Torsdagsreflektion - v 48



Det som präglat min vecka är rädslan för vinterkräksjuka. Efter två misstänkta fall här på jobbet så inhandlades ovanstående flaskor. Vi ska försöka göra vad vi kan för att förhindra det som hände för några är sedan då hela styrkan drabbades samtidigt.

Fler reflektioner kan ni se
här

Orlös onsdag - En härlig dag

ORD-lös ska det naturligtvis vara......   Or är väl sånt som finns i ost (enligt alla korsord)




Flera bilder under den här rubriken kan du se hos
Akson




Fler ordlös onsdagsbilder kan du titta hos Nejma

Ordlös onsdag - is



Fler ordlös onsdagsbilder kan du titta hos
Nejma

Kaffe....

....smakar aldrig så gott som i tunna koppar.
När jag kollat runt lite i butiker och det verkar bara finnas tjockare koppar. Jag får nog leta på loppisar och antikaffärer.


Så här tunna koppar vill jag ha.

I kväll...

... kommer dom här små skruttisarna och deras Mamma hem till mig och äter middag.
Kuligt. Vi har inte setts på drygt en vecka.


Melker



Och Mathilda.

Dagens snörapport

Så här ser "bomullen" ut idag




Så här ser det ut från insidan


Innan dagen är slut har allt säkert fallit till marken.

Vinterns fasa...

...har nu nått oss här på jobbet.

Vinterkräksjuka. JAG VILL INTE!

Jonas blev sjuk i helgen och har inte varit här så han kan inte smitta om han inte kommer för tidigt. 48 timmar efter senaste symtom. Jag hoppas verkligen att han stannar hemma så länge.  Martin gick hem nu på förmiddagen.
Jag tog på mig gummihandskar tog ett djupt andetag och gick och skurade den toalett han använt innan han gick hem. Efter det har jag spritat händerna.... ändå mår jag illa. Och ja, jag vet. Det är psykiskt.

1 månad....

...blev den här lille mannen idag.

Tänk vad tiden går. Nu längtar jag bara tills han får komma hem och jag kan få hålla honom i min famn och snusa honom lite i håret.

Flera bilder ......

......från dagens snöväder.



Lite senare på förmiddagen skiner solen igenom och det ser mer ut som om det regnat mot fönstret.
Snön på fönsterbläcket rasar ner.


Bärgarna sliter med alla bilar som glidit av vägen.


På gången upp mot vår ytterdörr var snön nästan ½ m djup. Eftersom ingen gått där var den ganska lätt att skotta undan. 

På kvällen när jag kommer hem är det så mycket snö på uppfarten. Trots att Stefan skottat en gång innan han åkte.
Jag slet med snösläden medan grannarna längre ner på gatan körde sina snöslungor som enkelt och smidigt slängde iväg snön. Jag fick till slut ge upp. Jag orkade helt enkelt inte flytta all tung snö och jag törs inte tänka på hur det kommer att se ut i morgon bitti när plogbilarna varit här. Snön får ligga och tidningsbil och postbil får väl köra förbi. Det kan inte hjälpas.
Till helgen är det vi som åker och införskaffar en snöslunga. Fast till helgen ska det visst bli uppåt 10 grader plus!
Men, men det blir säkert mer snö i vinter. 

Tre i veckan - v. 48

Tre i rad

1.      Nämn en sak du gör varje dag

2.      Nämn två saker du skulle vilja lära dig.

3.      Nämn tre saker som får dig att må bra.



1.      Oj det finns ju massor. Men jag får väl välja något. Äter frukost.

2.       Spela gitarr. Fixa till min blogg utan att behöva hjälp

3.       Min härliga familj. Sol och värme. God mat.



Vill du vara med kan du kolla här
Här .


I morse på jobbet..








Det syns inte så tydligt men snön på taket på verkstadsdelen ser ut som veckad bomull när man drar ut den ur påsen.

Nu verkar det som om det blivit lite varmare ute.


Snöstorm..

