Dag tre i New York

Efter frukost tog vi tunnelbanan till Colombus Circle där vi gick in i Central Park. Överallt blev vi "påhoppade" av cykeluthyrare. Men vi ville inte hyra cyklar. Vi ville gå! 
Att komma in från den livliga gatan och in i denna gröna oas kändes märkligt. Hur kunde det vara så tyst. Vi strosade sakta in i parken. Tittade på alla om joggade och cyklade längs vägarna. Vi såg ett sällskap som hade gymnastik med sina bebisar, folk som hade picnic eller rastade sina hundar. 
Vi såg ett gäng killar som showade och slog volter till och med över huvudet på en liten kille. Vi såg ett par som gifte sig. Det var bara de och en vigselförrättare. Vid sidan om dem höll en PT och hans två kunder på och tränade för fullt. Inget konstigt alls 😃
Vi hittade The Boathouse där vi fikade. Kaffe och strips (det enda de hade som var glutenfritt)
när vi strosat runt ett par timmar började vi leta oss tillbaka till Colombus Circle. Vi hade fått tips om att Thrumps hus låg där och var värt ett besök. Vi gick och gick och gick men inte kom vi tillbaka dit. Vi tog oss ut ur parken och det visade sig att vi gått runt och nu kom vi ut en bra bit från där vi gick in. Vi gick för att ta tunnelbanan tillbaka Mot Downtown. Men varenda nedgång var avspärrad med plastband. På varenda station. Vi hoppade av och på olika tunnelbanor men kom inte rätt ändå. Vi gav upp och tog oss till Rockefeller Center istället. Precis som förra gången hade vi svårt att hitta och fick fråga oss fram. Vi hade biljetter till Top of the Rock.  Hiss upp till 70:e våningen och utsikt över hela New York. Otroligt vad mycket höga hus det finns. Vissa funderar man på hur i hela friden de kan stå kvar och inte blåsa omkull. En salig blandning av stilar, höjder och utseenden. 
På kvällen åkte vi upp till Sky Bar på vårt hotell. 33 våningar upp. Vi beställde ett glas vitt vin var samt lite småplock att äta till. En fantastisk utsikt.
 
Ett gäng killar showar i parken här ska en av dem göra en volt över den lilla killens huvud
 
På väg upp. Han lyckades! 
 
Häst och vagn
 
 
 
Fika när man inte äter gluten!
 
Bröllop. Undrar om man inte behöver vittnen i USA? 
 
 
Högst där uppe på toppen var vi! 
 
Central Park uppifrån
 
 
Mitt på en skyskrapa fanns denna "villa" . Mycket märkligt
 
Utsikt från Sky Bar på hotellet
 
 
 
 
Där uppe i den gula fyrkanden låg Sky Baren. 
 
 
 
 
 
 
 
 

New York dag två...

 
Fredag
Vi gick ner och åt frukost. Det ingick i priset. Bra! Ganska enkel men ok frukost. Snabbgröt, äggröra, kalkonkorv, kokt ägg, yoghurt, flingor, ett par olika brödsorter, marmelad och kaffe eller te. Lite frukt också. 
Jag tog gröt, äggröra, frukt och te. 
När vi hunnit smälta frukosten lite begav vi oss ut i myllret. Vädret var bra. Varmt och soligt. Först gick vi till Madison Square Garden. Kickade runt lite i entrén. En guidad tur skulle ta 75 min och det hann vi inte med. Vi
 
gick en tur in på Macys där vi drack kaffe på Starbucks.
Sedan begav vi oss till tunnelbanan för att ta oss till World Trade Center och 9/11 Memorial Museum. Vi hade bokat biljetter hemifrån och slapp köa så länge. 
 
En del av monumentet som visst ska bli en gigantisk fredsduva. 
 
 
Det här huset ser ut som en gigamtisk glasskiva. 
 
Allt är så himla organiserat och säkerheten är rigorös. Det var samma typ av säkerhetskontroll som på flyget. Väskor och människor röntgades innan de släpptes in. Sedan var det bara att gå runt och titta i egen takt. Museumet var jättestort till ytan. Det var en ganska mäktig men sorglig känsla att se resterna av de gamla tvillingtornen. I ett rum fanns foton på de flesta som omkom i attacken. En svensk ung kille fanns med. 25-åriga David Tengelin. Det fick jag veta av en WF vän. Han var bror till någon bekant till hennes dotter. Han hade suttit på 100:e våningen när planen flög in mellan våning 93 åch 96. Fy tusan vilken fruktansvärd skräcksituation. 
Två pelare som står kvar efter de Norra tornet. 
 
