vi är i Toscana och ända matstället som har öppet är Mac Donalds! Det är pingstdagen och den verkar dom fira ordentligt här. Inte riktigt vad vi längtat efter. Sitter i badrummet där vi har bäst kontakt och knappar på en liten ipod. Det är så jobbigt att jag slutar här

...fram emot kvällens middag med mina kära barn med familjer. Det ska bli kul.

Ute växlar det mellan sol och mulet och hela tiden blåser det kraftigt. Vore ju trevligt om det blev lugnt och soligt till kvällen så kanske man kan sitta ute.

Jamen det är ju helt sjukt. Vad tiden går.

Grattis till oss.

...städa, städa varje fredag och så varje jul...det tycker jag e kul...
Nä det tycker inte jag, men jag tycker om att ha städat. Alltså måste jag städa.

I torsdags bakade jag som jag skrev i ett tidigare inlägg.

I fredags åkte vi en sväng till Ulriksdal där vi köpte lite plantor, tog en smarrig fika och tittade på alla underbara växter som finns där. Något som är bra där är att dom har plockat ihop stora fina krukor med exempel på vilka blommor man kan samplantera. Det är säkert andra handelsträdgårdar som gör det också men här är dom så himla fina. Och kvaliten på växterna är mycket, mycket bättre än på t.ex. Plantaget.
Tyvärr var vädret inget vidare så det var inte så kul att gå runt i omgivningarna i Ulriksdal så vi handlade bara efter fikat och åkte sedan hemåt. Vi stannade till på Rosersbergs Golv där vi beställt vår spegelhylla för att kolla om den kommit. Det hade den. Skulle vi ha köpte en likanande på Bauhaus så var leveranstiden 5-6 veckor. Här tog den 1 vecka och var dessutom billigare. Nu är snart lilltoan klar. Vi väntar bara på elektrikern som ska koppla in golvvärmen och lamporna i spegelhyllan.
 
Så här fint kan man samplantera.


En bild till från Ulriksdal.


Vi åkte vidare till Coop och handlade lite innan vi åkte hem och tog lite lunch. Sedan blev det en sväng till systemet där vi köpte vin till på fredag.
Kvällen blev lugn framför TV:n. Vi var helt slut och undrade om man fick gå och lägga sig kl. 9 en fredagkväll.... Vi härdade ut till efter Berg flyttar in. Då var klockan 10 och vi hoppade i säng. Jag tror att jag somnade direkt. Natten blev stökig då jag vaknade av att Stefan snarkade, gnydde och suckade. Han har blivit rejält förkyld igen. Cyklandet i torsdags var inte så bra.

I går stack Stefan iväg en sväng på förmiddagen, han skulle köpa present till någon som han känner och som fyller år snart. Jag stack ner till Centrum och köpte gardiner som jag tittat på två gånger tidigare men varit lite tveksam till. Nu slog jag till och köpte dom. Tittade också på två soffkuddar i samma tyg, men som vanligt var jag för snål. Nu kommer jag att gräma mig och sedan när jag bestämt mig för att åka och köpa dom så finns dom inte längre kvar. När jag kom hem hade lillasyster Inger ringt. Jag ringde henne och vi tjattrade säker 45 min. Kul att prata med henne, jag saknar henne här uppe. Natten innan drömde jag att hon flyttat hit igen. Men det gör hon nog aldrig, tyvärr.
På eftermiddagen tog jag tag i rabatterna på baksidan. Dom såg för bedrövliga ut. Tyvärr är det ju inte mycket att göra med dom utblommade tulpanerna, dom får stå kvar utan blommor. Det ser inte så snyggt ut men det kan inte hjälpas. Bort med alla  blad efter scillan  så såg det lite bättre ut.
På eftermiddagen kom Sandra och Snack-Melker och hälsade på oss en liten stund. Vi fikade en snabbis innan dom gick hemåt igen.
Stefan slipade, grundmålade och målade bänken som vi brukar ha vid dammen.
Kvällen blev återigen framför TV:n. Babben först och sedan Henrik Schyffert "The 90's - ett försvarstal". Riktigt bra var det. Roligt, allvarligt och igenkännande.
Stöp i säng. Stefan fick sova på soffan i TV-rummet så att jag skulle få sova. Det gick väl sådär. Jag har vaknat flera gånger i alla fall.

