Bemärkelsedagar i parti och minut
25 maj. Sandras dopdag. För 32 år sedan döptes hon till Sandra Marianne. Oj vad länge sedan.
26 maj. Vår bröllopsdag! Och vi missade det. Inte förrän på kvällen när jag skulle se när ett missat samtal på min mobil inkommit, upptäckte jag att det var vår bröllopsdag. I 33 år har jag och Stefan varit gifta med varandra. Tänka sig 33 år! Under dom 33 åren har vi varit riktigt osams en enda gång. I samband med EU-omröstningen. Då pratade jag inte med honom på två dagar. Men det har aldrig varit i närheten av någon separation. Lite småsur kan man väl vara, men inget allvarligt. Vi brukar säga att vi nog är skapta för varandra. Jag skulle fylla 20 år dagen efter bröllopet så Stefan fick vara min förmyndare i några timmar. Från bröllopet som jag tror var kl. 15,00 och fram till midnatt! Man blev ju inte myndig förrän vid 20 år då.
27 maj. Min födelsedag! Egentligen har jag ju slutat räkna åren för det blir man ju inte lyckligare av. Men 53 år är jag visst.
Strax efter 11 kom Britt-Marie och Bosse från Mjölby. Dom brukar vara så tidiga så vi hade väntat ett bra tag på att dom skulle komma. Jag hann lösa Melodikrysset under tiden och koka potatis och purjolöksoppa.
När dom kom åt vi soppa och macka. Sedan satt vi och pratade lite. Dom andra tittade på en videofilm från Stefans tid i Etiopien medan jag fixade tårtor och dukade för kalaset. Vid 3-tiden kom Mamma, Pappa, Eva och Thordan. Sedan droppade Sandra, Mathilda, Åsa och Thindra in, och därefter Micke och Melker.
Vi fikade, pratade och hade trevligt. Strax efter 5 kom även Nicklas och Sandra, men då började de andra att droppa av.
Stefan och jag hade köpt en gemensam present: En ny Landmann Pelargrill i rostfritt stål.
Av Britt-Marie och Bosse fick vi en fin blomgrupp med blommor vi kan plantera ut senare.
Av barn och barnbarn fick jag en Shirley Clamp CD och en fin blomma. Stefan fick en bok av Håkan Nesser + blomman förståss.
Av Mamma, Pappa, Eva & Thordan fick vi två fina amplar med Fuchsior i.
När alla gäster gått gjorde vi iordning middag. Det blev Sovlakispett, klyftpotatis och tsatziki. Kalasgott. Till efterrätt blev det blandad frukt med glass. Sedan var vi sprickfärdiga.
Vi tog en promenad i villaområdet bakom oss. Då träffade vi Mangan och Andreas med familjer. Det var roligt. Andreas och hans fru har vi inte sett på många år. Dom var och hälsade på pappa/svärfar som fyller 75 år 31/5. Vi blev stående en stund och pratade med dem. Jättetrevligt
När vi kom tillbaka hem tittade vi lite på en video från när vi arrangerade BMX EM, 1993. Oj vad unga vi var då!
28 maj. Stefans och min förlovningsdag. 34 år som förlovade. Vi förlovade oss på en utkiksplats i lilleputtlandet San Marino. Mors dag var det också. Efter frukosten åkte vi till Steninge slott. B-M & B har aldrig varit där. Vi kollade runt lite i butiken och jag hittade en mugg och två små gröttallrikar som jag tyckte var jättefina.
Muggen har jag tagit med till jobbet men tallrikarna ska vi ha till frukostgröten.
Jag köpte även två konsoller för att hänga amplarna som vi fick i present på.
Efter Steningen åkte vi vidare till Sigtuna där vi (inte jag, men dom andra tre) köpte glass vid Våfflan. Solen gassade och det var riktigt skönt en stund. Men dom mörka molnen låg hotande på lur runt omkring.
Vi åkte vidare till Krusenbergs Herrgård www.krusenbergherrgard.se . Där tänkte vi gå med på guidad tur och sedan avnjuta Morsdags kaffebuffé. Men så blev det inte. Det var fullt! Man skulle ha ringt och bokat. Det hade vi inte en tanke på. Snopet. Vi får åka tillbaka en annan gång. För det var jättefint där.