En motorcykel som en brandman som omkom vid räddningsarbetet hade köpt för att renovera. 
 efter hans död renoverades den, kommer inte ihåg av vilka. På tanken målades 10 st rosor som ska symbolisera de brandmän från samma kår som omkom under räddningsarbetet. (hoppas jag kom ihåg rätt) 
 
En krossad stegbil 
 
en fruktansvärd och ofattbart grym händelse. Jag tror varenda en minns vad dom gjorde när detta inträffade. Minns det så tydligt. Jag satt på jobbet och hörde på radion om en olycka där ett flygplan flygit in i en skyskrapa i NY. Jag trodde det var något litet plan. En liten stund senare säger dom att ett plan till flygit in i huset bredvid. Och att det var stora passagerarplan. Jag minns att jag sprang ner till killarna på verkstan. Alla var chockade och undrade vad som hände. 
På kvällen skulle vi fira pappa som fyllde 74 år. Det blev en konstig kväll.
efter en dryg timma tog vi oss till Eataly. En saluhall där vi åt med Åströms då vi var där i febr 2014. 
Vi fick vänta en stund innan det blev ett bord ledigt. 
Jag beställde glutenfri pasta med broccoli och pesto. Stefan beställde någon typ av fylld pasta i tomatsås. Vi unnade oss ett glas rött till. 
 
 
På väg till restaurangen passerade vi Flatiron building
 
Innan vi lämnade Eataly köpte vi med oss lite smått att äta till kvällen. 
Eftersom det var midsommar så hade vi tänkt ta oss ner till Battery Park. Vi hade hört att några tusen svenskar firar svensk midsommar där. Vi satte oss på tunnelbanan. När vi åkt ungefär halvvägs upptäckte vi att vi var på väg tillbaka! Tåget hade vänt. Vi märkte ingenting. Det bytte inte riktning eller så. Det måste ha svängt runt på något märkligt vis för helt plötsligt kom vi till stationer vi nyss passerat. 
Då gav vi upp. Vi var dessutom så trötta så det var lika bra. 
På kvällen åt vi det vi köpt med oss från saluhallen. 
 
 
 
Vi gick totalt 12,4 km den dagen

New York

Torsdag
 
Vaknade vid halv sju och gick upp och åt frukost i lugn och ro. Vid tio kom Sandra och häntade oss. Körde oss till Arlanda. 
Q
Planet till New York gick 12,25 så vi hann med en snabb fika innan det var dags att gå till gaten. 
Vi hade ganska bra platser i plant. Gott om benutrymme. Jag tittade på en film: The Dressmaker med Kate Winslett. Sedan sov jag säkert två timmar. Somnade ifrån två poddar som jag lyssnade på. Tiden gick ganska fort. 
Vi hade förbeställt delad taxi från flyget. Det gör vi nog inte om. Det tog nästan två timmar innan vi var på vårt hotell. Tror vi åkte runt hela New York och lämnade av folk. 
Vårt hotell ligger ett par gator ifrån Time Square. Skönt då det så här på sommaren är mycket livligare och stökigare där än det var i februari då vi var här 2014. 
Stefan hade bokat rum "with view". Det kanske inte var riktigt det här vi väntade oss. Å andra sidan är det bättre med en bussterminal än en tegelvägg som vi hade första gången vi var här.
 
När vi installerat oss på rummet gick vi ut för att hitta något att äta. Det fick bli ett snabbmatställe i kvarteret. Vi var alldeles för trötta för att leta efter något annat. 
 
Väl på rummet kämpade vi på ett par timmar för att komma in i rätt dygnsrytm, innan vi lade oss att sova. Vi hade fått öronproppar då gatan nedanför är ganska livlig och det är mycket trafik. 
Men det blev en skitnatt för mig med dem i öronen. Jag vaknade vid ett, halvtvå. Mitt hjärta bråkade lite och slog oregelbundet. Med proppar i öronen hör jag min puls hela tiden. Ju mer jag hörde att det slog oregelbundet ju mer oregelbundet slog det. Så jäkla jobbigt. Efter att jag lagt mig intill Stefan lyckades vi somna om ett par timmar och när jag vaknade igen var det lugnt. 

Middag i Bromsta

 
Kvällen innan New York resan åkte vi ut till Odensalaborna. Det regnade lite och vi möttes av lilla nakenfisen Mio som duschat under ett stuprör! 😃
Medan Sandra och Nicklas fixade det vi skulle äta ville barnen att jag skulle vara ute med dem.
 
vi bjöds på goda räkor med tillbehör. Smarrigt. 
Bolt ville också smaka men det är ju ingen mat för små hundar. 
 
