diggiloo. Vädret hade sväng lite och risken för att det skulle bli regn hade ökat. Men vi var väl förberedda. Vi hade med oss bitar av broccolipaj och sallad + en termos med kaffe. Kul att försöka äta när man har en fladdrig regncape att brottas med också, men det gick.
Vi hade platser långt fram och hamnade bland en massa VIP-gäster. Runt oss satt bland annat: Bo Strömstedt med fru och dotter. Senare anslöt även Jenny Östergren (heter hon väl). Noppe Levenhaupt med fru och snett framför dom hans fd. sambo Grynet Mollvig. Steffo Törnqvist, Agneta Sjödin och Sanna Nielsen satt några rader framför oss. Så dök Carola och Kicken upp och satte sig i närheten av Noppe L. Magnus Hedman med polare satt längre ut i vår rad eller den framför/bakom. Sen såg jag en massa andra människor som jag bara känner igen utseendet på men inte vet vad dom heter eller varifrån jag känner igen dom.
Det var inte många av Vipparna som satt kvar efter pausen när regnet strilade ner över oss.
Mest imponerad var jag av Sara Lövgren som blev en favorit redan när jag såg henne i Fame Factory. Vilken röst hon har den tjejen. Brolle sjunger inte så illa han heller.
Lite långt är det med tre timmar och pausen kändes alldeles för lång speciellt när det regnar. 30 min sa dom men det blev nog närmare 1 tim. Läste i tidningen att artisterna träffat Kungen och Drottningen i pausen så det var kanske därför det drog ut på tiden.


Han med det tunna krulliga håret är Steffo T


Niklas Strömstedt längst ner i högra hörnet (i rosa skjorta)


Tomas Pettersson håller en dialog.


 Vi var hemma igen vid midnatt.

I dag när vi just satt oss att äta middag öste regnet ner och plötsligt blixtrade det till och började spraka och så försvann strömmen.
Vi som inte hunnit brygga kaffe till efter maten!
Aldrig är man väl så kaffesugen som när man inte kan få kaffe.
Vi plockade fram vårt gamla gasolkök. Två tuber hade vi i en plastback. I den ena fanns det lite kvar. Lite för lite! Vattnet hann bara bli ljummet innan gasolen var slut. Men så kommer Gulle-Sandra förbi med en termos med kaffe. Vi blev så glada. Tack älskade gumman. Det var så gott!
Nästan tre timmar fick vi vänta på att få tillbaka elen. Det är otroligt så handlingsförlamad man blir när man inte har el. Bortskämda är vi minsann.
Vi satte oss i uterummet med en varsin bok, inomhus var det för mörkt för att läsa. Grannen E snett över gatan kom över och undrade om vi kunde se på TV. Det kunde vi ju inte. Dom hade ström men inte TV. Det var alltså bara delar av gatan som drabbats. 
När det blev för mörkt ute flyttade vi in igen. Jag tände massor av levande ljus och då kom såklart strömmen tillbaka.  Det tackar vi för.

I går tog vi oss till Sigtuna och Gröna Ladan för att se filmen som just nu ligger högst upp på biotoppen: Sommaren med Göran.
Oj vad jag skrattade....
Kan verkligen rekommendera den om man vill skratta.

Vi var tidigt på plats så vi köpte våra biljetter och tog sedan en tur ner till hamnen och köpte varsin glass vid Våfflan. Sedan gick vi längs strandvägen tillbaka till bion.
Vädret var härligt, varmt och vindstilla.





En grind till huset mitt emot bions entré

Måste bara lägga ut några bilder på godingen Max när han fick smaka kycklinggryta med grönsaker i Danmark:








Kanske var det mest konsistensen som han var ovan med för han sög länge på skeden och sedan även på haklappen.