...rasar tydligen på Arlanda. I alla fall enligt webbtidningar och TV-nyheterna. Jag ser Arlanda från vårt fönster, men kan inte se någon snöstorm rasa. Det blåser ute och ligger lite snö på marken. Men snöstorm...nja.


Helgen är förbi...

           

... och tiden bara rusar på.
I fredags fyllde min yngsta 31 år! Nybliven pappa till Max. När ska jag inse att jag är en medelålders kvinna. Aldrig hoppas jag.
I torsdags och fredags var Stefan lite halvrisig och arbetade hemifrån. På fredag eftermiddag efter jobbet åkte jag bar hem och fikade innan vi åkte till Upplands Väsby för att hitta present till sonen. Vi hittade en luvtröja som Mormor och Morfar skulle ge honom. Själva köpte vi en babyschal (ett tips från Sandra). Dom vet att ta betalt för ett tygstycke. Men om det är bra för Max och hans föräldrar får det kosta. På seneftermiddagen skulle Sandra och barnen ev. komma förbi men dom var för trötta. Kvällen blev lugn och jag slappade i soffan som vanligt fredagstrött.

I går hämtade Sandra och Nicklas oss och vi åkte till Uppsala för att titta på säng till lille Max.  Vi hade lovat att betala säng och barnvagn. På Barnens hus hittade vi en säng som dom ville ha. Vi hade sån tur att den var prissänkt...
Vi köpte madrass och 6 st bodysar också.  Efter det åkte vi vidare till IKEA där Sandra och Nicklas bl.a. köpte lite mer Max-prylar. Vi köpte en fårskinnsmatta, blockljus, kaffeburk och några handdukar. Därefter bar det hemåt igen. Sandra och Nicklas åkte till Sandras morföräldrar där dom skulle äta lunch med Sandras Mamma och hennes man. Efter lite pyssel inför hemkomsten med lille Max om några veckor kom dom tillbaka till oss och åt middag. Det var jättetrevligt att få rå om dom ett par timmar. När vi skulle fika kom även "vår" Sandra. Hon hade varit på teater med sin kompis och kom nu för att få träffa sin bror och svägerska. Sandra som börjat känna av sin halsfluss igen och fått en tid på närakuten för koll hade bara tid att stanna en kort stund.  Senare på kvällen jag ett sms där det stod "Streptokocker igen" . Stackars lilla gumman. Det var samma sak när hon var yngre. Då fick hon halsfluss på halsfluss innan en läkare till slut skrev ut något riktigt dunderstarkt. Hoppas att det funkar det här gången också.
Strax efter 22 var det dags för de nyblivna föräldrarna att återvända till sitt tillfälliga hem på Danderyd och till sin lille skrutt som varit utan Mamma och Pappa hela dagen.
Sandra sa något fint som värmde mittmodershjärta:
Ni förstår nog inte hur bra er son är (kanske inte exakt så men med den andemeningen)
Åh vad jag tycker mycket om henne. Naturligtvi inte bara för att hon älskar min son. Jag är så glad att hon kommit in i vår familj.

I dag tog vi en tur till Eurostop. Stefan skulle utnyttja ett erbjudande han fått från Kapp-Ahl med rabatt på en skjorta. Självklart fanns inte den skjortan. Det blev en annan som i och för sig var snyggare. Jag hittade en blommig top som det var halva priset på hos Lindex. 
Därefter handlade vi åt mamma och pappa på Maxi innan vi åkte hem till dom och fikade. Vi hade med en dator med modem så att dom kunde få se lite bilder på barnbarnsbarnen.  
Innan vi lämnade dem satte vi upp en girlang medljusslinga runt balkongräcket. Snön yrde och det blåste isande kallt. Plaststipen som vi skulle fästa den med gick sönder i kylan och mina händer värkte. Vi får fixa till det ordentligt vid ett annat tillfälle.
I kväll har jag strykit en massa skjortor och blusar. Och nu ska vi se ett avsnitt av Mäklarna på DVD.

Just nu...

...ser jag ett helt underbart program om Martina Schaub som föddes med Downs Syndrom. Man blir bara glad.