Efter maten gick vi ut och plockade sniglar. Barnen hade varsin påse i olika färg där sniglarna skulle stoppas. Sandra hade lovat en slant för varje snigel. Oh jisse vad sniglar de fanns. Med sina grillpncetter plockade de flera stycken åt gången. Jag fick hålla reda på påsarna och se till att rätt sniglar kom i rätt påse. Mio hojtade hela tiden: dom jymmej, dom jymmej 😃
 När vi plockat en hel massa sniglar var det dags för dessert. Dock inte sniglar utan glass med melon och bär.
Lite senare kom en kompis till Sandra och Nicklas med häst och vagn och barnen fick fä
ölja med på en liten tur. 
Innan de åkte iväg fick de hjälmar på. Mio som var Hulken ville inte ha tröja på sig men det fick han ändå innan de åkte iväg. När de kom tillbaka var det dags för oss att krama hejdå och åka hem och packa klart. 
 

Söndag 19 juni 2016

Det blev en riktig skitnatt. Jag kunde inte somna. 1,30 gick jag upp och kokade te med honung. 2,10 gick jag och lade mig igen. Försökte sova men vid 2,30 började fåglarna kvittra ute. Till slut somnade jag väl runt 3,30. 6,30 larmade mobilen. Det kändes inte så kul. Efter frukost åkte vi till gymmet för den sedvanliga söndagsträningen. Idag blev det bara Stefan och jag. Jag körde först Full body från Satsappen och sedan blev det lite styrka och balans.
 
Åkte hem och tog frukost nr 2. Ägg o avocadomacka.
 
Efter lunch åkte jag och hämtade mamma. Stefan avbokade en av våra Cypernveckor till hösten. Ett önskemål från mig. Jag gjorde lax i ugn med färskpotatis och romsås till middag. Jordgubbar och grädde till dessert. Halv sju körde jag mamma hem igen. Stefan gick på snigeljakt medan jag anmälde oss till Topploppet. Jag har haft rejält med arytmier Senaste tiden och inte velat köra pulsträning. Får hoppas att det ger med sig snart.
 
Nu är jag så trött och hoppas verkligen att jag får sova inatt.

Lördag 18 juni 2016

Regnet har öst ner i stort sett hela dagen. Ett regns som behövs mer än väl. Det har varit så torrt i markerna.
Vi har inte gjort mycket. Efter en lång frukostsittning gjorde vi oss iordning och åkte till Maxi för att handla. En snabbis in på apoteket för att höra om mamma hade några ögondroppar kvar på recept. Det hade hon inte. Stefan köpte en piketröja på Dressman innan vi gick in på Maxi och handlade mat. Vi slog på stort och köpte varsin Budapestbakelse till fikat.
 

På eftermiddagen tog vi en kort tupplur. Så skönt.
Gjorde en glutenfri pizza till middag.
Vi har även gått på snigeljakt. Tillsammans plockade vi över 150 st.
I kväll har vi tittat på Så ock på jorden. En OK film men inte mer. Inte lika bra som Ettan, Så som i himmelen.
Nu dags att sova. I morgon bitti blir det gymmet.
God natt.
En del av alla äckliga sniglar. 

Mitt 2015

Har varit både skit och mycket bra.
 


Januari
En av årets första dagar flög vi ner till Kalmar
Sara har flyttat till eget så vi var ute och shoppade med henne och Inger.
 
 
Tog en tur även till Öland för att shoppa. Det behövs en hel del när man startar upp ett nytt hem.
På vägen hem försvann vårt bagage! Två flyg gick från Kalmar flygplats och ändå slarvades bagaget bort.
Fick det dagen efter. Det hade hamnat på Bromma.
Mamma åker in och ut på sjukhuse. Hon trillar och slår sig gul och blå. Vi börjar på allvar kämpa för att få in henne på vårdboende. Men det är inte lätt. Hon vill ju själv men det vill inte politikerna. Ovärdigt.
 
 
En söndag äter vi och bowlar med barn och barnbarn på O'Learys
 
Jag budar hem en fruktkorg från teamauction för att stödja Skånela.
Under åtta veckor får vi en gigantisk fruktkorg hemlevererad.
 
 
Sandra, Melker, Max, Stefan och jag åker på museum. Polis och Idrottsmuseet
 
 
 
 
 
Det snöar mycket och blött
 
Jag ligger i och tränar. Joggar och Powerwalkar.
 