I morse hade vi ställt mobillarmet på 07,00 för att hinna med så mycket som möjligt. Jätteskönt var det att komma upp så tidigt. Jag fixade frukosten och vi åt innan 8. Sedan har dagen gått i ett. Ganska tidigt åkte vi upp och handlade allt som vi kunde inför fredagen. Det sista får jag handla i veckan. Hem och käkade lunch. Sedan klippte jag gräset medan Stefan skrapade på uterummets tak. Jag städade köket medan Stefan skrapade tak, jag lagade middag medan Stefan skrapade......
Nu har jag bakat en tårtbotten till och ska baka en banankaka för att ta reda på bananer som börjar bli dåliga.
Stefan har spolat av utemöbler och terrass från allt frömjöl och smuts.
Jag är trött.....
Får väl vila på jobbet i morgon.....
Skulle inte tro det. Jag ska ja vara ledig veckan efter och då måste allt funka fast jag inte är där. Ingen gör mitt jobb när jag är ledig.
I morgon kväll bär det av till Carina för klippning. Stefan sticker till Holland.
Tisdag kväll till Birgitta för sk. syjunta (den där vi aldrig syr något)
Onsdag ska jag, barn och barnbarn gå ut och äta middag ihop. Måste komma ihåg att boka bord.
Torsdag kommer I & K från Huskvarna.
Fredag är det Stefans dag!
Sen...
Får jag vila och tänker inte stressa eller hitta på en massa.

I eftermiddag har vi haft besök av 3/4 av familjen Åström.
Mathilda var hos en kompis.
Melker är knasig. Han tycker att det vore bra om Morfar var död för då skulle han kunna få en ny som har flera brädor i garaget. Ja mormor kunde också vara död, så att han kunde få en ny mormor. Och Pappa, och mamma och.... ja, alla vore bättre om dom var döda....
Jag tror inte att den lilla herrn vet vad det skulle innebära. Men nån ny morfar med flera brädor är nog inte jag intresserad av. Jag vill nog ha kvar den "morfar" vi har, med brädor eller ej.

Vi plockade av lite rabarber. Det är så otroligt mycket rabarber redan.
Sandra tog med sig en hel kasse rabarber hem.
Jag har gjort både rabarberpaj och rabarberchutney.
Chutney åt vi av till middagen och den var jättegod. Pajen ska sparas till Stefans dag.


Rabarbern växer och växer och växer......


Paj med havregryn och flagad mandel

500g rabarber i bitar
1 dl socker
1 msk potatismjöl

Pajdeg:
150g smör
1 dl socker
1 msk vaniljsocker
2 dl havregryn
1 påse/ask flagad mandel

Lägg rabarber i pajformen. Blanda socker och potatismjöl och strö över rabarbern.
Smält smöret. Blanda ner havregryn, socker, vaniljsocker och mandel.
Bred smeten över rabarbern.
Grädda i nedre delen av ugnen 225 grader 20-25 min.


Två flaskor chutney och ja, det är en gammal whiskeyflaska till höger.

Chutney

500g rabarber i bitar
1 tsk ingefära (färsk riven)
5 dl socker
2 st rödlökar hackade
1½ msk attikssprit 24% (jag tog 3 msk 12%)
3/4 dl vatten
1½ msk curry
2 tsk salt
2 tsk spansk peppar (jag tog red hot chilipepparkrydda)
6-8 torkade aprikoser i bitar

Koka rabarber, socker, ättika och vatten i 10 min. Tillsätt övriga ingredienser och koka i 30-40 min.

Så här ser det ut runt dammen idag.
Mycket grönare. Näckrosbladen börjar komma i dammen. Syrenernas blommor börjar slå ut bakom bänken.

Bullarna ut i frysen! Och vad ligger där på översta hyllan?! 1 påse lussebullar från i julas!

Jag är så himla glad att vi inte åkte till Linköping i helgen. En stor börda har lyfts från mina axlar i och med det.
Förberedelserna inför Stefans dag är i full gång.


Två plåtar med bullar är just färdiga och nerplockade i fryspåsar.
Nu ska jag fortsätta med lite tårtbottnar.

I går kom äntligen dom nya gardinerna upp. Dom som jag köpte på IKEA när vi var där med Sandra Ö för en hel evighet sedan. Eftersom jag inte gillar att hänga gardinerna i "hällor" så har jag fått sprätta bort dom och sytt på veckband i stället. Sedan skulle dom läggas upp också. Ett tyg som det inte är någon som helst styrsel i är inte lätt att jobba med. Jag har mätt så att alla gardiner var lika långa och ändå så hänger några som dom ska och några ligger lite mot golvet.  Fem gardinlängder var det och det hela tog lite tid. Men det blev ganska bra.

Stefan har varit ute på en lååååååååång cykeltur på morgonen. Han stack strax före 9 och kom tillbaka 1½ timme senare.


Vad var det vi sjöng i kören.... I'm too sexy for my shirt, too sexy for my shirt...

Ja, ja det är väl funktionellt i alla fall. Men snyggt, Nä!
Rättelse!! 1 tim och 47 min var han ute!

Nej ut i köket och fixa tårtbottnar nu!



 

Release me



Öppna din dörr.