...avklarad. Och, så farligt var det ju inte. Dagen gick ganska fort ändå. Fortfarande är det några som inte kommit tillbaka efter semestern. En har plötsligt blivit pappa i förtid och är därmed pappaledig. Nästa vecka ska vi dock vara fulltaliga.
Jag är ändå ganska glad att jag har ett arbete att gå till även om det varit underbart härligt att ha en lång semester.
Jag till och med jobbade över 45 min, men dom kommer jag att ta tillbaka redan i morgon då jag ska till frissan.

Stefan är fortfarande kvar på jobbet. Han skippade spinningen för att han var trött efter gårdagens cyklande. På jobbet hade dom planerat in......cykling och grillning. Han är väl helt slut när han väl kommer hem.

Självklart glömde jag månadsbilden i juli. Så det får bli en för båda månaderna



Skillnaden mot juli är väl att det är något fler utslagn näckrosor nu.

...och för första gången kan jag förstå vad måndagsångest innebär.
Jag har INGEN lust att börja jobba i morgon. Och någon Lotto-vinst som kan rädda mig har jag ju inte fått. 80 kr + 23 kr + igår 17 kr räcker inte långt.
Under dagen ska vi göra en cykelutflykt efter en runda som kommunen lagt ut på sin hemsida. Den återkommer jag till sedan.
I går kväll låg jag på spikmattan i sängen och somnade! Jag vaknade till av att jag snarkade. Ryggen såg ut som en apelsin, röd och alldeles prickig. Somnade tidigt och hade mobilen på väckning 07,00. Det är dags att vrida tiden tillbaka nu vare sig man vill det eller ej. Men i dag kan jag skrota runt i morgonrock i alla fall.

Fotade lite i trädgården nyss:


En klematis som vuxit otroligt i sommar. Vi har haft den på samma ställe i flera år då den bara givit ifrån sig någon enstacka slinga. Men i år har den verkligen exploderat i små blå blommor.


I en grenklyka i vårt körsbärsträd har en liten tall rotat sig.
Hela trädet i sig är märkligt. Vi hade ett bigarråträd som dog. Vi sågade ner det och ur den kvarvarande stubben stack ett skott i väg. Vi lät det vara och nu kanske 10 år senare har det vuxit till sig och är ett stort träd. Och i år har vi faktiskt fått ganska mycket körsbär också. Det är inte bigarråer, kanske någon typ av klarbär men dom är också goda.




En del av min "odling". Jag visste inte riktigt vad var. Jag satte kärnor av paprika och av papaya.
Och hade märkt krukorna ordentligt men sedan försvann lapparna. Men nu har jag sett att papayans blad faktiskt är flikigt så det är nog paprika i dom här krukorna med.

Papayablad på en bild från wikipedia.


Här har vi resten av odlingen. Fyra tomatplantor och tre paprikaplantor.


Tomatblommor och små, små tomater.....


En liten paprikablomma minsann.
Vi får väl se om dom hinner mogna innan sommaren är över.


Lite liljor som fortfarande blommar. Plantan köptes som röd "tre-blomma". Vi har en blå sån bredvid. På handelsträdgården var den märkt med just Tre-blomma röd.


Bladen ser lite lika ut speciellt när plantan var liten var det svårt att se skillnad. Uppenbarligen även för dom som jobbar med växter.

Och till sist ett exempel på hur man inte ska fotografera...

Fotografen ska ju inte synas som spegling i fönstret.

Nä nu ska jag kolla lite i tidningen innan jag klär mig. Jag ska verkligen njuta av den här sista dagen innan allvaret börjar.
Stefan då? Ja, han gjuter fast stenar på garageuppfarten och målar förrådsfönster. Det är hans sätt att njuta av ledigheten. Alla är vi olika.

I morse fick Stefan hissa flaggan på flaggstången han fick i present. Förra gången det var flaggdag var det ju jag som hissade den eftersom han skulle till jobbet.
Det är ju Drottning Silvias namnsdag idag, men det var ingen mer i vårt område som flaggade. Dom kanske inte är royalister...haha.