Februari
 
Det fortsatte snöa
 
Vi tapetserade om och lade nytt golv i TV-rummet.
 
 
 
 Bakade glutenfria semlor som blev ok men inte mer.
 
Mer tapetsering. Nu hemma hos familjen Ekwall-Öhlin
Mellan våderna busar jag med Mio
 
Ett par dagar senare var det dags för nästa projekt. Nu var det hallen hos Åströms som fick sig en uppsnyggning.
 
En vacker dag i slutet på februari tog vi en härlig promenad i Hagaparken och avslutade med god fisksoppa på Haga Forum.
 
 
Mars 
I mars hade vi flera födelsedagsbarn. Mathilda 14, Sandra 41, Iffe 88 och Sandra Ö 36 år Tyvärr inga bilder från deras firande.
Mamma blev återigen inlagd på sjukhus. För vilken gång i ordningen vet jag inte.
Men som vanligt hemskickad igen.
 
Vi åkte ner till Inger i Kalmar igen. Stefan hjälpte henne att montera nya persienner i alla fönster. Men därimellan hann vi äta gott, umgås och motionera.
Vi var och tittade på Max när han tränade på Arlanda.
 
Jag gjorde glutenfria våfflor som blev riktigt goda.
 
den 30/3 hittade jag årets första tussilago-
 
April
 
Första veckan i april åkte vi upp till Sälen där Nicklas och Sandra hyrt en stuga. Stugan låg precis vid backen. Perfekt.
Zombie-Max redo för ett par timmar i backen
Bolt njuter i solen på balkongen.
 
 

Hemresa

Vår sista soluppgång i Florida för denna gång. 

Vi åt frukost på hotellet. Sandra hade fått ett sms om att flyget var 30 min försenat. Vi hade ingen brådska. Innan vi åkte fick hon ytterligare sms om försening. Tur att vi hade gott om tid i Chicago. 
Sista solstrålarna på Florida mark

När vi kom till Chicago hann vi inte så mycket innan det var dags att boarda SAS-planet hem till Sverige och Arlanda. Även denna gång blev vi uppgraderade och fick sitta i SAS Plus. Gott om benutrymme och  varm mat. Måste säga att maten  både dit och hemresan var sådär. Då har chartermaten varit bättre. Åströms som satt i SAS Go fick ännu sämre kall mat. Vi hade sagt att vi inte skulle sova något på första delen av resan för att kunna sova över Atlanten. Jag tittade  Hallonbåtsflyktingen innan maten. När det sedan släcktes ner och det var dags att sova var det stört omöjligt. Det kröp i mina ben och jag kunde inte somna. Jag höll på att bli galen. Jag var så trött och runt omkring mig sov folk. Jag lyckades slumra till någon halvtimma. Det var allt. Vi landade på tid på Arlanda. Alla fick sina väskor. Utom jag! Men va fasen! Jag var så trött och ville bara hem. Nu fick vi ställa oss i kö för att anmäla den försvunna väskan. Det tog över en timma innan vi kom ut till Eskil som väntade på oss. När vi kom hem bestämde vi oss för att bara vila en timma. Jag hade fortfarande svårt att koppla av och slumrade till efter 45 min. 
På eftermiddagen ringde dom och meddelade att min väska skulle komma mellan 20 och 23. Vi väntade och väntade. Jag var så trött! En minut i 23 kom den. Jag stöp i säng och somnade direkt. Sov sedan i nio timmar utan att vakna en enda gång. 
Vi hade en fantastisk resa. Och vi kommer helt säkert att göra fler såna resor. 

Besök på Polar Bakery och Orlando

Istället för att äta dyr frukost på hotellet åkte vi tiil ett ställe som Sandra hört talats om och som heter ihop. Där kunde man plocka ihop sin frukost lite som man ville. Det blev gröt, banan, bacon och äggröra för mig. 

Efter det tog vi oss mot West Palm Beach där vi besökte en webbkompis, sedan massor av år, till Sandra. Jag har också följt henne via hennes blogg sedan hon och hennes familj flyttade dit från Sverige. Nu arbetar hon på ett konditori som heter Polar Bakery och som säljer skandinaviska bakverk och bröd. 
Kul att se och prata med henne i verkligheten. Vi fikade. Stefan och Melker delade på en prinsessbakelse och jag tog en chokladboll.