Snälla, snälla.. Tyvärr har dom bara filmat en liten bit innan vi kommer in och körar.

Kul att se.

.....finns det tydligen gott om.
I går när vi var på väg hem från Maxi fick vi stanna vid ett rödljus. Det blev grönt och vi körde vidare 50 km (högsta tillåtna hastighet. Framför oss är det dags att välja om man ska åka rakt fram mot stationen eller byta fil och åka till Centrum.
Nu skulle jag som tur var inte åka mot centrum för helt plötsligt vrålade det bara till vid sidan om mig och en motorcyklist kommer farande i en hastighet på säkert långt över 100 km. Hur i hela friden tänker man då. Jag hade aldrig hunnit reagera om jag valt att byta fil. Framför mig körde andra bilar så motocyklisten hade inte kunnat väja förbi mig på den sidan och på andra sidan är det en refug. Jag blev alldeles skakig när jag tänkte på vad som kunnat hända. Inte konstigt att det dör så många MC-åkare. En del borde aldrig ha fått MC-kort.
 

En bild att bli glad av. Mitt älskade barnbarn Mathilda!

Lite handling på Maxi på förmiddagen. Efter det har jag plockat lite här hemma. Rensat i rabatter, planterat om mina små plantor och lagt ut täckbark runt buskar på framsidan.

På eftermiddagen kom Melker och Sandra på besök. Melker ville gå själv så Sandra följde honom en bit och ringde till oss så Stefan kunde möta honom ovanför trappan.
Sandra kom strax efter med bil eftersom hon skulle åka och hämta Mathilda som var på kalas.
Vi fikade och lekte. Melker och morfar gick till lekparken en stund och då kunde Sandra och jag sitta och prata en stund. Mysigt.
Efter en stund kom Melker farande och stängde dörrarna till uterummet. Han hade sprungit ifrån morfar och skulle nu låsa honom ute. Rackarungen. Det lyckades så klart inte. Melker och jag lekta kurragömma och jag fick alltid räkna till 72. Själv räknade han till 10 eller 20.
Strax för sex åkte Sandra för att hämta Mathilda. Melker och jag spelade gitarr. Strax före halvsju gick Stefan hem med honom och jag lagade middag.
Vi hade tänkt köpa Stinas örtkyckling men när jag läst innehållet lade jag tillbaka paketet i frysdisken och tog en hel kyckling som enligt innehållsförteckningen innehöll: Kyckling A-klass. Jag gjorde min egen grillolja och därmed vet jag nästan exakt vad vi fått i oss.
Nu är det dags för något av det tråkigaste jag vet...strykning av skjortor. Jag tror att jag ska titta på Rallybrundar med Eva Röse medan jag stryker.


Det var Melker som tyckte att jag skulle ha hatten med håret framför ögonen...
Vad kan han ha menat med det?




Melker....lite i hatten.

I dag har jag haft en mycket bra lördag.  jag vaknade ganska tidigt och gick upp och fixade frukost.
Vid 10-tiden åkte jag ut till familjen Öhlin-Ekwall. Stefan fick stanna hemma pga förkylningen.
Det var tänkt att vi skulle gå ner till Odensala bygdegård och titta på starten av veteranbilsrally. Men när jag kom ut till familjen sov lille Max så sött. Inte förrän vid 11-tiden vaknade han. Då var det dags för lite mat. En stund efter att han ätit kom all mat upp igen. Sandra som stod i duschen när jag kom var nu helt nerkräkts och på golvet vid skötbordet låg resten av det han ätit. Det var bara att byta om för både Max och Sandra. Ta reda på kräket och sedan kom vi i väg. Då var alla veteranbilar redan på väg. I stället fick vi en ljuvlig promenad via skogsvägar ner till Herresta Lada där vi fikade. Tre smarriga mackor, tre kaffe och en dricka 75:-. Som hittat! I staden skulle man nog bara få 1 kaffe och 1 macka för dom pengarna. Vädret var härligt och vi satt utanför och fikade. Sedan gick vi tillbaka hem till familjen. Jag tog bilen och åkte hem till Stefan igen.
Han hade pysslat på lilltoan och monterat dom nya vattenrören bl.a.
På eftermiddagen har jag städat lite, slappat lite och tvättat lite. Lite av varje alltså.

I går var jag ju på firmaaktivitet. Men så mycket aktivitet blev det inte. Vi skulle spela minigolf men banan var stängd.
Så det blev bara middag på Våfflan. Otroligt god mat fick vi. Något fläskkött som jag inte kommer ihåg vad det hette. Riktigt krämig potatisgratäng, kryddsmör och sallad till det. Efter maten satt vi tag ett tag och snackade lite innan jag fick skjuts hem igen. Det var varmt och skönt i solen mot Våfflans vägg. Men så fort solen dalade ner bakom träden blev det otroligt kallt. Det var skönt att komma hem igen.