I dag har vi mest hållt på och fixat här hemma. Men på förmiddagen gjorde vi lite ärenden. Vi lämnade våra förlovnings/vigselringar för utslagning hos guldsmeden. Vi väger något mer nu än då vi gifte oss för en herrans massa år sedan. Jag väger närmare bestämt 11 kg mer nu. Jag var en riktig spinka då.
Att fixa ringarna var ingen billig historia. Förlovningsringarna var väl ok. 240 kr/st men alliansringen måste byggas på och det kostar 1200 kr. Det får vi ta, men nu får vi inte lägga på oss mer vikt.
Från och med måndag blir det ordning på torpet och inget onödigt ätande!
Vi var också på Maxi och handlade mat.
På eftermiddagen skulle jag åka till Plantaget för att köpa stödpinnar till mina plantor. Det blev väldigt dyra pinnar! Närmare bestämt över 900 kr! (Fast då fick jag ju två dynor till vår "Du & Jag", 3 st stora krukor med tillhörande fat. Lite plastband att binda upp plantorna med mm).
Vi har också hunnit med att flyta runt lite i poolen.
En riktigt härlig dag alltså. Även i dag har vi haft runt 28 grader varmt.

Inte någon gång tidigare har jag haft så lite lust att börja jobba igen. Och aldrig tidigare har jag haft så många veckorssemester i sträck. Kan det möjligen hänga ihop? Kanske.

I går kom Sandra och barnen upp för att bada och äta lunch ihop med oss. När dom kom flöt Stefan och jag runt på våra uppblåsbara fåtöljer. Skönt. Barnen hade med sig en fin blomma som dom tyckte att vi skulle ha. Gullungar. Man blir varm i hjärtat.


Så mycket bad blev det inte för barnen, kanske börjar dom ledsna på allt badande. Det blev ju en hel del av den varan i Danmark. Vi åt god Grekisk sallad som Sandra gjorde i ordning. Melker höll låda som alltid, han är rolig den lille mannen. Mathilda satt mest vid datorn och spelade spel på KP:s hemsida.
När dom gått hem gjorde Stefan och jag oss iordning för att cykla till Mamma & Pappa. Det såg lite osäkert ut med en massa mörka moln som tornade upp sig plötsligt. Vi hann precis in till dom innan himlen öppnade sig. Regnet varade dock inte så länge.
Jag gav Mamma massage medan Stefan fixade lite med lösa sladdar som låg på golvet.
Strax före fem kom även Eva och Thordan. Eva gjorde en jättegod potatissallad och till det åt vi grillad kyckling och baguette. Vin till och allt var perfekt. Till efterrätt jordgubb/blåbärspaj med vispad grädde. Efter det kom Sandra, Nicklas och Max förbi en liten stund. Dom hade inte sett Mammas & Pappas nya lägenhet. Sandra har bott i samma trappuppgång med sin pappa när hon var yngre.
Vi blev inte så sena. Vi åkte hem strax efter nio. Det var trötta ben som cyklade den sista branta backen upp till vårt område. Men jag cyklade HELA backen! 
Vi var rätt trötta så vi gick i säng tidigt och hade tänkt läsa, men jag var så trött så jag somnade nog före 22.
Vi har ju haft ett par riktigt varma dagar nu och man blir ganska trött av värmen.

På torsdagen var vädret uruselt. Regn och blåst.
Fam. Åström åkte iväg för att leta efter cacher och Fam Öhlin-Ekwall åkte för att leta upp ett köpcentrum. Stefan och jag stannade hemma för att släppa in en representant från DanCenter som skulle komma på en gång för att kolla på våningssängarna i Åströmarnas rum. Ribborna från sängbottnarna var lösa och hade ramlat ner på barnen vid några tillfällen. Vi väntade och väntade. Städade undan, spelade spel och sorterade snäckor för att få tiden att gå. "På en gång" på danska är detsamma som om ett par timmar. När han kom konstaterade han bara att dom var trasiga och att det inte var så bra. Han tog med sig en ribba för att tillverka nya.
När han åkt tog vi bilen och åkte ner på stranden. Det var en konstig känsla att köra i sanden. Vi hade tänkt köra ända till Lökkens by men efter ett tag vände vi då sanden var väldigt lös. Det var inte många där och att köra fast kändes inte som någon bra idé. Sanden yrde ungefär som snö kan göra på vägarna under snöoväder.