Efter någon halvtimme tackade vi för oss och åkte vidare mot Orlando. 
När vi närmade oss hotellet bröt ett oväder ut. Det regnade och blåste. 
Vi kom fram till vårt hotell i närheten av flygplatsen. Checkade in och väntade på att det skulle lugna ner sig. 
Sandra hade planerat att överraska barnen med middag i Down Town Disney. Vi hakade på. 
När vi skulle åka fick vi se det här anslaget i recptionen. Sandra var dagens gäst! Kul! Hon fick en påse med choklad och lite annat i present. 

Det var inte speciellt långt till Down Town Disney men vi hamnade i långa, långsamtgående köer. Efter nästan en timma var vi framme. Regnet hade nästan upphört när vi gick till Planet Hollywood där vi skulle äta. 



Jag åt en god kyckling med potatismos. Stefan åt revbensspjäll. 
Efter maten strosade vi runt bland alla butiker i någon timma. Nu hade regnet upphört helt och det var varmt och fuktigt. Det var väldigt mycket folk i rörelse. 






På vägen tillbaka till hotellet passerade vi "vårt" Walmart. Vi handlade med oss några paket med snabbgröten som vi ätit till frukost. Väl på hotellet började vi packa inför hemresan. 

Fort Lauderdale via Miami

Efter frukost checkade vi ut och lastade in oss i bilarna och påbörjade resan upp mot Fort Lauderdale. Vi hade tänkt stanna till och bada på Miami Beach. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Att hitta parkering för två bilar var omöjligt. Vi var inte så sugna på att ställa bilarna för långt bort med tanke på packningen. Det fick bli en sakta färd längs med stranden på Ocean Drive. Ett snabbt kisstopp för herrarna i sällskapet också innan vi åkte vidare.

På väg in i Miami
Ocean Drive  Lånat bild från Sandra

Vi var lite tidiga till hotellet i Fort Lauderdale men rummen var klara. 
Vi fick ett rum med fin utsikt. 





Vi lastade in bagaget och åkte vidare till Sawgrass Mills. Ett enormt köpcentra. Som tur var inomhus. Det var fruktansvärt hett ute. Vi började med att äta lunch i food courten. Stefan och jag delade på en jätteportion kinamat. Efter det delade vi upp oss. Sandra och Mathilda, Micke och Melker, Stefan och jag. Vi planerade att träffas på ett cheesecake cafe efter ett par timmar. Med resarvation från vår sida. Vi kanske hade gett upp då. 
Det var otroligt stort med massor av butiker. Vi hade ingen aning om vart vi skulle börja. Jag har svårt att gå i butiker där det hänger packat med kläder i en enda röra. Det enda jag var ute efter var någon topp till mamma. Till slut hittade jag två som jag trodde att hon kanske skulle gilla. Hela tiden kändes det konstig i mitt höger knä. Det stramade på ett konstigt sätt. När jag tittade ner på mitt ben hade jag en stor svullnad strax nedanför knät och en bit ner på smalbenet. Inget som gjorde ont men det kändes stelt och stramt. 

Jag sms:ade Sandra att vi gav upp sedan åkte vi tillbaka till hotellet igen. Vi gick upp på rummet och lämnade det vi handlat och bytte om till badkläder. Sen gick vi ner till poolen. Badade och solade. Så härligt. Vi slog till med en varsin GT. På kvällen åt vi middag i poolbaren. 







Fick ett sms från Sandra att de också givit upp. Ett par timmar innan stängning!!! 
Efter middagen gick vi upp till de andra och fick en liten visning av alla fynd de gjort. 
Sedan var det dags att gå och lägga sig. 

Key Largo

På morgonen var Stefan och jag tidiga till frukosten. Det var buffe. Samma som på alla hotell vi bott på. Det fick bli äggröra och bacon igen för mig. Eftersom vi var tidiga hade servitörerna inte så mycket att göra. Det var nästan så att jag kände mig övervakad. De stod bara och väntade på att man ätit färdigt så var dom där och tog undan fat mm. 
Efter frukost gick vi upp och plockade ihop. De andra badade en stund. 
Vid utcheckningen ville dom ha 20$ i resortavgift för wifi på rummet, shuttelbuss till stan och vatten på rummet. Shuttlebussen fungerade  ju sådär, vattnet på rummet existerade inte och wifi fungerade halvdant. Sandra vägrade betala den och så även vi. 
Innan vi åkte satt vi på parkeringen och åt upp Key Lime pajerna innan vi åkte vidare. 
På vägen upp regnade det till och från så vi hoppade över badstopp och åkte direkt till hotellet. 
Vi var framme vid tvåtiden. Då var bara vårt rum färdigt. Vi lassade in all bagage där. Stefan, Sandra och jag åkte till Publix och handlade mat. De andra var kvar och badade. 
När vi ätit lite lunch gick vi ner till den lilla stranden. Alla stod och tittade ner i ån som gick längs hotellet och mynnade ut precis vid badplatsen. Där kom en sjöko "Manatee" sakta flytande strax under vattenytan. 