Vi tog oss tillbaka mot Sigtuna och svängde in till Dammstugan vid Venngarn i stället. Jag hade hört talas om det cafét på jobbet. Dom har fika för motorburna på onsdagar bl.a. Det var väl kanske inte lika mysigt som Krusenberg. Men, men B-M & B skulle åka hemåt och behövde få nåt i sig innan. Det blev macka och kaffe innan vi skildes åt. Vi åkte hem och röjde upp efter våra gäster. Inte för att dom stökat till direkt, men det är ju lite extrasängar som ska packas ihop mm. Sen åt vi middag och tog en liten siesta. Skönt!
29 maj. Stefan min älskling fyllde år, 57 blev han. Eftersom det var vanlig arbetsdag hade vi ju firat honom också i lördags. Sushi blev det till middag. Det var smarrigt.
26 maj. Vår bröllopsdag! Och vi missade det. Inte förrän på kvällen när jag skulle se när ett missat samtal på min mobil inkommit, upptäckte jag att det var vår bröllopsdag. I 33 år har jag och Stefan varit gifta med varandra. Tänka sig 33 år! Under dom 33 åren har vi varit riktigt osams en enda gång. I samband med EU-omröstningen. Då pratade jag inte med honom på två dagar. Men det har aldrig varit i närheten av någon separation. Lite småsur kan man väl vara, men inget allvarligt. Vi brukar säga att vi nog är skapta för varandra. Jag skulle fylla 20 år dagen efter bröllopet så Stefan fick vara min förmyndare i några timmar. Från bröllopet som jag tror var kl. 15,00 och fram till midnatt! Man blev ju inte myndig förrän vid 20 år då.
27 maj. Min födelsedag! Egentligen har jag ju slutat räkna åren för det blir man ju inte lyckligare av. Men 53 år är jag visst.
Strax efter 11 kom Britt-Marie och Bosse från Mjölby. Dom brukar vara så tidiga så vi hade väntat ett bra tag på att dom skulle komma. Jag hann lösa Melodikrysset under tiden och koka potatis och purjolöksoppa.
När dom kom åt vi soppa och macka. Sedan satt vi och pratade lite. Dom andra tittade på en videofilm från Stefans tid i Etiopien medan jag fixade tårtor och dukade för kalaset. Vid 3-tiden kom Mamma, Pappa, Eva och Thordan. Sedan droppade Sandra, Mathilda, Åsa och Thindra in, och därefter Micke och Melker.
Vi fikade, pratade och hade trevligt. Strax efter 5 kom även Nicklas och Sandra, men då började de andra att droppa av.
Stefan och jag hade köpt en gemensam present: En ny Landmann Pelargrill i rostfritt stål.
Av Britt-Marie och Bosse fick vi en fin blomgrupp med blommor vi kan plantera ut senare.
Av barn och barnbarn fick jag en Shirley Clamp CD och en fin blomma. Stefan fick en bok av Håkan Nesser + blomman förståss.
Av Mamma, Pappa, Eva & Thordan fick vi två fina amplar med Fuchsior i.
När alla gäster gått gjorde vi iordning middag. Det blev Sovlakispett, klyftpotatis och tsatziki. Kalasgott. Till efterrätt blev det blandad frukt med glass. Sedan var vi sprickfärdiga.
Vi tog en promenad i villaområdet bakom oss. Då träffade vi Mangan och Andreas med familjer. Det var roligt. Andreas och hans fru har vi inte sett på många år. Dom var och hälsade på pappa/svärfar som fyller 75 år 31/5. Vi blev stående en stund och pratade med dem. Jättetrevligt
När vi kom tillbaka hem tittade vi lite på en video från när vi arrangerade BMX EM, 1993. Oj vad unga vi var då!