Så här står det i tv-tablån.

Svensk dokumentär från 2008. Martina var fem år när jag träffade henne första gången 1974. Hon hade Downs syndrom, och läkarna hade därför sin uppfattning klar när hon föddes. "Lämna bort henne", sa de. "Glöm henne. Hon är ingenting att hoppas på. En idiot". Samhällets dom var hård. Fem filmer har det blivit om Martina genom åren, den senaste för tio år sedan. I våras fyllde hon 40, och nu har vi gjort den allra sista filmen om Martina. En film av Tom Alandh. Även i TV2 27/11 och 29/11 samt i SVT 24 29/11

Jag tycker om den sortens glada dokumentärer.

Utanför mitt fönster i går








Utmanad

Har blivit utmanad av Sandra!

Vilken mat äter du ofta?
Alla möjliga varianter av kycklingfilè

När du är på kalas, är du personen som sitter eller hjälper du till att duka av?
Jag brukar oftast hjälpa till att duka av. Men det beror på var vi är.

Var sitter du helst när du bloggar?
I Nicklas gamla rum/TV-rummet

Köper du ofta Triss?
Nästan aldrig. Stefan köper nån gång då och då.

Vilket land eller vilken stad har du varit på din bästa semester?
Cypern har ju varit favorit i flera år. Hawaii och Florida är inte fy skam heller.

Vilken tv-kanal tittar du mest på?
SVT eller TV4.

Vilket är ditt favoritvin?
Rött kraftigt vin. Camelia, Coppertino mfl.


Här är reglerna: Välj ut 4 stycken som du vill ska svara och utmana dem sedan på deras bloggar. Be dem läsa din, och låt personen som utmanat dig veta när du svarat på utmaningen.

Jag utmanar den som vill.


Min torsdagsreflektion

...lyckodag!



Och utanför skiner solen.


Kan det bli så mycket bättre en arbetsdag. Lunch har jag just fått också.

Fler torsdagsreflektioner hittar ni
här

Kväll....

....i mitt fönster



Ängeln som jag fått av mamma för en massa år sedan och flygplanet som Stefan fick av sin syster B-M. Hon fick ju aldrig ge honom leksaker under deras uppväxt. Dom fick ju kontakt för första gången för 4 år sedan.

Ordlös onsdag - liten




Fler ordlös onsdagsbilder kan du titta hos
Nejma




Flera sommarminnen kan du se hos Akson

Åh....

..... vad jag håller med den här bloggerskan . Så himla bra skrivet.

Och som flera som kommenterat hennes inlägg skrivit så borde inlägget spridas till så många som möjligt.

Situation Stockholm

I dag när jag efter tandläkarbesöket åkte till Coop för att köpa fikabröd stod en kille i entrén och sålde Situation Sthlm.
När jag för flera år sedan såg ett reportage på TV om en kvinna som sålde den så bestämde jag att nästa gång jag stötte på någon som sålde tidningen så skulle jag köpa ett ex. och det har jag gjort.




I det här numret kan man bl.a. läsa om SVT:s nya dramaserie Åkalla där Lena Endre spelar en misslyckad socialsekreterare.....



....och om Jöran som valde kärleken framför ett boende när hans flickvän Catharina inte fick bo med honom i hans husvagn på Flatens Camping. 


...och om konstnären Anna Hesselgren och hennes projekt Still Alive - människan som platsen.
Hon har placerat ut 30 små män i fosterställning i Stockholms innerstad.
Om natten lyser dom.  Om man ser en skulptur får man ta den. Upphittaren kan ta hand om skulpturen och genom en donation till en hjälporganisation därmed bli dess fadder.

Som sagt det står mycket intressant i tidningen.
Om jag sedan genom att köpa tidningen hjälper en utsatt person är det ju inte helt fel.

Tandläkarbesök

I dag var det dags för det årliga tandläkarbesöket.

Nya regler gäller sedan tandläkarreformen infördes den 1 juli.

Tandläkaren skulle räkna mina tänder. Sedan skulle hon räkna hur många av dem som inte var lagade.