En sjöko.


Vårt rum

Resten av dagen och kvällen tillbringade vi på hotellet. Badade och slappade. 
Kvällen bjöd på en fantastiskt vacker solnedgång. 
Hotellet visade sig vara ett mindre zoo. På parkeringen och på gräsmattorna vimlade det av leguaner i alla storlekar. Hade jag inte sett dem tidigare så hade jag nog dött när jag skulle ut till bilen för att hämta något. Då låg en stor leguan under den. Det som stack ut var den långa, smala och randiga svansen. Jag hade nog trott att det var en orm. 
Stefan hämtade en banan och matade dem med. Det gillade dom. Till och med skalet slank ner. 
Nästa dag åkte Stefan och jag och kollade vad det var för Delfinanläggning som låg en liten bit från hotellet. Det visade sig vara typ det vi gjorde på Discovery Cove förra året. Så det hoppade vi över. Vi badade och solade i stället. 
Stefan fick ett litet nafs i stortån av en leguan som vi lockat upp till poolen. 

På kvällen åkte vi till en närbelägen fiskrestaurang och åt god mat


Efter maten tog vi en sväng ner till hamnen för att titta på en båt som var med i en gammal film men den verkade vara ute  vift. 
När vi kom tillbaka såg vi ett par som stod och tittade in bland träden. Vi gick dit och fick sen en liten tvättbjörn. 


Det var en otroligt vacker solnedgång även här. 



 
 

Key West


Vid tretiden chekade vi in på Doubletree Grand Key Resort.
 



När vi installerat oss på våra rum gick vi ner till poolen. Sandra höll precis på att beställa lite lunch som vi sedan åt vid våra solsängar. Det var så otroligt varm. Gott med ett glas kall öl. 
Klockan fem skulle vi ta bussen in till Key West. Men Stefan och jag missade att tiden gick och plötsligt hade vi gick bussen. Mitt fel!!!
Vi tog taxi in och kom fram ungefär samtidigt som de andra.
 
 
 
Vi började med att fotografera oss vid monumentet vid Floridas sydligaste plats i det Kontinentala USA

Barnen vid statyn som var ett monument över att vi alla är lika (eller något liknande)
 
 
Key West var ganska slitet och skabbigt





Huset var stängt för besökare och i trädgården pågick ett bröllop
En av alla sextåiga katter som bor i trädgården

Vi strosade lite långsamt längs huvudgatabn Duval Street. 
Inne i Sloopy Joes Bar. Ernest Hemingways favorit krog.
Vi tog oss ner till Sunset Pier där alla samlas för att titta på solnedgången. Tog ett bord och beställde in lite att dricka medan vi väntade
 
 


 När vi druckit upp våra drinkar och solen gått ner i havet tog vi oss upp till Duval street igen för att äta middag på Hard Rock Cafe. Det var väl ingen höjdare men vi blev mätta.


Innan vi gick lämnade Key West köpte vi med oss Key Lime Pie. Som tur var hade de även glutenfri paj.
Hotellbussen skulle hämta upp oss kl 22,30 så vi tog oss ner till hållplatsen. Men någon buss kom inte. Micke fick ringa två ggr och bråka med dem innan bussen till slut kom nästan en timme försenad.
Vi var tillbaka på hotellet strax före midnatt.

Miami och Florida Keys

Hotellet Sandra hade bokat låg en bit utanför Miami.


Äntligen rejäla sängar. Inte behöva slåss om täcket eller plats i sängen.
 
Trots att jag fick en hel dubbelsäng för mig själv sov jag rätt uselt.
 
 
 Stefan och jag slappade på rummet en stund. Melker gick och badade. Hittade kompisar direkt.
Av dem och deras föräldrar fick vi tips om en restaurang som hette Sergios där vi och åt middag. Konstig men ganska god mat. Jag har ingen aning om vad det hette men det var någon typ av fläskkött med en stor bit knaperstekt svål ovanpå. Jag trodde det var lufttorkad skinka, men det var alltså svålen.
Efter frukost morgonen efter checkade vi ut. Packade in i bilarna och på började den långa resan ner till Key West.
Vi åkte ca 1½ timma innan vi gjorde ett första stopp. Det blev Islamorada. Lite konstig badplats. Det var liksom gluggar i buskaget efter vägen och där badade folk. Dom tog liksom sin lilla glugg där dom satte upp solskydd och matsäck. Vi stannade bara och kände lite på vattnet och tittade på utsikten innan vi åkte vidare.
 