28 maj. Stefans och min förlovningsdag. 34 år som förlovade. Vi förlovade oss på en utkiksplats i lilleputtlandet San Marino. Mors dag var det också. Efter frukosten åkte vi till Steninge slott. B-M & B har aldrig varit där. Vi kollade runt lite i butiken och jag hittade en mugg och två små gröttallrikar som jag tyckte var jättefina.
Muggen har jag tagit med till jobbet men tallrikarna ska vi ha till frukostgröten.
Jag köpte även två konsoller för att hänga amplarna som vi fick i present på.
Efter Steningen åkte vi vidare till Sigtuna där vi (inte jag, men dom andra tre) köpte glass vid Våfflan. Solen gassade och det var riktigt skönt en stund. Men dom mörka molnen låg hotande på lur runt omkring.
Vi åkte vidare till Krusenbergs Herrgård www.krusenbergherrgard.se . Där tänkte vi gå med på guidad tur och sedan avnjuta Morsdags kaffebuffé. Men så blev det inte. Det var fullt! Man skulle ha ringt och bokat. Det hade vi inte en tanke på. Snopet. Vi får åka tillbaka en annan gång. För det var jättefint där.
Vi tog oss tillbaka mot Sigtuna och svängde in till Dammstugan vid Venngarn i stället. Jag hade hört talas om det cafét på jobbet. Dom har fika för motorburna på onsdagar bl.a. Det var väl kanske inte lika mysigt som Krusenberg. Men, men B-M & B skulle åka hemåt och behövde få nåt i sig innan. Det blev macka och kaffe innan vi skildes åt. Vi åkte hem och röjde upp efter våra gäster. Inte för att dom stökat till direkt, men det är ju lite extrasängar som ska packas ihop mm. Sen åt vi middag och tog en liten siesta. Skönt!
29 maj. Stefan min älskling fyllde år, 57 blev han. Eftersom det var vanlig arbetsdag hade vi ju firat honom också i lördags. Sushi blev det till middag. Det var smarrigt.
Inför .....
I måndags 22/5 bakade jag inför de stundande födelsedagarna. Stefan var i Holland så jag tog kvällarna till bakning. Först bakade jag en vetekrans med mandelmassa. Sedan blev det en sorts småkakor med citronsmaksatt mandelmassa och sist hasselnöt/havregrynsrutor som doppats i choklad. På tisdagen var jag barnvakt en lite stund medan Sandra och Micke var på föräldrakvart på Mathildas dagis. Vi var i lekhallen och lekte med dockor. Det är första gången vi leker med dockor faktiskt. Melker var lite ledsen efter att ha blivit skrämd dels av en dammsugande Mamma och dels av hennes son som sprang runt och skrek BUUUU! Stackarn han satt mest i min famn och snuttade på nappen efter det. När jag sedan kom hem åt jag en sallad som jag köpt färdig. Sedan satte jag en deg och bakade lite bullar. Resten av kvällarna pysslade vi i trädgården, handlade mm.
Helgen 20-21 maj 2006
Förra helgen var vi barnvakt åt våra små älsklingar. Sandra och Micke var på Mamma Mia. Det var lite pirrigt innan. Melker har aldrig sovit borta utan Mamma och Pappa. Dessutom har vi inte träffat honom riktigt lika mycket som vi träffade Mathilda som liten. Mathilda har ju sovit hos oss ett par gånger tidigare. Men det gick jättebra. Dom brydde sig inte när Mamma och Pappa stack iväg. Melker kom på att det var jätteroligt att gå på vårt löpband. Stefan gick bakom honom och höll honom i händerna. Han ville aldrig sluta. Vi var ute en stund också och spelade kula och lekte i lekparken innan det var dags för middag. Melker som håller på att få fler tänder ville inte ha någon mat alls. Vi försökte med allt möjligt men inget dög. Sedan badade dom och hade roligt. När det var dags att sova var han lite ledsen men lugnade sig snabbt och somnade så fint i min famn. Han och Stefan sov i våra sängar medan jag och Mathilda sov i arbetsrummet. Mathilda var också lite fundersam när det var sovdags. Hon ville sova med Mamma. Men somnade snart hon också. Lite oroligt kändes det att Melker inte velat äta innan han somnade. När skulle han vakna