Jag har 27 tänder. 4 visdomständer har tagits bort. En kindtand har jag pressat sönder under nätterna innan jag fick en bettskena. 11 av mina tänder är utan lagningar. Det tyckte tandläkaren var ett bra resultat. Jag tycker att det låter som väldigt många lagningar. Men är man som jag född på 50-talet så fick man tänderna urborrade ordentligt för minsta lilla antydan till skada i emaljen. Jag har hört att tandläkarna fick betalt för hur mycket amalgam dom stoppade in i munnen på oss. Och då kan man kanske misstänka att dom tog alla chanser. Nu vet jag ju inte säkert att det är på det viset. men faktum är att jag inte har haft ett enda hål i mina tänder sedan tonåren. Det enda lagningar som gjorts är gamla plomber som lossnat.

När jag skulle betala sa tandsköterskan att jag fick ett bidrag på 150 kr från försäkringskassan. Också nytt fr.o.m. 1 juli.
Du kan utnyttja det nu eller spara det till nästa år sa hon.
Vadå? Kommer man att få det varje år?
Ja, du får 150 kr nästa år också.
Jaha...ja men det är väl lika bra att utnyttja det nu då.
Man vågar ju inte riskera att dom ändrar reglerna nästa år och snor bidraget för mig. Lika bra att utnyttja det direkt.

695 minus 150......545 kr tack. För knappt 10 min.

Efter tandläkaren åkte jag till Coop och köpte med mig lite fikabröd för att fira mitt lilla bidrag. 76 kr och så blev det bara 74 kr över. Men smarrigt var det.


Tre i veckan v. 47

Hur många

•1.      Hur många gånger trycker du på snooze-knappen en vanlig morgon?

•2.      Hur många kusiner har du?

•3.      Hur många skor har du?


Mina svar

•1.      Oftast bara en gång.

•2.      10

•3.      14-15 par inkl. stövlar

    

Vill du vara med kan du kolla här Här .


Jämförelse



En snöig mulen dag i mitten av november och en strålande klar och solig dag i början av november


Helgen 15-16 november

I går lördag var vi på Bishofto barnens årliga höstträff. Det är ju Stefan som är "gammalt" Bishoftobarn. 1952-1958 var han med sina föräldrar i Etiopien. Stefans pappa var tillsammans med nästan 160 andra svenskar med och byggde upp det etiopiska flygvapnet. 
Nu så här nästan 50 år senare har Stefan fått kontakt med en massa andra barn som var där nere under åren 1946-1961. I går var det middag på den etiopiska restaurangen
Ethio Star. Innan maten visade en man som varit på återbesök i etiopien lite bilder. Efter det fick vi se en film från Fistulasjukhuset i Addis Abeba, ett sjukhus som hjälper unga utsatta etiopiska flickor och kvinnor som skadats svårt i samband med graviditet och/eller förlossning. En mycket viktig film som var både sorglig och hoppfull.
Efter filmen åt vi typisk etiopisk mat. Gott och stakt.
Efter ett par timmar vände vi hemåt igen.
Resten av kvällen blev det TV och slappande i soffan.

I dag har vi varit på julmarknad på Steninge slott. Den första för i år. Lägligt nog singlade stora stora snöflingor ner utanför fönstret. Annars är det svårt att redan nu uppbåda några julkänslor.
Det var inte så mycket folk där och vi handlade inget speciellt. Två små glittrande stjärnor att hänga i fönstret och en påse med klippdockor till Mathilda.
På vägen hem passerade vi Coop och handlade lite inför middagen.
Hem och slängde i oss några varmkorvar innan vi åkte och tittade på Mathilda som hade ridlektion på Rävsta ridcenter.

På kvällen var Sandra och barnen här och åt middag med oss. Micke var på för honom hemlig resa med sin arbetsgivare.
Efter lite lek och bus var det dags för dom att gå hem. Det är ju arbets/skoldag i morgon igen. Var tar helgerna vägen?

Lite bilder från dagen:



Det snöade med stora, stora flingor utanför fönstret. 