 
Snäckorna efter sortering

I taket i det lilla rum som vi bara använde som förvaringsrum satt en fjäril som jag trodde var död. Vi tog ner den och satte på snäckorna. Då slog den ihop vingarna. Högst levande alltså så vi släppte ut den.

Fredagen visade sig vara ännu blåsigare än tidigare dagar. Dock sken solen. På eftermiddagen packade vi in oss i bilarna och åkte till Skagen. Vi irrade runt ett bra tag i Skagen för att hitta en parkeringsplats. Det var inte det lättaste visade det sig men till slut hittade vi två platser.
Vi gick in i staden och tittade lite innan vi tog oss till en Italiensk restaurang och åt lunch. Efter lunchen tog vi oss till "Grenen" som är den berömda sandbanken där två hav möts. Vi åkte med sandormen så långt norr ut som man kan komma i Danmark. Det speciella ljuset som man hört talats om var verkligen vackert.
Men det blåste något helt otroligt. Jag har aldrig varit med om något liknande. Sanden som yrde stack som tusentals nålar på mina bara ben. När vågorna från två håll möttes och sedan drog sig tillbaka gled sanden iväg under fötterna och det blev svårt att hålla balansen i vinden. Jag var livrädd för att tappa kameran. Det var otroligt mäktigt och vackert att vara där men det var också läskigt och smärtsamt. Stefan gick så långt ut man kunde medan jag stannade och fotograferade en bit närmare stranden. Vi stannade inte så länge. Synd att det blåste så fruktansvärt. Det hade varit mysigt att gå där en stilla och fin sommardag. Sandra Ö och Nicklas kunde tyvärr inte följa med ut. Dom gjorde ett försök men vinden tog andan ur Max trots att han satt i skydd i sin Babybjörn med ansiktet bort från vinden.


På väg mot Skagen. Som vanligt körde Sandra.


En otrolig hortenciarabatt.


Lunch på Italiensk restaurang.


Melker som älskar att posera ställde sig bredvid den lilla statyn och sa: Mormor ta ett kort!



 
Sandra och jag stannade till i en slaktarbutik för att köpa salami men gav upp efter en stund då det var otroligt många kunder före oss i kön.


Sandormen som tog oss ut till sanddynen.
(Bilden har jag lånat från en dansk resesida).


Stefan på väg ut på Grenen.

Här ser man hur vågorna möter varandra mitt på Grenen.


Vågorna som möts igen


Det var inte lätt att hålla balansen.



Lördag var hemresedag. Fam Åström hade bokat tidig färja och stack direkt efter frukost. Vi andra städade huset och lämnade igen nyckeln innan vi åkte till vår färja. Vi hade sådan tur att Max sov hela tiden medan vi städade. Duktigt barn...haha.

När vi lämnade Danmark sken solen och det var så gott som vindstilla. Tack för det Danmark!


Nästan framme i Göteborg och vi väntar på att få komma ner på bildäck.


Kan det vara Götaälvsbron vi passerar under?


I väntan på att vi ska lägga till känner Max på hur det är att ratta en bil. Med två biltokiga föräldrar kan man kanske inte vänta sig annat.
När vi kört i land följdes vi åt upp till Brahehus där vi tog en fika innan vi skiljdes åt. Fam. Öhlin-Ekwall åkte hemåt och vi fortsatte mot Linköping och Bestorp.