igen? Han sov ända till tretiden! Då vaknade han och Stefan gick upp och värmde en flaska välling som han åt. Efter det somnade han igen och sov ända till 7,15. Mathilda vaknade ca 7,45. Då hade hon sovit hela natten. Sedan var det full fart vill jag lova. Det märks att vi inte är riktigt vana längre. Vi börjar bli gamla! Haha. Vi bestämde oss för att hitta på något roligt. Mathilda ville åka till Bauhaus för där visste hon att det fanns en önskebrunn. Sagt och gjort vi packade in barnen och oss själva i bilen och åkte till Uppsala. Och mycket riktigt dom hade en önskebrunn. Vi slängde i några kronor och önskade oss en massa. Mathilda önskade sig en rosa glitterstjärna. Hon blev lite besviken när hon inte fick en. Jag fick förklara att man inte fick det på en gång. Det hoppar liksom inte upp ur vattnet så att säga. Hon tittade lite besviket på mig. Vi gick vidare och hittade en fin liten nattlampa med Bell, Askungen och Snövit på som hon så gärna ville ha. Så vi köpte den och sa att det nog var en uppfylld önskan. Melker hade fullt sjå med att försöka hålla både Mormor och Morfar i handen. Som han höll på! Ibland stod han med sina små armar i kors för att få till det. Om någon av oss gick iväg sprang han efter samtidigt som han sträckte ut armen mot den som stod kvar. Lill-Skrutten! Efter någon timme åkte vi hem igen. När vi kom hem ringde vi Sandra och Micke och kom överens om att vi skulle komma och lämna över barnen hos dem. Mathilda ville inte åka hem, hon ville leka med Mormor. Oj,oj den helgen var jag allt mellan prins, elak fe och elak stymor! På vägen hem till Sandra och Micke berättade Mathilda och jag historier. Det var den klassiska: två tomater som var ute och gick. Det blev bara knasigare och knasigare. Det var två hattar som var ute och gick. Så blev den ena påkörd. Då sa den andra: kom keps så går vi. mm. mm Dom flesta var riktigt dåliga, men Mathilda skrattade så hon tjöt! Även Melker skrattade fast det var nog mest åt syrrans skratt. Han förstod nog inte knasigheterna vi berättade.
Efter lite fika åkte jag hem och röjde upp i röran hemma. Stefan stannade kvar och hjälpte Micke med en läckande toalett.
När han kom hem åt vi lite middag och tog sedan en liten siesta. Det känns att man inte är småbarnsförälder längre. Vi var rätt trötta. Det var så mycket som jag tänkte att det måste jag berätta för Sandra. Men kommer man ihåg det sen. Näpp! Det enda jag kom ihåg var att Mathilda sa: Mamma säger att hon älskar mig och Melker lika mycket. Gör hon verkligen det? Skruttan. Det är klart att hon gör sa jag.
Efter lite fika åkte jag hem och röjde upp i röran hemma. Stefan stannade kvar och hjälpte Micke med en läckande toalett.
När han kom hem åt vi lite middag och tog sedan en liten siesta. Det känns att man inte är småbarnsförälder längre. Vi var rätt trötta. Det var så mycket som jag tänkte att det måste jag berätta för Sandra. Men kommer man ihåg det sen. Näpp! Det enda jag kom ihåg var att Mathilda sa: Mamma säger att hon älskar mig och Melker lika mycket. Gör hon verkligen det? Skruttan. Det är klart att hon gör sa jag.
Shit, vad svårt det var
Att blogga var ju mycket svårare än jag trodde. Jag hittar inte tid till det. Nu får jag sammanfatta vad som hänt den senaste tiden, igen!
Pappa har nu varit hemma i sammanlagt 6 veckor. Han ska vara hemma i tre veckor och sedan en vecka på Arhem. När det var dags för första vändan till Arhem härjade det magsjuka så han fick inte komma dit. Det är meningen att han ska åka och komma hem på måndagar. Den första måndagen fick han alltså vara hemma. På tisdagen var Eva hos där och dom åkte till Eurostop och handlade lite kläder åt honom. Han har ju tappat ganska mycket i vikt, plus att han behöver bekvämare kläder att sitta i rullstolen med.