Mathilda visar ett glittrande nystan som hon tyckte var fint.






Kulor i alla färger och mönster


Gnistrande stjärnor. 2 st såna köpte jag.


Ett pepparkakshus som man kunde rösta på. bakat av en förskola i kommunen


Och ett till.


Mathilda med klippdockorna vi köpte till henne.


En stor kandelaber som stod i trappan upp till julmarknaden




Godis till försäljning.


På hemvägen stannade vi till för att fotografera såna här ståtliga djur.
Men varje gång kameran fokuserat färdigt och det var dags att knäppa kortet vände han bort huvudet så att bilden blev suddig.

På besök hos....

...lille Max och hans föräldrar.

Lille Max hand i Farmors hand.
Lille, lille skruttisen. Han är SÅ söt. I dag vägde han 1408g. Han är Så liten att man knappt fattar det.
I dag fick han också träffa Farfaster Eva och Gammelfarmor Britt (Pappas mormor och Farmors Mamma alltså).

Min mamma som opererat bort gallan på Danderyd och nu blivit utskriven fick alltså träffa sitt 8:e barnbarns barn idag.
Vi träffades hos lilla familjen vid halv fyra i eftermiddags. Efter fikat fick Stefan och jag träffa lille Max en stund. Man blir så lycklig av att se honom och man kan inte annat än förundras över det lilla livet som är så välutvecklad trots allt. Dom små, små fingrarna som redan har färdiga naglar. Åh vad jag längtar till den dagen jag kan få hålla i honom. Lilla älskade barnbarn. 
Tre stycken barnbarn har vi begåvats med:
Skruttan - Mathilda
Skrutten - Melker 
och Skruttisen - Max.
Vilken lycka!  


I morgon ska vi på Etiopisk middag.


Max 3 veckor idag

Grattis lilla gubben på din 3-veckorsdag. Tänk vad snabbt tiden går.


(Bilden lånad från Max egen hemsida)
Tänk att han kan ha den lilla bodyn vi köpte. Skruttisen vad söt du är.


Man ser ju hur liten den är i jämförelse med blyertspennan.

Ordlös Onsdag



Fler ordlös onsdagsbilder kan du titta på
här  och här

Kvällsnöje


Jag går 45 min på löpbandet och på TV åker Marit bergman hem till en 19-åring i Enköping för att spela i hans vardagsrum.

Så bra....




Stekspaden/pincetten vi köpte på mässan. Jättebra.

Vad längtar man efter...

...en sån här dag när regnet fullkomligt vräker ner utanför.

 Ja, jag vet ju vad jag längtar efter förutom att den här lille mannen


ska bli så stor att jag äntligen kan få hålla honom i min famn,



Bara fötter i varmt vatten.


Tre i veckan

Skynda!

  1. Hur länge skulle du vänta i en kö innan du skulle släppa vara och gå där ifrån?
  2. Vad är gränsen på hur länge man kan sitta i en telefonkö?
  3. Om det ta precis lika lång tid och du skulle komma fram till samma ställe, vad skulle du välja? Motorvägen med 120 km/h hela vägen eller den krokiga vägen genom underbar natur?

Mina Svar:

  

  1. Beror på. Har jag inte bråttom skulle jag kanske vänta 20-30 min. Innan jag gav upp.
  2. 15-20 min har jag suttit i telefon kö. Men det beror på om det är superviktigt eller ej att komma fram just då.
  3. Om jag kör själv så att jag inte blir åksjuk skulle jag välja den krokiga vägen genom underbar natur.

    

Vill du vara med kan du kolla här Här .

        


Visdomsord

Som man kanske borde bära med sig:



Kortet delades ut av en kvinna
härifrån

Söndag och Fars dag.

                                Grattis Pappa.


Här är Pappa när han konfirmerades, någon gång  i början på 40-talet.
I dag är han 81 år och efter en stor stroke 2005 har han afasi och sitter halvsidesförlamad i rullstol.
I kväll har Stefan och jag varit hos honom och mamma med en blombukett från Eva och mig.