I dag har vi varit ute i skogen och plockat bär. Stefan, jag, Ronja och Sandra Ö. Nicklas och Max stannade hemma. Kanske tur med tanke på alla mygg. Stackars Sandra blev biten rakt genom byxorna och fick stora röda blaffor i höjd med där stövelskaften slutade. Jag klarade mig helt från bett medan Stefan fick ett på ena kinden. Vi hade myggsavetter som vi torkade ovansidan av händerna med och det verkade funka.
2,5 lit bär plockade Stefan och jag på ca 1,5 tim.
Det räcker ju till några frukostar i alla fall. Och det är ju mycket godare än köpta frysta bär som vi annars har till gröten och yoghurten.


Ronja mosade mest blåbären. Men till lite nytta var hon genom att fånga myggor i munnen.


Dom rackarna gömmer sig under riset och är svåra att se först.


Putte själv? Eller Stefan


Och Sandra


Händerna blir inte så granna.


Resultatet! 2,5 lit blåbär. Mums.

Söndag 26 juli och Mickes födelsedag. Vädret var uselt. Det blåste och var mulet. Mycket badande i innepoolen. Vi tog Mathilda och Melker med oss ner på stranden. Sandra och Micke tog bilen ner medan vi gick. I Lökken får man köra ner bilen till stranden. Eftersom det var blåsigt och mulet så var det inte många andra där. Att bada lockade inte. Överallt på stranden låg uppspolade lila små maneter.


Det var inte brännmaneter men äckliga ändå. Vi kunde läsa oss till att dom användes till att skura golv med förr i tiden. Som såpa ungefär.

När Sandra och Micke kom ner till stranden, efter att först plockat en cache, bytte Sandra och Mathilda till badkläder och sprang snabbt ut i vattnet. Lika snabbt var dom uppe igen. Det var kallt och Mathilda blev rädd för maneterna. Stefan och jag promenerade vidare medan Familjen åkte för att leta efter ytterligare en cache. Vi hittaden en "Sti" som ledde oss tillbaka till stugan. En riktig genväg visade det sig.  Familjen Öhlin-Ekwall fick besök av en kompis och stack iväg en stund med honom.
På eftermiddagen firade vi Micke som alltså fyllde 41. Av oss fick han ett presentkort på cykelkläder. Av sin familj fick han en rolig bok om godis och glass från 50-talet och framåt. Det blev en hel del bläddrande i den. Kul med alla gamla förpackningar som man känner igen från sin barndom.

Stefan och barnen badade bubbelpool på förmiddagen innan vi åkte till Hirtshals.

På måndagen var vädret om möjligt ändå sämre. Regn! Vi bestämde oss för att åka till Hirtshals och Nordsöen Oceanarium. Det var vi inte ensamma om. Vi köade en bra stund i regnet. Väl inne fick man nästan panik. Det var folk överallt. Vi kom snabbt ifrån varandra. Sandra, Nicklas, Max, Stefan och jag sökte oss till restaurangen för att få lite i magen men det var bara att glömma. Inte ett bord ledigt. Vi gick runt och tittade lite men det var inte så mycket att se. Mest imponerade var ett jättestort akvarium där en massa fiskar simmade sakta runt, runt. Konstigast var en stor klumpfisk som man inte såg vad som var upp, ner, fram eller bak på. Fisken kan bli upp till 3,5 m och väga 2300kg. Den största som fångats i Sverige vägde 478 kg. Den vill jag inte möta.