Ett litet hus vi passerade på vägen.


Sandra med Max sovandes i vagnen. Och framför dom skymtar Ronja och Nicklas.


Massor av blommande äppelträd passerade vi


En fin plantering intill en öppen grind.


Smarrigt fika utanför Herresta Lada


Tänk att en så vacker blomma är ett riktigt hatat ogräs.


Nu är snart tulpanerna helt utblommade.

I dag är jag lycklig och känner mig rik som har min fina familj och bor i ett sånt vackert land.

I morgon blir det mest pyssel hemma.
 

                  

Nu blir det sommaruppehåll i kören. I torsdags var det sista gången för terminen. Vi fick sjunga massor av låtar som vi sjungit under tidigare år. Några var före min tid. Sedan fick sjunga några av låtarna från konserten i söndags. Dom som ville fick ha med en vän. Då vi sjöng låtarna från konserten fick dom stå på scenen och lyssna på oss. Resten av tiden fick dom vara med och sjunga.
Vi hade köpt en blomma som vi gav till Caroline och fick en kram tillbaka.
Hon frågade om om Sandra skulle komma till konserten den 3:e juni i Uppsala. När Sandra sa ja sa Caroline att det var bra för hon behövdes. Du sjunger starkt och bra sa hon. Och hon hade så rätt! Genom att hon tog i och sjöng ordentligt ledde hon in mig på rätt stämma också.
Själv är jag ju bortrest då och kan inte varamed. Synd.

I går kom Stefan hem från Finland och var jätteförkyld. Säker svininfluensa...nöff, nöff.
Han har jobbat hemifrån i dag.
Efter jobbet träffades vi på Rosersbergs golv där vi hämtade upp det nya handfatet och beställde en sån spegelhylla som jag ville ha. Den kommer inte förrän om 1 vecka.

I kväll är det firmaaktivitet. Vi ska spela minigolf i Sigtuna och därefter inta middag på Våfflan nere i hamnen.
Hoppas att det inte blir lika kallt som det var i går kväll. Då behövs det nästan scooteroverall för att inte frysa rumpan av sig.

Nu ska jag sätta mig och läsa ett tag och se om mitt hjärta kan lugna ner sig en smula. Jag har haft rätt mycket dubbelslag i dag igen.

Räkor (10%), Kräftor (10%), vete, mjölk, spenat, ägg, olja, grädde, stabiliseringsmedel (karragenan)
tomat, ost, socker, vinäger, lök, vitvin, sherry, fläder, fisk, konjak, selleri, hummer, syra, glykossirap,
kryddor (bl.a. curry, cayennepeppar), konserveringsmedel (E211, E202, E251), antioxidationsmedel, E330, E334, färgämne E160e, E163, smakförstärkelse E621, Emulgeringsmedel E471, Lecitin, stabiliseringsmedel, E450, E451, arom

E211  =  natriumbensoat
E202  =  kaliumsorbat
E251  =  natriumnitrat
E330  =  Citronsyra
E334  =  L-Vinsyra
E160e=  Beta-apo-8'-karotenal
E163  =  Antocyaner
E621  = Mononatriumglutamat
E471  =  Mono-& diglycerider av fettsyror
E450  =  Natrium-, kalium-, och kalciumdifosfater
E451  =  Natrium- och kaliumtrifosfater

Visst låter det gott!

Vad det stod på förpackningen?     
-
-
-
Skaldjurslasagne

För ett tag sedan var Sandra och hälsade på i min farmor och farfars hus. Hon ringde på och fick komma in och fotografera. Det var både kul och ledsamt att se hur det såg ut nu. Jag har ju mina minnen från när jag var liten.
Famor hade blommor överallt och fina gardinuppsättningar.
Som jag mindes det så var huset vitt men nu var det gult.  Av farmors fina trädgård fanns inte mycket kvar. Och den mysiga syrenbersån där man fick sockerdricka och bullar hade bytts ut mot ett tråkigt plank.



Här sitter farmor och farfar i sin glasveranda. Blommor överallt. En grön växt klättrade i taket vid ingången till verandan.



Nu: inga växter överhuvud taget.


Här sitter farfar, farmor och mamma i köket. Året kan vara sent 40- eller tidigt 50-tal. Här satt vi barn och åt apelsinklyftor doppade i strösöcker.



Väggen där min mamma satt under dom "sneda" köksskåpen, där har man tagit upp väggen och gjort köket större.
I morgon ska jag försöka visa mamma och pappa alla bilder som Sandra tog. Kul att se hur pappa reagerar då. Det är ju hans gamla föräldrahem. Han var 5 år när dom flyttade dit.