Jag var och tittde på Mathilda som hade dansuppvisning med Kulturskolan. Hon var jätteduktig vår lilla danstjej. Efter dansen följde jag med dom hem på fika. Farmor och farfar var också med. Jag fick geomgå en prinsessutbildning och klarade den (med lite hjälp av Mathilda som viskade svaren i mitt öra). Efter att jag lärt mig niga som en prinsessa var jag färdigutbildad. Numera är jag alltså Prinsessan Marianne! Efter fikat åkte jag hem. Jag hann inte mer än komma innanför dörren förrän telefonen ringde. Det var Mamma. Hemtjänsten hade ringt efter ambulans eftersom Pappas högerben hade svullnat upp så kraftigt och han visade tecken på att ha ont. Jag slängde mig i bilen och åkte dit. I trappan mötte jag hemtjänstpersonalen som sa att ambulansen var på väg. Vi fick vänta en liten stund innan dom kom. Dom frågade vart vi skulle åka och att vi fick välja eftersom det inte var så akut. Vi valde Akademiska. Till Danderyd vill vi inte! Mamma åkte med i ambulansen och jag hängde på. Var lite rädd att tappa bort dom eftersom jag inte är helt säker på vägen dit. Trots att det inte var akut och dom alltså inte hade blåljuset på så var vi stundtals upp i 140 km på motorvägen. Jag vågade int ehänga på i den takten så jag släppte lite, mitt körkort tänkte jag inte riskera, då fick jag hellre fråga mig fram. När vi närmade oss Uppsala kom jag i kapp ambulansen igen. Vid Akademiska åkte dom till akutintaget. Jag hittade ingen p-plats så jag fick irra runt ett tag innan jag hittade en där jag fick stå. Det var en bra bit att gå tillbaka. Kl. var 22,30 och det var mörkt och folktomt bland de höga mörka sjukhusbyggnaderna. Oj, oj det var många tankar på läskiga deckare som snurrade i mitt huvud. När jag kom tillbaka till akutintaget hittade jag ingen ingång, nu började jag känna mig desperat. Var i hela friden skulle jag komma in!. Hittade i alla fall en ringklocka som jag testade. En av de ambulanskillar som kört in Pappa kom och öppnade. Han sa att det var fel ingång men han lät mig komma in och visade mig var Mamma och Pappa var. Vi fick vänta i flera timmar på att det skulle komma en läkare. Det var helt fel kväll att komma in på akuten. Dom var överhopade av folk som led av pollenallergi mm. Läkaren som undersåkte honom kunde inte avgöra vad som var fel. men man misstänkte blodproppar. Benet småste röntgas men det kunde dom inte göra på natten så det fick bli på onsdagen. Runt kl. 2 på natten fick Pappa efter många om och men komma upp på en avdelning. Egentligen ville dom inte ha honom där eftersom han legat på danderyd. Akademiska är det enda sjukhuset i regionen som inte har multiresistenta bakterier. Nu fick han i alla fall ett enkelrum på infektionsavd. 30F . När klockan var närmare halv tre sa vi hejdå till Pappa och gick. Nu började mitt stora dilemma! Vart hade jag parkerat?? Ingen aning! Jag försökte förklara för han som dragit upp Pappas säng till avdelningen hur jag gått och han tog sig tid att följa med oss och leta. Det var jättehyggligt av honom. När vi kom ut mötte vi en Falckvakt som lovade att köra runt oss till olika p-platser och titta, men medan han gick och hämtade sin bil fick jag syn på min bil. Skönt. Jag var hemma igen efter kl. 3. Helt slut, jag hade sovit så otroligt dåligt natten innan också. Jag slog i gång datorn och mailade till jobbet och berättade vad som hänt och att jag var tvungen att ta sovmorgon. Pappa blev kvar på sjukhuset ända till fredagen. Efter olika undersökningar och röntgen kom man fram till att det förmodligen var gikt. Då hade dom varit inne på allt från blodpropp till fraktur (han hade fått in foten lite under rullstolen). Mamma och jag hade kört upp rullstolen och lite kläder till Arhem redan på onsdag kväll för då hade dom sagt att han skulle skickas hem. Men fredag kväll kom han alltså. Mamma, jag och Stefan åkte dit. Vi mötte honom i korridoren och då började han gråta. Stackars lilla Pappa. Nu var han tillbaka på Arhem igen, men inte i sitt gamla rum. Vi lugnade honom och sa att det ju bara var till måndag sedan skulle han få komma hem igen. Dom hade ingen hemtjänst under helgen så han kunde inte vara hemma då. Han lugnade ner sig och vi fikade lite innan vi lämnade honom igen. Där gick den veckan som Mamma skulle få ha och vila upp sig lite. Riktigt så blev det nu inte. Hon hann i alla fall med att umgås lite med några gamla grannar och göra lite ärrenden.