Bild från Wikipedia

När vi var på väg att ge upp och åka hem hittade vi plötsligt ett annat matställe. Och där satt ju familjen Åström och hade ätit god lunch. Vi tog över deras bord när dom gick för att titta på sälmatningen. Efter lunchen gav vi upp och åkte tillbaka till stugan. Familjen Å stannade en stund till. Sedan åkte dom och tog ytterligare några cacher (har dom blivit fanatiska tro..haha)

På tisdagen packade fam. Åström in sig och övernattningsprylar i bilen och drog i väg till Legoland. Från början hade Stefan och jag tänkt åka med över dagen men när vi upptäckte att det nästan var 30 mil att åka enkel resa så avstod vi.
Familjen hade bokat en hotellnatt och skulle tillbringa två dagar i parken. Vi fattar inte hur dom orkade.
Vi andra åkte till Blokhus. En söt liten stad några mil från Lökken. Vädret hade varit ok om det inte blåst så in i norden. Vi flanerade runt på torget en stund innan vi sökte oss till Restaurang Casa Blanca där vi åt en otroligt god buffé som innehöll det mesta för 149 dkr. Innan vi åkte dit hann vi med att ligga i solen en stund. Låg man i lä, var det ok.

På kvällen badade Max med mamma och pappa. Tidigare hade han varit lite rädd för poolavdelningen. När flera badar blir det gärna lite högt ljud och väldigt fuktigt i luften och det gillade han inte. Nu var det tyst och lugnt.
Poolen gillade han inte men bubbelbadet utan bubblor gick bra.


Nicklas med gubbkeps och handväska. Det ser ut som om han har en cigg i munnen men det har han inte.


Max i badet

Onsdagen blev lugn. Vi tog en tur in till Lökken och handlade kött till grillning. På eftermiddagen tog vi en promenad längs stranden där vi plockade snäckor och stenar. På vägen tillbaka till stugan plockade vi nypon som vi rostade i ugnen tillsammans med potatis och grönsaker. Jättegott.


På väg ner till stranden får Nicklas syn på en plastring till ett extralyse halvvägs ner i slänten. Just en sånt behöver hans svärfar! Som den gode svärson han är så klättrar han med risk för livet (nästan i alla fall) ner och hämtar det. Han fick dra sig upp med hjälp av ett gammalt avloppsrör som stack ut ur vallen. Det ser inte så brant ut som det var i verkligheten. Handikappad är han ju också, sonen. En hand som inte funkar som den ska. Men upp kom han.



Mamma och Pappa fotar sig själva medan Max sover gott i vagnen.


Marken försvinner med ofattbara 1,5 m/år (enligt ett plakat som fanns på stranden)
Överst ett hus som i så fall kommer att ha rasat om ca 2 år. Mittenbilden visar hur asfaltsvägen försvunnit och man har flyttat bort ett hus som snart skulle ha försvunnit det med. Kvar står ett staket och en tvättlina. Otäckt!
Avloppsröret som Nicklas drog sig upp med var rester från ett hus som redan rasat eller flyttats.
Enligt vad man kunde läsa på plakatet så har delar av en kyrkogård också rasat ner.

Familjen Åström var tillbaka i stugan 00,30 ungefär.

Fortsättning följer....

Nu är vi tillbaka från ett otroligt blåsigt Lökken. Tyvärr visade sig inte Danmark från sin soligaste sida. Vädret var inte speciellt bra. Blåst, regn och några solglimtar.
Har aldrig tidigare varit på en plats där det blåst så mycket som det gjorde där. I fredags var vi i Skagen och där var det otroligt vackert, fascinerande och hemskt. Det blåste så att det var svårt att stå rak.För att komma ut på sanddynen "Grenen" så var man tvungen att kavla upp byxorna helst en bra bit övr knäna för att dom inte skulle bli blöta (det blev dom ändå). Samtidigt blåste det sand som kändes som tusentals nålar som stack i huden.
Vi hade blivit varnade om prisläget i Danmark. Alla sa att det var svindyrt, men vi tyckte inte att det var SÅ farligt. Visst var det dyrare än hemma men inte så mycket som vi befarat efter alla varningar. Positivt.
Nu ska jag ta reda på all packning och tvätt.
Bilder får jag lägga in i morgon.
Skönt i alla fall att vara hemma igen!