 
Golvet är lagt och väggarna färdigkaklade. Nu ska fixen på.
Och plötsligt ångrar jag att vi inte valde att kakla hela väggarna. Det blev inte så snyggt med kakel upp till fönstret som jag tänkt mig.
Kanske blir det bättre när spegel och skåp kommer upp igen.






Här kan man se de olika tapeterna vi haft. När huset byggdes var det en grårandig jättetrist tapet.
På 80-talet satte vi upp den blåmönstrade tapeten och senare den vita strukturtapeten som också sitter kvar ovanför det nya kaklet.

Vi skulle ju ta upp våra tidiga morgonpromenader igen. I går skrev jag att vi skulle gå även om det regnade eller snöade.
Vid fyratiden i morse vaknade jag att det verkligen slog emot fönstret. Antingen var det väldigt hårt regn eller också haglade det. Det var ju inte så varmt i morse ca 4--5 grader bara.
När min mobil larmade klockan fem gick jag upp. Det regnade fortfarande kraftigt. Men istället för att gå och lägga mig igen så bytte jag om till träningskläder och gick i 45 min på löpbandet. Såna här dagar är det guld värt. I morgon får det bli bandet igen eftersom Stefan inte kan gå med mig.

Nu är vi på gång igen!

...har haft vårens konsert i Berwaldhallen idag.
Åh, vad kul det är. Och det gick så bra!
Vår konsert började klockan 13. Men vi skulle vara på plats 12. 10,30 åkte vi hemifrån. Hämtade Sandra och åkte mot Stinsens Köpcentrum. Vi var där 10 min innan affärerna öppnade. Sandra hade sett en guldjacka som jag ville ha till dagens konsert. hon kom inte riktigt ihåg i vilken affär den fanns men nu hade vi god tid att leta rätt på den. Kl. 11 när dom öppnade gick jag in tog fram en storlek som jag trodde skulle passa, provade och gick till kassan och betalade. Snabba puckar.

Vi åkte vidare till Berwaldhallen och var där en halvtimme innan utsatt tid. Men vi var lång ifrån först.
Strax före 12 släpptes vi in. Sandra och jag tog som vanligt plats längst fram i bruna stämman. För dagen hade vi fått förstärkning från Stockholmskören, vilket var jättebra. Men vi blev i stort sett bortträngda från våra platser av några som skulle backa upp oss. Det kändes inte helt ok. Det var ju trots allt vår konsert och dom skulle ha två konserter efter oss.
Lite sura miner fick vi för att vi inte flyttade på oss. Det var dagens enda lilla grums i glädjebägaren.
Jag fick lite panik innan konserten när jag upptäckte att jag glömt mina glasögon i bilen. Som tur var kom Eva och Thordan och satte sig på första bänkraden och jag kunde låna Evas glasögon. Men det var inte mycket jag behövde kolla i textpärmen. Jag som trodde att jag inte skulle komma ihåg i texterna alls.
Allt gick jättebra och vi satte stämman i Öppna din dörr.
Det var så himla kul och jag är så glad och lycklig för att jag vågar. För bara några år sedan skulle jag aldrig ha gjort det.


Där står jag i min guldjacka som nr 3 från höger i främre raden.
Jag vet att man egentligen inte ska lägga ut bilder på andra människor utan deras tillstånd. Men var man med här så vet man att filmer från konserten kommer att läggas ute på Youtube. Så jag tar mig friheten att lägga ut detta kort.

Efter konserten samlades vi utanför huvudentrén. Micke, barnen, Mickes pappa, Eva, Thordan, Sandra, Nicke, grannarna A-M & E, fd grannarna E & H, Sandras kompis V och hennes dotter samt V:s mamma. Alla var nöjda med vår konsert.
Måste också notera att dom två personer som stod bakom oss i torsdags och som sjöng så fel (som jag skrev i ett tidigare inlägg) dom stod nu i den gröna stämman. Hoppas att dom sjöng rätt där.

Stefan, jag, Sandra Ö, Nicklas, grannarna och fd grannarna bestämde oss för att gå till Källhagens värdshus och äta. Dom andra åkte hem.
Vi fick vänta en stund innan det blev ett bord ledigt utomhus. Som tur var sken solen.....ända tillsvi fick in maten vill säga.
Men då kördes ett tak ut och vi satt skyddade.
Jag åt en jättegod grillad kyckling med grönsaker och smörstekta små potatisar.
Efter maten skildes vi åt. Grannarna och fd grannarna tog bussen i mot city medan vi gick till bilarna och tog oss hemåt.

I kväll har vi varit över till Sandra, Nicke och Max en liten stund. Jag har gosat med Max medan Stefan och Sandra bar/drog in deras vitvaror som stått i uterummet i väntan på att deras kök ska byggas om.

Nu är jag trött. Det märks att man varit lite spänd inför dagen. Men nu är det bara glädje.