Medan Pappa var borta hjälpte Stefan och jag Mamma att sätta upp en markis på balkongen. Vi satte också upp en vägghylla för stereon samt fixade lite sladdar och persiennsnören.
På måndagen kom en glad Pappa hem igen. Han har trivts jättebra med att vara hemma och det har fungerat ganska bra med hemtjänsten. Lite gnissel har det varit och det har varit jobbigt för Mamma som fått hela sitt liv, omkullkastat. Hon saknar sin gamla lägenhet och sina grannar. Hon känner sig nog lite isolerad och instängd. Men vad gör man, det är bara att gilla läget. Hoppas bara att hon orkar.
Pappa har nu en vecka till att vara hemma sedan blir det Arhem. Hoppas att han inte deppar ihop då. Mamma, Eva och Thordan ska åka till Kalmar för att fira Sara som tar studenten. Tyvärr kan inte vi följa med. Jag kan inte ta ledigt nu igen. Hon tar studenten på en torsdag och vi skulle behöva vara lediga onsdag - fredag och det går inte.
Hemma igen
Nu är vi hemma efter vår lilla tripp till Mallis. Stefan överraskade mig med en 4 dagar lång minisemester i Palma. Inte förrän vi checkade in på Arlanda fick jag veta vart resan skulle gå. Jag blev jätteglad når jag såg att det var till Palma. Avresedagen tänkte jag för första gången göra Ett foto i timmen.
Det var svårare än jag trodde, men ett försök i alla fall.
Söndag 30 april 2006
7:56 Dags att vakna
Vill inte! Jo då, så klart jag vill.
8,30 Frukosten är färdig
9,55 Färdigpackat!
Det var svårare än jag trodde, men ett försök i alla fall.
Söndag 30 april 2006
7:56 Dags att vakna
Vill inte! Jo då, så klart jag vill.
8,30 Frukosten är färdig
9,55 Färdigpackat!
10,55 Stefan och Mathilda på väg in på Arlanda
11,12 Hit är det vi ska! Gud vad det ska bli skönt.
Så här glad blev jag.
11,56 Snart dags att boarda
12,56 Flygplansmat. Kycklinggryta med ris. Kolla russinet på riset.
Inget vidare gott.
13,54 Finns inte så mycket att fota under en 3,5 timmar lång flygning.
14,54 Utsikt från planet. Vet inte vart vi var
14,54 Stefan och jag delade på en öl.
16,54 Äntligen på hotellet. Det som syns i fjärran är flygplatsen i Palma.
17,56 Vår första öl på strandpromenaden i Palma Beach. Stefan har bytt glas
med mig för att jag tyckte att det var för mycket!!
19,31 Dessa får vi förhoppningsvis nytta av i morgon.
21,12 Kvällens sista kort. Vi har varit och ätit en Pizza och känner oss rätt
trötta.
Tisdag 1 maj 2006.
