Datastrul och fettisdag...

När jag kom till jobbet på måndag morgon hade dom bytt server och min mail var borta. Nu lyckades vi få tillbaka den och då rasslade över 900 mail in. Alla mail som jag rensat bort under de senaste åren kom tillbaka. Alla mina kontakter var raderade och alla mail jag skickat var borta. När jag sedan skulle gå in i löneprogrammet fanns det inget kvar. Jag höll på att få hjärnblödning. När vi äntligen kände att vi fått till och löst alla problem i det andra bolaget så kommer nu detta!!!
Som tur var lyckades J hitta allt och jag kunde lägga in det i programmet igen. Vilken jäkla lättnad. 
På kvällen gick jag 30 min på löpbandet och gjorde 50 burpees. 
Stefan var i Göteborg på jobb. 
Jag sov dåligt på natten. Så är det nästan alltid första natten jag är ensam. 

Tisdag och dessutom fettisdag. Jag åkte förbi Coop på vägen till jobbet och köpte ett gäng. Själv äter jag ju inte men oj vad sugen jag blev när alla andra åt sina semlor vid trefikat. 
På nätet hittade jag ett recept på en lättbakad glutenfri semla som jag dessutom hade alla ingredienser till hemma. Direkt när jag kom hem gjorde jag degen/smeten och gräddade två semelbullar. När dom var gräddade skulle dom bli helt kalla så då gick jag 30 min p löpbandet. Efter middagen monterade jag min semla. Jag gjorde mandelmassa av lika delar mandelmjöl och florsocker samt lite äggvita. Grädden blandade jag ut med lite mjölk för att få till lite fluffigare grädde. 
Det blev helt okej men inte riktigt som en vanlig semla. 
På kvällen tittade jag på Familjer på äventyr och  Biggest looser.
Kom isäng rätt skapligt och sov bra på natten. 
Förbjuden semla
Min semla. 


Från deg till semla! 


Motion, apoteksstrul och lösta problem

I lördags beställde jag via Kdapoteks hemsida medicin till mamma. Den här gången fick jag fylla i vem som skulle hämta den. Namn och personnummer skulle fyllas i. Förmodligen för att vi lämnat fullmakt även för Stefan att hämta hennes medicin. Sent lördag kväll när mamma lagt sig fick hon ett sms. Hon råkade trycka bort det. Även på morgonen efter fick hon ett sms. Även det lyckades hon trycka bort. Måndag kväll på väg hem från jobbet stannade jag till för att hämta medicinen. Döm om min förvåning då hon i kassan säger att det inte finns någon beställning. Jag talade om att mamma fått två sms men lyckats trycka bort dem. Då säger tjejen att ja, då vet hon! Det stod fel personnummer på beställningen och det fanns inga recept på det numret så hon slängde beställningen när inte mamma svarade på sms:en. Nämen sa jag det var ju mitt och det var ju på fullmakten. Hon rotade i papperskorgen och hittade beställningen. Och kunde konstatera att hon gjort fel. Naturligt vis fanns inte all medicin hemma men hon kunde ringa... Nej sa jag, jag åker inte till något annat apotek och köar. Du får ta hem medicinen till i morgon vid samma tid. Det var ju dumt att hon inte svarade på sms:en säger hon. Men hon är 85 år svarade jag.  Och det var ju faktiskt du som gjorde fel! (Det sa jag inte men jag tänkte det).
Dagen efter när jag kom fanns medicinen där. Jag fick en tub tandkräm som plåster på såren för det var ju faktiskt hon som egentlige gjort fel sa hon. 
Jag åkte hem till mamma och åt middag med henne. Stefan var på jobbresa. Jag hjälpte mamma med lite småpyssel innan jag åkte hem. 
Igår onsdag hade vi besök av Viktoria från Revisionsbyrån. Vi skulle gå igenom bokföringen och stämma av allt inför bokslutet. Reda ut en massa strul  som uppstod i det nya programmet i leverantörsreskontran då banken avvisade en massa betalningar i somras. Allt pga en inställning i vårt program. Jag höll på att bli galen då. Efter det stämde ingenting. Vi har hjälpts åt pricka allt för att hitta vad som var fel vid ett tidigare tillfälle. Vi prickade och prickade. Allt stämde men vi fick ändå inte till det. Diffen får föras till ett annat konto för bevakning innan det skrivs bort. Igår när vi var färdiga kändes det så mycket bättre. Jag har varit så arg och irriterad på det nya programmet och dess funktioner den här tiden vi kört det. Men som sagt nu känns det bättre. Jag stod upp nästan hela dagen och på kvällen stack jag ut på en motionsrunda. I morse var mina ben som stockar. Så trötta. 
Sandra och Melker kom förbi med varuprover och jag tycker det är så himla kul att få sånt. Tack hjärtat. 
Den här veckan har jag kommit ut på motionsrundor varannan kväll. Skönt att vara igång igen. Vädret har varit skönt på kvällarna. Nästan lite vårkänsla någon kväll. 