I morgon blir det morgonpromenad oavsett om det regnar eller snöar. Nu måste vi komma igång igen.
Upp med tuppen kl. 5 alltså!

Nästa steg i renoveringen.


Här är slingorna i golvet.



Ett stort hål i väggen där handfatet satt.

Idag blev det inköpsrunda på IKEA. Mamma och Pappa ska ju som bekant flytta ut från "hemmet" och behövde handla lite prylar till nya lägenheten.
Mamma får inte behålla sin säng som hon haft där.
Vi var i Barkarby en kvart innan dom öppnade i morse. Som tur var hade kafeterian öppnat och alla som känner Eva vet att kaffe är oerhört viktigt för henne så det blev en fika innan själva varuhuset öppnade.
Väl inne på varuhuet började vi med att ta reda på vilken säng Mamma skulle ha. Fick alla uppgifter om var i hämtlagret delarna låg. Sedan började vi plocka på oss en massa prylar.

När vi plockat allt utom sängbotten och madrass som man skulle kontakta personalen om så fick vi veta att man inte kunde beställa en specifik dag för hemkörning om man redan plockat delarna. Då gällde direkt hemkörning samma dag.
Det fick alltså bli hemkörning till oss så länge.


Nu börjar vi bli färdiga med småplocket.


 

Redo att åka hemåt med småplocket. Vagnen med säng och sängbord bland annat har tagits omhand för hemkörning.

....inför Berwaldhallen på söndag, var det i går.

Det kommer säkert att gå bra, men vissa låtar känns lite osäkra fortfarande.
I går hade jag på körens hemsida uppmanat alla som tillhör samma stämma som jag, den bruna (tarmen), att verkligen hålla ihop så att vi också hördes. Det ger också ett visst stöd om man har flera omkring sig som sjunger samma stämma. Annars är det väldigt lätta att falla in i de andra stämmorna.
I går hade då flera ur den bruna stämman hörsammat min vädjan (eller något sånt) i alla fall var vi fler. Men just igår ångrade jag verkligen att jag skrev den uppmaningen.
Alltså det här är ju en kör för alla som "inte kan" sjunga. Och alla ska kunna vara med. Men om man som jag inte är helt tonsäker själv får två stycken bakom sig som hela tiden sjöng fel, fel ord, fel stämmor, fel betoning och dessutom väldigt högt (ljudligt alltså) då blir det otroligt jobbigt. Även Sandra stördes av dom.
Hoppas verkligen att vi inte får dom intill oss på söndag.
Den här gången känns det lite, lite nervösare inför söndages konsert. Förra gången visste man inte innan vad det innebar och tänkte inte så mycket innan. Nu vet jag ju att det kommer att sitta flera hundra personer i salongen bara för att lyssna på oss. Läskigt men samtidigt jätte, jätte kul.
Stockholmskören är så många och har ju sina anhöriga och vänner på närmare håll så dom får köra en extra konsert.
Alla intäkter från biljettförsäljningen går till Stadsmissionen och är öronmärkta för barn & ungdom.

 

Då ska jag försöka lägga in resten av bilderna från vår resa till Rom.

Nu är vi inne på dag två. Vädret var inte på vår sida så att säga. Det regnade i stort sett hela dagen.


Frukost på vårt rum, vi hade bröd och kaffe  också. En liknande frukost på hotellet skulle kosta ca 18 euro/person. För 10 euro fick vi Kaffe/Te, Bröd, marmelad, mjölk och flingor i hotellmatsalen. Det hade vi inte lust att betala. Det här kanske kostade 10 euro för oss alla fyra.


Vi tog oss tillbaka till Sankt Peterskyrkan. Här syns Påvens egen vakt - Schweizergardet


Det här är tycker jag är hemskt. En jätteskärm som ställts framför en gammal staty. Skärmen används vid mässor där deltagarna sitter på gårdsplanen utanför Peterskyrkan.

Köerna in till kyrkan var jättelånga och jag tänkte att kan verkligen alla få plats där inne. Men väl inne märktes det inte att det var så många människor. Kyrkan var otroligt stor.
Just när vi var där hölls en mässa och en stor del av kyrkan var avspärrad för turister.


Längst där inne hölls mässan. Här ser man att det inte är direkt trångt trots alla människor.




Det fanns mängder av statyer och utsmyckningar i kyrkan. Det var rätt mörkt i kyrkan och en del bilder blev inte så bra.


En takkupol


Ytterligare en utsmyckning. Tyvärr vet jag inte vad den föreställer för person, men någon Påve kanske.


Har ingen aning vem det här var heller. Men det såg ut som jultomten.


Såna här biktbås stod här och där. Här är det någon som får syndernas förlåtelse. Bara fötterna sticker ut.
Det finns hur mycket som helst att se i kyrkan. Bäst hade det ju såklart varit att gå en guidad tur så att man fått veta vad alla sevärdheter föreställde.