 
Vi hittade en glugg där vi kände på vattnet och slappade en stund.
 
Hela 42 såna här broar passerade vi på resan ner mot Key West. Långa sträckor med havet på båda sidor.
 
 
Oerhört vackert.

Ett mycket vanligt ekipage på den här vägen. Lika vanligt som våra husvagnar på sommarvägarna.
Vi fortsatte en stund och hamnade i Marathon där vi joggade (några steg) in på McD för lite fika. Sedan åkte vi vidare till Bahia Honda State Park. Det ska vara Floridas enda naturliga strand. Även här fick man betala inträde till parkeringen. Tyvärr var det en ca 1½ m bred tångkant att gå över innan man kom ut i vattnet. Barnen vägrade bada. Fast det var inte äckligt att gå i då det var alldeles torrt. Vattnet var så klart och varmt men grunt. Sandra, Micke, Stefan och jag badade en stund. Lekte lite med den tång som flöt runt.
 
 
 
Detta var Atlanten
Efter en liten stund gick vi ca 100 m tvärs över vägen för att där bada i Mexikanska Gulfen. 

i bildens överkant syns rester av den järnvägsbro som fortfarande går längs långa sträckor av vägen ner mot Key West
 
När vi badat klart tog vi oss ända ner till Key West där vi skulle bo en natt.
 
 

Solnedgång, ändrade planer och Everglades

Vår ursprungsplan var att utgå från huset i Marco Island när vi åkte till Everglades, återvända och sova en natt till, packa ihop och åka samma väg tillbaka mot Miami och Key West.


När Sandra hittade ett hotell i Miami till ett bra pris bokade hon det och vi lämnade huset ett dygn tidigare än tänkt.
Innan vi lämnade fick vi uppleva otroliga solnedgångar. Jag vet inte hur många bilder jag tog. Det var så otroligt vackert.
Även dagtid var det vackert på husets baksida
Lånar lite bilder från Sandra på husets insida:
 
 
 
Hejdå huset. Det blev rätt bra ändå. Men vi återvänder nog inte tyvärr.
Vi hade hört att man skulle se Aligatorer överallt längs vägarna. Men det gjorde vi inte. Jag såg någon enstaka i träsken vi åkte förbi. Vi såg även två överkörda vid vägkanten. hemma är det grävlingar som ligger påkörda. Här var det små Aligatorer. Såg även en man som låg i ett dike mitt ute i ingenstans. Det fanns inga hus i närheten, ingen busshållplats eller liknande. Höga staket mellan vägen och träsken. Funderade länge på varför han låg där. Hoppas att han väntade på någon. Det var massor av bilar framför och efter oss men ingen som verkade reagera. 
Den väg vi åkte heter Tamiami Trail och går från Tampa till Miami, därav namnet. (snott av Stefan)
I en av Sandras Floridaböcker hade vi läst om en väg som heter Loop Road. Där skulle det ligga massor av Aligatorer längs vägkanterna. Efter en stunds letande stannade vi på en mack och frågade. Vi hade åkt ett par miles för långt. Vi vände tillbaka och efter att vi frågat en Sheriff som låg bakom oss hittade vi rätt. 
Det var en ganska öde väg. Sheriffen åkte före oss en bit men vände sedan och vi var ensamma på vägen.
Efter några kilometer stannade vi och fick syn på en Aligator som låg i vattnet.Efter en stund kom ytterligare en. Jag hämtade några kex i bilen och slängde i. Då kom det fram en efter en och till slut var det fem-sex stycken som slogs om kexen. Sandra och Mathilda tyckte det var läskigt och valde att sitta kvar i bilen.
Vi åkte ett stycke till på vägen innan vi vände och åkte tillbaka.Två bilar till var allt vi såg.
Vi stannade vid en indianby där vi åt lite matsäck innan vi gick in i shopen och köpte glass.
Man hade Aligatorshower men sånt har vi sett tidigare och det kändes bättre att ha sett dem i sin naturliga miljö.
 
 
 
 
 
 
 
En vild Aligator kom simande under bron in mot shopen. 
 
 
 
 
 

Florida 2015 - Kennedy Space, Marco Island och Midsommarafton

Dag fyra åkte vi till Kennedy Space Center. Vi åkte en bil tillsammans. 
Det tog någon timma att komma dit. På ditvägen såg vi delfiner som hoppade i havet. Så mäktigt att se, 
Det var inte speciellt mycket folk på Centret. Vi började med att fotografera oss med NASA klotet. 
 