Tidigare idag var vi på Älvsjömässan där det var Hälsomässa och "Den goda maten" mässa.

Hälsomässan var väl inte så upphetsande. Det mesta har man ju sett förut.
Man kunde få olika typer av behandlingr men det har jag ingen lust med inför en massa mässbesökare.
Vi köpte i alla fall med oss lite mer LitoZin eller som det heter nu LitoMove. Nyponpulver som inte längre får säljas i hälsokosten. Den är för verksam och ska nu säljas på apotek. Då ändrar man bara namnet så är det tydligen OK. Konstigt, men bra tycker jag. På mig funkar den jättebra och jag slipper de onda fingertoppslederna. Vi köpte även med oss en burk physillumskal, bra för min mage.

Matmässan bestod till stora delar av vin och spritutställare. Vi började undra om det inte var någon mat alls. Men lite hittade vi till slut.
Vi provsmakade öländska kroppkakor med lingon. Hon ville hälla på gräddmjölk också men det vill jag inte ha. Jag sa att vi brukar äta med smält smör. Ja, det gör vi också sa hon men det kunde dom inte ha där.  Hos Scan provade vi  korv, köttbullar och leverpastej mm. Vi åt kall grön ärtsoppa med pepparrot  som Tv-kocken Niklas hade gjort och som var jättegod. Sedan kollade vi på en kock som gjorde sushi. Just när vi kollade gjorde han Norirullar som var jättegoda. 

Jag hjälpte Anna Maria Corozza Bildt att ta upp en burk med sylt eller något liknande som hon råkade putta ner från ett bord i sin monter. Det var imponerande vilken bra svenska hon talade, dessutom var hon mycket snyggare i verkligheten än på dom bilder jag sett i tidningarna.  

När vi gått fram och tillbaka några gånger i alla riktningar så kände vi att det räckte. För att få ut mesta möjliga av matmässan skulle vi ha tagit pendeln dit. Då hade vi kunnat köpa ett vinglas för 70 kr och provsmakat olika viner.

Från matmässan köpte vi med oss en kombinerad stekspade och stekpincett. Smart. 


 

  
 


Tänk vad kul...

..man kan ha med en kamera.


Med blixt


Med ett finger framför blixten


Och utan blixt


I sepia


Svart/vit

Max vrålåk!

Här är vagnen som Stefan hämtat till Max. I eftermiddags satte vi i hop den. Den blir ju superfin. Det är lite skillnad på de vagnar som fanns när våra barn var små och dom som finns nu. Så mycket finesser.


(På hjulen sitter tillfälliga skydd)


Så här såg vagnen ut som våra barn hade. En Emmaljunga De Lux. Det enda som var De Lux med den var priset.
Då 1974 kostade den 550 kr.
Vagnen var klädd med någon läskig grön syntetisk plysch. 
Här är det Sandra som sitter i vagnen. Kolla in Stefans polisonger och utsvängda jeans. Jätteinne då.

Fredag 7 november 2008

I dag blir den här lille sötnosen hela 2 veckor:

(bilden har jag lånat av Max Mamma & Pappa)

Egentligen borde han ligga inne i mammas mage fortfarande men är man son till två snabbåkare så har man kanske lite bråttom.
Huvudsaken är att han mår bra och det gör han ju.
Han har nu fått lämna kuvösen och fått en lyxig vattensäng. Han får vara hos Mamma och Pappa flera timmar om dagen. Det ska nog gå bra för honom.
Farfar har varit och hämtat hem en tjusig barnvagn som Max ska glida fram i framöver.

I går vabbade jag (Vård Av BarnBarn). Mathilda var dålig och Sandra och Micke hade svårt att vara hemma. Spännande att se om det funkar så att jag får ersättning från försäkringskassan.