Veckan rullar på

Måndag, tisdag hände inte mycket. Snön vräkte ner hela dygnen. I måndags kväll fick motionen bli snöskottning. Det hade kommit nästan 2 dm nysnö. Den var i och för sig lätt att skotta. 
I tisdags blev det pw/jogging efter jobbet. 
På onsdagen åkte jag till mamma efter jobbet. Även Eva var där och hade lagat middag som jag bjöds på. Fylld ugnstekt lax med ugnsstekta rotsaker. Gott. Till kaffet gjorde hon stekt banan med lite glass till. 
Vi diskuterade hemtjänsten. Mamma hade fått veta att hon bara skulle få hjälp 2 ggr/ dygn. Promenad på onsdagen och ingen ledsagning. Inte mycket som stämde med det som vi tog upp och bestämde på mötet hos mamma måndagen innan. Nu hade antalet ggr/ dygn blivit fel så hon får 4 ggr/ dygn. Bra så. Men sedan visade det sig att hon själv ringt och sagt ifrån ledsagning för att hon lovat sin väninna att få åka med. Hon hade även ändrat vissa tider. Allt utan att säga något till oss. Känns lite jobbigt när vi kämpar för att hon ska få hjälp och så gör hon det svårare själv. Och hon är snabb med att säga att det minsann inte är hon som vill ha hemtjänst. Det är sjukhuset som kräver det för att hon ska få åka hem. Hon förlitar sig allt för mycket på oss och i synnerhet mig. 
Resten av veckan hände inget speciellt. Vi började förbereda inför fredagen då vi skulle tapetsera. Stefan har spacklat och slipat underlaget. 
Fredag morgon hade jag klipptid hos Carina kl. 9. När jag var klar åkte jag och plockade upp Stefan. Han hade lämnat sin bil hos glasmästaren. En av de bakre sidorutorna hade plötsligt splittrats. Han hade också plockat upp tapetbordet på Colorama. 
Efter en snabb fika med en en tråkig kompakt budapestbakelse satte vi igång med tapetseringen. Första våden är ju alltid bökigast. Det måste bli absolut rakt. Våd nummer två skulle vikas in i ett hörn och forsätta på nästa vägg. Tapeten var tjock och det var lite bökigt. Men vi fick till det bra. Sedan flöt det på bra. Bara avbrott för att hämta bilen och mat/fikapauser. Vi hann med nästan hela rummet innan vi gav upp för kvällen. 
Lördag morgon efter frukost körde vi på och gjorde sista biten. Sedan åkte vi för att köpa tavellister. Det blev en runda till Jysk, Bauhaus, där åt vi lunch. Pulled pork rulle, Mio och till slut Rusta där vi hittade det vi sökte. 
Hemma igen började vi diskutera golvsocklar. Jag ville inte ha de gamla som var i ett annat träslag och inte stämde i färg. Jag googlade runt och kom fram till att jag ville ha vita socklar. Det blev en ny resa till Bauhaus. Vi köpte en typ av lister som hakas på fästen som skruvas fast i väggen. Det finns ett spår i listen där man kan dölja sladdar. 
Vi hjälptes åt. Jag borrade hål i väggen och skruvade fast fästena. Stefan sågade och passade in socklarna. Det blev fint. Innan kvällen var vi helt klara med rummet. Så skönt! 

Nya och gamla tapeten


Listning på g.

Vit botten och silvriga kvistar. 

Hela helgen när vi pysslade inne var det strålande sol ute. Men den fick vi bara njuta av genom fönstret. 