Efter frukosten gick vi ut till poolen och lade oss i varsin solstol. Det var varmt och skönt. Vi hade lite roligt
åt några andra gäster som hade morgongymnastik. Gympaledaren skojade med dom och trots att det skedde på spanska och vi inte förstod riktigt vad dom sa, så skrattade vi med dom. Vi lärde oss även att räkna på spanska. Uno, dos, tres, quatro, sinko, secs, siete, octo. Kan inte stava till det men så lät det i alla fall. Vi lärde oss också att palam byter handflata!
Jag passade på att ringa jobbet och berätta att jag låg vid poolen och solade. Kul. Efter gympan kom ledaren fram till oss och frågade om vi ville vara med på pistolskytte. Stefan var med och slutade som delad tvåa. Inte illa. Efter skyttet tog vi ett dopp i poolen. Det var kallt! Jag hoppade bara i från kanten och tog mig upp via stegen direkt.
Vi hade bestämt att vi skulle börja försiktigt med solandet. Därför smorde vi in oss med solfaktor 20 och låg bara ett par timmar i solen. sedan gick vi ner till strandpromenaden och åt lunch. Toast och öl (som vi brukar äta när vi är ute så där). Vi promenerade runt och kollade i affärer och i omgivningarna. Inga andra svenskar så långt vi kunde höra. Det var mest spanjorer och tyskar. På kvällen åt vi Paella på en liten restaurang vid strandpromenade. Dom hade en liten dalahäst på en hylla. Maten var jättegod.
Tisdag 2 maj 2006
Efter frukosten blev det sol och bad igen. Morgongympa att skratta åt och gevärskytte, som Stefan inte ville vara med på. Efter solandet gick vi till en butik och köpte bröd, tomat, ost och öl. Plötsligt fick jag se att dom hade en kaffebryggare stod på en hylla. Vi frågade vad den kostade. 210 kr! Den tar vi. Vi hade ju kaffe och filter med oss hemifrån. Vi åt lunch på balkongen och drack gott kaffe med härligt goda donuts. Dom är alltid godare utomlands, varför vet jag inte. På eftermiddagen tog vi bussen in till Palma. Det var jättevarmt! Vi gick runt och tittade på gatulivet. På ett litet inbyggt torg, där vi varit med Eva och Thordan tidigare, drack vi cappucino. Sedan gick vi till Katedralen där vi strosade runt en stund. Vi gick och tittade runt i varuhus mm. Efter ett par timmar var vi tillbaka på torget igen. Där åt vi en god pastagratäng och stötte på dom första svenskarna. Ett "trevligt" yngre par med barnvagn. Han gapade och skrek på henne som verkade vara sur på något. Vi stötte på några andra svenskar också, som inte utmärkte sig.
Efter maten gick vi och letade upp bussen tillbaka till hotellet.
Onsdag 3 maj 2006
Vi vaknar till en fruktansvärt blåsig dag. Inget solbad alltså. Vi tog en lång promenad längs stranden men höll på att blåsa bort. När det började regna gick vi in på en restaurang och tog en öl. Sedan tog vi oss tillbaka till hotellet. Det blev mycket läsande och kaffedrickande. Lite shoppande också. Vi köpte en flamencoklänning, kastanjetter och solfjäder till vår lilla teaterapa mathilda. Melker får en t-shirt med texten "Born to be Wild". Det stämmer rätt bra på honom. För övrigt finns det inte speciellt mycket att köpa som inte finns i Sverige. Det tycker jag är trist. Det enda som skiljer är att det står mallorca på prylarna. Samma typ prylar kan köpas på Cypern, med Cypern tryckt på.
Torsdag 4 maj och hemresedag.
Vi hade tänkt att vi skulle hinna sola och bada en stund innan det var dags att lämna hotellet. Men icke.
Vädret var ännu sämre än dagen innan. Nu regnade det rejält också. Det blev mest läsande och fikande innan det var dags att lämna rummet.
Vi tog taxi till flyget.
När vi kom till Arlanda var vädret strålande. Nicklas hämtade oss och körde oss hem. Skönt att vara hemma igen. Borta bra men hemma bäst. Men det var trots allt en mycket skön liten utflykt som jag får tacka min käre man för.
På kvällen kom Sandra förbi på väg hem från sitt första möte som styrelseordförande i förskolan där mathilda går.