På kvällen var det kör igen. På väg in mot Uppsala var det bökigt på motorvägen så vi valde att åka av vid Knivsta och åka gamla vägen. Det var nog ett feldrag. Det var ju hur långt som helst från motorvägen till gamla Uppsalavägen. Dessutom hade vi en bil framför oss som låg i 50 km på 70-väg. Undrar vad blodtrycket var uppe i då? Det vill jag nog inte veta. Vi vill vara tidigt på plats så att vi får stå längst fram. Det är så jobbigt att stå inklämd i bänkraderna och sjunga.
Sandra släppte av mig utanför skolporten innan hon åkte och parkerade. När jag småspringande kom till trappan som brukar vara full av köande kördeltagare var den helt tom. Hjälp.. Alla var redan insläppta. Nu trodde jag det var kört med våra platser. Men när jag kom upp var det jättelite folk där och vi fick våra platser. Skönt. Så småningom fylldes det på med folk och som mest brukar vi vara 350-400 sjungande deltagare.
Vi fick sjunga en ny rolig låt som jag inte ha en aning om vad den heter. Men kul var den att sjunga. Kören är normalt uppdelad i tre olika stämmor. Den gröna, den röda och den svarta. Den svarta stämman är grundstämman och den tillhör vi. Den röda stämman är högre och den gröna något lägre än den röda.
Den gröna stämman står längst fram till vänster. Den röda står längst fram till höger. Den svarta står mellan dom och sprider sig sedan bakom de båda andra stämmorna. Dom svarta är många, många fler. När vi sjunger Ängeln i rummet så är vi fyra olika stämmor. Röda, gröna, svarta och så vi i svarta stämman som står emellan den röda och gröna. I går blev vi "tarmen". Caroline skojade och sa att egentligen skulle hon ju kunna säga den bruna stämman, men det låter ju inte så fint. Det passar ju mig perfekt att stå i tarm-stämman...haha. Jag med min knasmage.
Det är riktigt roligt att få vara med i kören. Så mycket glädje och så många skratt. Caroline och Heinz är så roliga och lite galna. Jag vill aldrig, aldrig att kören tar slut.


Senare på kvällen kom Nicklas och hämtade upp lite mer mat som jag lagat.
Fördelen med att laga mat åt dom är ju att vi också får färdiga matlådor för flera dagar framöver.

Nu är det fredag eftermiddag och hela helgen ligger öppen framför oss. Vi får se vad den kommer att bjuda på.
Jahaja. Just nu bjöd den på en liten, liten whisky före maten. Jag som skulle gå på löpbandet hade jag tänkt. Som det kan bli.

Ordlös onsdag



Fler ordlös onsdagsbilder kan du titta på
här  , fast inte ännu. Vi får se om det blir så lite senare i dag, annars kanske någon annan håller i det. Här har jag hittat Akzon.

På besök....

....hos Sandra, Nicklas och lilla Max på Danderyds sjukhus har vi varit i kväll. Vi levererade de matlådor jag fixat åt dom.
Nu har alltså även Farfar fått hälsa på lillskrutten.
När vi kom dit satt Sandra inne i kuvöshallen med lilleman på bröstet. Båda sov så gott och så kom vi och väckte dem.
När guldklimpen efter en stund lades tillbaka i kuvösen bytte Mamma blöja på honom. Ett riktigt lass hade den lille, lille kroppen släppt i från sig. Håller han på så växer han ju inte..haha. Farmor fick hålla i de små händerna så att dom inte trasslade in sig i sladdar och blöjor.
Sandra visade oss dom pyttesmå blöjorna. Som till en liten docka. Ändå fanns det en ännu mindre blöja. När han var färdig och lagd tillrätta öppnade han sina små ögon och kikade lite på oss.

Bilden blev lite oklar eftersom man inte ska använda blixt + att jag tog denna genom plasten.


Lille skruttisen han är så söt. Men han måste nog växa i skinnet lite.

När vi tittat oss mätta för stunden gick vi och fikade innan Stefan och jag åkte hem igen. Sandra och Nicklas skulle äta lite middag. Hoppas att maten smakade bra. Annars får ni kicka kocken...haha.

Tre i veckan v 45

Färger

  1. När du var barn, vilken färgkrita i asken/burken tog alltid slut först?
  2. Vilken färg är snyggast på dig?
  3. Finns det något i ditt liv som du skulle vilja sätta mer färg på?