En liten inblick i Påvens värld


Stefan var den enda som åkte upp i kupolen för att titta på utsikten. Där uppe till vänster längs kolonngången ser man den långa, långa kön av människor som väntar på att komma in i kyrkan. Som tur var gick det ganska snabbt framåt.


En park inne i Vatikanstaten.

Efter tre timmar tyckte vi att vi sett tillräckligt för denna gång. Kaffesuget drog oss till ett kafé en bit därifrån. Regnet stod som spön i backen. Jag var blöt om fötterna och axlarna. Vi fick ge upp inför en av alla paraplyförsäljare som attackerade oss överallt och inhandla två paraplyer till.
När vi fikat och ätit en macka var vi lite varmare. Vi började leta efter en krypta som Thordan hade varit i när han var i Rom som liten.
Vi letade ett tag innan vi stannade en taxi som körde oss sista biten.

Det var en riktigt bisarr upplevelse att gå in i Cappuccinerkryptan.

Man fick inte fotografera därinne. Vi köpte två vykort istället.


Det fanns 5-6 rum som var dekorerade av mumier,döskallar och benbitar av alla möjliga slag.
I kanten av varje rum fanns stora burar av hönsnät fyllda med benbitar eller döskallar. När jag stod och väntade på att komma fram till nästa rum tittade jag åt sidan och såg att jag nästan stod "öga mot öga" med en döskalle. Minst sagt bisarrt.


All utsmyckning i taket är benbitar. Dom gamla munkarnas viloplatser är uppbyggda av ben från andra munkar.
Varför den här kryptan kommit till har jag inte lyckats ta reda på.

Det tog inte så lång stund att gå igenom kryptan. Men nu var vi ordentligt trötta och lite frusna efter allt regnande så vi tog tunnelbanan tillbaka till hotellbussen.

Väl på hotellet var vi fikasugna. Eva gick till restaurangen där en buffé var uppdukad. Hon frågade om hon kunde få köpa med sig några tårtbitar. 9 Euro styck ville dom ha! Fyra tårt/pajbitar skulle kosta nästan 400 kr. På vägen upp till rummen gick hon förbi vagnar med rester från någons frukost på rummet. Där låg en massa bröd. Eva plockade snabbt med sig så många bitar hon kunde bära. När hon kom upp till vårt rum och visade sitt fynd skickade vi ner Stefan att ta reda på resten. Nu hade vi bröd till fikat och även lite bröd till nästa dags frukost. Fy vad busigt. Men hade inte vi tagit brödet hade de ju bara slängts.

Fika med stulet bröd (eller återvinning som Eva sa)


Brödtjuv nr 1.                                                   Brödtjuv nr. 2
Visst ser dom lite skamsna ut......

På kvällen åt vi på hotellet. Till maten fick vi in en korg med bröd som snabbt åts upp. Vår servitör frågade om vi ville ha mer bröd? Nja...jo! Klart vi ville. Han kom in med fina grova små baguetter. Vi satt så bra till att Stefan kunde stoppa ner dom i min väska utan att alla såg det. Hahaha... nu hade vi tillräckligt med bröd till frukosten också.  Det var ju inte direkt billigt att äta på hotellet så lite valuta för pengarna skulle vi väl ha. Jag tror ju inte att dom hade sagt att det gick bra att ta med sig brödet upp till rummet....eller kanske hade dom det. Men som det blev nu hade vi i alla fall hysteriskt roligt åt våra tilltag.

Nästa dag var det Thordans födelsedag och vår sista turistdag i Rom.

God frukost på vårt hotellrum, med återvunnet bröd i tjusig brödkorg av en nerrullad plastkasse.



Därefter tog vi hotellets buss in till stan.


Vi letade oss fran till Fontana di Trevi. Det såg inte alls ut som jag trodde. Jag trodde att den låg i någon stor gatukorsning men den låg vid gaveln av ett hus inne på ett litet torg. Här badade alltså Anita Ekberg i den berömda scenen ur La Dolce Vita från 1960. Men att försöka bada var inte att tänka på. Det stod poliser på alla sidor och så fort någon försökte klättra på stenarna runt om så blåste dom i sina visselpipor.


Självklart slängde vi ett mynt med höger hand över vänster axel i fontänen. Det lär betyda att vi kommer tillbaka.



Plötsligt försvann Stefan.


Tycker mig känna igen den bruna jackan


Kunde väl tänka mig det! Glass! Italiensk glass. Ska ju vara så god, men högarna med glass såg äckliga ut.
Jag smakade lite av Stefan och ja, den var god. Men jag är inte så mycket för glass så jag avstod ändå.

Dags att börja ta sig mot Spanska trappan
.