 
 


Sen gick vi runt i raketparken och tittade på raketer från olika årtionden. Vi provade på hur det var att ligga i startposition. 
 
Sedan gick vi in i hallen med rymdhistoria. Där provsatt vi en månbil. 

Efter lunchen gick vi in i Atlantis. Ett enormt museum om rymdfärjorna. Utanför står de enorma startraketerna och bränslekammaren som rymdfärjan sitter på vid uppskjutning. 
Inne hängde en gammal rymdfärja i taket. Det fanns en massa prova på saker. Stefan och Micke testade en simulator där man fick känna på hur det är när färjan startar. Det skakade och vibrerade, skramlade och lät visst ordentligt. 
Det fanns otroligt mycket att titta på och vi hann bara med en bråkdel. Det var hett och vi var trötta. 
 


 




På hemvägen åkte vi till Cocoa Beach och badade en stund. Vattnet var otroligt varmt. 
 

Vi åkte också till en stor Ron Jon surfbutik och handlade lite. Jag köpte en sarong då jag glömt min strandklänning hemma. Stefan köpte ett par t-shirts. 
Melker i ny snygg t-shirt från Ron Jon

Vi besökte Whole food Market. En butik som satsar på naturlig och ren mat. Jättefin affär. Vi köpte med oss mat till middagen.
 
Nu var det dags att packa ihop våra prylar och åka vidare till nästa hus som låg i Marco Island på västkusten. Vårt första stop blev Sarasota  och Siesta Beach. En bred strand med mjuk fin sand. Vattnet var över 30 grader varmt. Inte mycket svalka direkt. Vi stannade någon timma innan vi fortsatte. Vi kom fram till nya huset och det första vi ser är att vattnet i poolen är alldeles grönt. Trappstegen alldeles täckta av grön sörja. Vi blev så besvikna. Huset kändes inte lika mysigt som huset i Kissimmee heller. Det var bara att bita ihop och försöka gilla läget. Stefan kontaktade kvinnan som äger huset och berättade hur det såg ut. Hon agerade blixtsnabbt och snart kom en granne och tittade på poolen. Han satte igång reningsverket. 
 
 
 
 
 


Det var otroligt vackert utanför huset. Speciellt vid solnedgång.

Morgonen efter kom en poolskötare och startade rengöringen. Efter en stund ändrade vattnet färg men fortfarande var det grumligt. Fram emot kvällningen var det så klart att barnen vågade bada. Dagen tillbringade vi i och omkring huset. Stefan och jag tog en promenad och tittade var beachen låg. Det var ganska långt att gå då man inte fick passera genom hotellen som låg på rad. Stranden låg nästan öde. Stranden var en blandning av snäckskal och sand och var rätt vass att gå på. På eftermiddagen gick vi tillbaka och badade en stund. Det första vi såg var delfiner som hoppade en bit ut i vattnet. Ingen av oss hann tyvärr fotografera dem.  Vattnet var varmt men bottnen var vass och Melker vägrade bada. Vi gick ganska snart tillbaka igen.
Vattnet börjar bli badklart.

Den öde stranden


 
 

Stefan och Melker fiskade från bryggan. Melker fick bottennapp trodde dom. Men det visade sig vara en stor krabba. Tyvärr släppte den taget innan dom fick upp den.

Midsommarafton
Huset kändes lite trevligare vartefter tiden gick och på morgonen var poolens vatten helt klart. 
 


Och vi badade mycket. På eftermiddagen åkte vi till en strand där det skulle finnas en barnvänlig lagun. Vi fick betala 8$ för att parkera. Sedan fick vi gå en bra bit för att komma fram till en sörjig äcklig lagun där ingen av oss hade lust att bada. Vi gick vidare nästan en km till den vanliga stranden. Alla stränder saknar service överhuvud taget. Inga omklädningsrum, toaletter eller kiosker. Efter en stund meddelade min mage att jag behövde återvända till parkeringen där det fanns en toalett. Det blev en misslyckad badutflykt. Stefan och jag tog vägen om en glassbutik och köpte glass och sorbe. 
 


På kvällen gjorde vi varsin bakelse av glutenfri våffla, spraygrädde och bär. Vi hade frågesport. Årets midsommarfirande! 
Vi hade följt midsommarfirandet hemma med regn och kyla. Då kändes det rätt skönt att vara i värmen. 



Sedan 25:e juni har jag haft besökare på denna sida, varav har varit här idag.