Skriv ut/kopiera

Mina svar:

  1. Det minns jag inte riktigt. Grönt kanske.
  2. Blått tycker jag själv
  3. Min klädsel kanske.

Vill du vara med kan du kolla här Här .


Härliga söndag


Vi har haft en sån där riktigt härlig söndag som jag älskar. Ja, förresten hela helgen har varit bra.

Sova tills man vaknar av sig själv. Lång härlig frukost. Sedan tog vi bilen och åkte till
Steninge Slott 
Vi parkerade bilen och tog sedan en promenad i omgivningarna. Trots att jag bott i trakten sedan 1962 har jag inte promenerat där. Slottet och stenladugården har jag besökt flera gånger däremot. Det var härligt väder om än lite kyligt.

.
Den gamla stenladugården som i dag innehåller en glashytta, restaurang, butik  och utställningslokal.


På vänstra sidan av vägen stod den här skylten som jag inte tror att jag sett förut.



På motsatta sidan stod denna skylt. Det är väl den vanligaste skylten?


Här är vi framme vid Mälaren. En underbar utflyktsplats. Hit ska vi åka flera gånger och ha med oss fika.


Utsikt över Mälaren. Enligt Stefan ligger Djupvik på andra sidan. Jag som är född utan lokalsinne har ingen aning.


Solens glitter i Mälarens vatten.


Svamp som jag inte har en aning om vad dom heter.


Frosten låg kvar där solen inte kom åt


Det här vet jag inte vad det är. Ja Stefan förståss. Men det han kikar in i. Först trodde jag att det kunde vara gravkammare eller nåt sånt. Jag tyckte att stenarna som skymtar i bildens högra kant på lite håll såg ut som döskallar. Men förmodligen har det varit någon typ av vaktkur.  


Ett monument över Axel von Fersen d.y


Klockstapel


Slottet från sjösidan


Åter till stenladugården där vi tog en macka och lättöl innan vi gick en runda i butiken och tittade på allt fint som finns för försäljning.


Ett fönster på ladugården.

Från Steninge slott åkte vi en sväng för att titta på ett alldeles nytt område som håller på att växa fram i kommunen.
Steningehöjden ligger mellan Märsta och Sigtuna och är planerad för ca 3000 invånare. Vi får väl se hur det blir nu när vi är mitt i en ekonomisk kris.

Efter vår lilla utflykt åkte vi hem och fikade innan jag satte igång och lagade mat. Många matlådor blev det. Fyra olika rätter har jag gjort. Och just nu puttrar en stor gryta med köttfärssås på spisen. Det är alltid bra att ha i frysen.


Dom här ska vi ta med till Sandra och Nicklas på Danderyd så att dom slipper äta ute. Ingenting får dom på sjukhuset. Jo, det fanns en kaffemaskin i fikarummet men annars får dom köpa allt själva.
I morgon åker vi över till dem och då ska Max få träffa farfar för första gången. Det ser vi fram emot.


Nu är min härliga helg över. Jag inser att jag är oförskämt lyckligt lottad som har det så bra.


Blir man glad...

...eller blir man glad?



Detta har Mathilda skrivit på vår magnettavla som vi har på kylskåpet. Vi brukar ju skriva upp vad vi behöver handla men nu kan vi ju inte ta bort texten och skriva tråkigt: Ägg, smör mm.

Utanför...

...mitt fönster ser det just nu ut så här:



Solen som går ner bakom träden.



Vår damm i väntan på vintern.

Nu ska vi åka en sväng till kyrkogården och titta.

Tillbaka igen.
Det var isande kallt och otroligt vackert med alla tända ljus.
Väldigt många fler hade samma tanke som oss och det var fullt med folk som strosade runt på kyrkogårdens grusgångar.


Kameran ville inte det jag ville. Det här är det bästa kortet. Minneslunden.

 
En något suddig bild som inte alls återger hur vackert det var.
Inne i kyrkans vapenhus tände vi två ljus för vår nära som lämnat detta livet.