På väg dit passerade vi en gata som var full med parkerade mopeder, vespor och motorcyklar. Tätt, tätt parkerade sida vid sida. Det var otroligt mycket tvåhjuliga fordon på Roms gator.


Här var det väldigt mycket folk. Det var knappt att trappan syntes.
Det rätta namnet på trappan är  Scalinata della Santissima Trinità dei Monti men den kallas Spanska trappan efter torget nedanför som heter Piazza di Spagna. Trappan har 138 steg i tre nivåer och tre trapplopp inspirerat av den heliga treenigheten och kyrkan Santissima Trinità dei Monti överst i trappan. Överallt stod det stora krukor med azaleor i rosa, rött och vitt.


 Människor och blommor överallt.
 
Så vackert med alla blommor längs med hela trappa.

Nä...jag hann inte med allt i kväll heller. Det får bli Rom del 4 en annan dag.

...så att det knakar...


Så här mycket hade rabarbern kommit upp förra helgen


Nu ser det ut så här.
Tänk vad lite sol och värme kan göra.

på efter middagen ringde Nicklas mig och var ledsen. Han hade så ont i armen och undrade om jag kunde ta Max medan han och Sandra åkte till Danderyd. Nicklas grät, och det gör han inte i onödan, så jag förstod att han hade riktigt ordentligt ont.
Ringer mina barn och är så ledsna då släpper jag allt och åker till dom. Jag berättade för cheferna vad som hänt och att jag  skulle åka hem. Det var ok för dom.
När jag kom packade Nicklas och Sandra ihop sina prylar och åkte till Danderyd. Jag och Max gosade i soffan innan det var matdags för honom. Efter maten var han så trött och somnade i vagnen. Senare kom Stefan med varsin sallad åt oss. Vi hade sms-kontakt med Sandra och Nicklas under hela kvällen. Dom fick vänta och vänta och vänta. Personalen var nonchalant och sur. Inte kul alls.  Kl. 22 kom Sandra hem igen och Nicklas var inlagd för kontroll. Först fick dom sitta i flera timmar utan att någon brydde sig om dom och sedan blir han inlagd. Svensk sjukvård är fantastisk.
Det här var första gången jag var helt ensam med Max. Inga som helst problem. Han var så glad och gosig. Inga problem att få honom att somna heller.
Vi hade bestämt att vi skulle fira Max ½ årsdag kombinerat med Valborg. Men nu då Nicklas blev inlagd så avblåstes det.

I fredags blev Nicklas utskriven utan att dom gjort något speciellt, han fick starkare smärtlindring bara.
Det visade sig att han var tillräcklig smärtlindrad för att han skulle vilja fira lillskrutten i alla fall. Knytis hade vi bestämt så jag gjorde "sovlaki" av fläskfilé med fetaost.

Vi hämtade upp Sandra Å och barnen och åkte ut till familjen Öhlin-Ekwall. När vi kom var Sandra Ö:s Mamma, Pappa och Bonusmamma redan där.
Sandras pappa stod vid grillen och det var bara att langa mitt kött.
När vi precis satt oss till bords kom även Micke.
God middag blev det. Sandras pappa och bonusmamma kunde inte stanna efter middagen så dom bröt upp ganska tidigt.
Det var så varmt och härligt ute. Barnen hade kul på studsmattan.


Längst upp Sovlaki, baconlindad banan och grillad rödlök.
Nere till vänster fläskfilé och till höger majskolvar och grillad lammkorv.
Så smaskigt. Till detta åt vi pastasallad och olika såser och röror.


Sonen med armen i gips, Stefan och Melker väntar på att vi ska äta.



Mathilda slår volter på studsmattan.



Melker kunde också.

Senare på kvällen blev det Majbrasa och tipspromenad ordnad av markägaren i området intill. Jättetrevligt. Sandra ringde brandförsvaret och vi fick ok att tända brasan. Markägaren bjöd på kaffe, grillad korv, dricka godis och allehanda drycker.
Tipspromenaden var ursvår och det blev rena gissningar på 9 av 10 frågor. Av oss var det Melker som hade flest rätt. Sedan Mathilda och jag. T o m priser fick vi. Jättekul och trevligt. Men det var SÅ kallt. Familjen Åström åkte redan innan brasan tänts och vi åkte strax efter 22. Då var jag genomfrusen.


Lite ledsen Max tröstas av farfar.


Tipspromenad. Sandra Å, Mathilda och Stefan.


Här går hela familjen Åström.


Sandra tänker stå på händerna....eller?


Sjörövar-Max. Efter en stund somnade han så gott i vagnen och snarkade som hen hel karl...Pappa upp i dagen.


Barnbarnet Ronja måste också få vara med även om hon gjorde allt för att nonchalera mig när jag ville fotografera henne.