Lördag och söndag



Resten av helgen blev rätt lugn. Stefan pysslade med TV-rumsrenoveringen. Eftersom det blev en repa på det nylagda golvet när vi skulle dra tillbaka soffan, lade han om golvet så att reporna hamnar där de inte syns. Jag åkte till mamma och hjälpte henne med handling. Hon ville själv gå till Willys. Det snöade och var moddigt ute. Men hon var envis och vi tog oss dit. Hon handlade mycket och jag undrade hur i hela friden vi skulle få med oss allt hem. Vi lastade så mycket det gick på rullatorn och resten bar jag. Hade jag vetat att hon skulle handla så mycket skulle vi ha tagit med hennes dramaten. Nu blev rullatorn tung att dra i modden. Jag fick hjälpa till att dra för att hon skulle orka. Vi kom hem i alla fall och hon var så nöjd över att hon varit ute och handlat. Det var länge sedan hon gjorde det. 
Vi fikade och jag hjälpte henne med lite småfixande innan jag åkte hem igen. På söndagen pysslade vi mest hemma. En rask promenad hann vi också med. 
På eftermiddagen kom den lilla måndagsångesten. Jag vill inte gå till jobbet. 



Barnvakt och museum

I onsdags skulle jag vara barnvakt eller mer backup. Jag körde Mathilda och Melker till handbollsträningen. Dom skulle stanna och titta på en match efter träningen så jag lämnade av dem och åkte sedan till Colorama och hämtade våra tapeter som kommit. 

Sandra ringde och sa att hon strax var vid Märsta station och då tog mitt uppdrag slut.  Åkte hem och gick på bandet. Hade tänkt gå 1 tim men efter 20 min sade mitt knä ifrån. Det går inte att gå på bandet. Det måste vara gångstilen på bandet som är problemet. Jag kan gå långt mer än det dubbla och även jogga ute utan problem. 
I torsdags kväll efter jobbet gjorde jag alla avstämningar och rapporter till Fora för Nicklas anställda. Vid halv tio kom Stefan hem från sin jobbresa. 
Fredag-Lördag skulle vi vara barnvakt till Max och Mio. Nu blev Sandra och Mio förkylda så det blev inställt. 
Vi tog med oss Max och tillsammans med Sandra Å och Melker åkte vi till Rikidrottsmuseet och Polismuseet. 
Idrottsmuseet var väl ingen hit. Det var vi, en mamma med två barn och farmor samt en äldre kvinna som var där. Vi var inte där så länge. Polismuseet ligger i samma hus och föll barnen mer i smaken. 
På era platser, färdiga.......
Max och Stefan testar hur det är att stå och starta i startblock.
Här testar Melker att med tankekraft få en boll att röra sig.


Max koncentrerar sig...

Och bollen rullar!

Ända in i mål rullade den.
Det var väl det roligaste på idrottsmuseet.

På polismuseet var det desto mer folk. Tror det var många dagisbarn. 
Polisbilen var populär. Hos alla barn. Det blev kö ibland. 

Max provar polismotorcykeln och säger att han ska bli polis när han blir stor. 
På hemvägen stannade vi på Mc D i stora Wäsby för att inta en sen lunch. På de museum vi var fanns inget mer än lite fika att få. 
När vi nästan ätit färdigt höll det på att gå riktigt illa. Max satt på en bänk utan armstöd. Han satt med ryggen åt det håll där armstödet skulle ha varit om det varit en sån bänk villsäga. Plötsligt lutar han sig bakåt tappar balansen och faller mot stengolvet. Som tur var fick 
Stefan tag i hans ben och drog så att han aldrig nådde golvet. Samtidigt reser jag mig upp för att skydda honom. Men jag halkar på något på golvet och plötsligt låg jag där istället. Nu förstår jag hur mamma kände när hon fallit. Man fattar ingenting. Vad hände? Det gick så fort. Jag slog i höger knä och kände mig allmänt mörbultad. Men det gick som tur var bra. Jag trodde jag skulle ha ont i kroppen dagen efter men det var bara blåmärket på knät som kändes lite.  Sån himla tur att det gick bra för oss båda. Här har jag gått försiktig för att inte halka på isfläckar och så stupar jag på golvet på Mc D. 
När vi kom hem lämnade vi av Sandra och Melker hemma. Dom skulle på handboll. Efter det körde vi En trött Max hem till mamma och Mio. 
Även vi var trötta och beslutade oss för att göra pizza till middag. Köpte färdig deg till Stefan och jag hade en hemmagjord glutenfri i frysen.