Firat 12-åring

Igår var det dags att fira Mathilda som blev hela 12 år! Det är inte klokt vad tiden går. Det var ju inte länge sen hon var bara en lite fis.
Innan det var dags för kalas hann vi med att ta en tur till Eurostop. Vi hade tänkt ta en promenad till Centrum men precis när vi skulle gå började det snöa. Jag hämtade medicin på Apoteket, köpte ett rött skärp och en blå kofta på Lindex. När vi kom hem gick jag på löpbandet innan lunchen.
Kl. 14 var det dags för kalas. Mamma åkte färdtjänst och var på plats när vi kom. Sedan droppade fam Krogius och barnens farfar in. Fam. Öhlin-Ekwall var på annat kalas och kunde inte komma.
Vi bjöds på kakor och tårta som Mathilda och Sandra bakat. Jag är inte så mycket för söta cupcakes men Stefan och jag delade på en. Jag tog en liten bit tårta också.
Två timmar senare gick vi hemåt. Stefan mådde inte så bra. Han får frossa på eftermiddag och kvällar. När vi kom hem hade han lite feber. Dock inte så mycket som han haft tidigare kvällar.
Till middag gjorde jag helstekt fläskfile, klyftpotatis och tzatziki. Sommarmat! Oj vad jag längtar tills vi kan sitta i uterummet och äta god grillad mat.
Vi tittade på Mello och röstade på Fröken Caroline såklart! Tyvärr var det ytterligare två pojkidoler som gick vidare. Samma, samma!
Efter det tittade vi på Pluras kök. Sedan var det bara att hoppa i bingen. Jag har börjat vakna så tidigt på morgonen och blir så trött på kvällarna. Vi släckte strax före halv tolv men ändå var jag klarvaken redan klockan 7 i morse.
Några bilder på fikabrödet:


Inget särskilt....

...hände under onsdagen och torsdagen. Jobb på dagen och TV på kvällen. I onsdags gick jag på bandet i 45 min. Annars var det mest hushållspyssel och soffan som gällde. Stefan är fortfarande inte i toppform. Han är frusen på kvällarna och har feber. Än så länge får vi ta det lite lugnt.
Igår bjöds vi på tårta på jobbet då en av killarna fyllde år.
Idag är det ledig fredag och jag vaknade typiskt nog nästan i vanlig tid. Halv sju gick jag upp. Ordnade frukost som sedan kunde äta i lugn och ro samtidigt som vi plöjde igenom DN. Klockan 11 hämtade vi upp mamma och åkte till Thuns i Faringe. Ett lågprisvaruhus. Jag gillar inte såna ställen där kläderna hänger huller om buller och det mesta är sånt som ser att ha blivit över i andra butiker. Jag hittade i alla fall en röd sommarblus för 49kr. Deo till Stefan och mig själv. Tre paket servetter och en pocketbok. Vi åt lunch innan vi åkte hemåt igen. Vi stannade på Maxi och handlade en massa mat innan vi åkte hem med mamma.
Vi tog en fika när vi kom hem. Sen började städandet av köksskåp. Jag tog itu med glasskåpet. Det tog en jäkla tid och jag hann bara med två skåp innan det var dags att börja med middag. Idag blev det pasta med lax, räkor och aioli. Lät godare än det var men det var helt ok.


Syjunta och På ruta ett igen...

På måndagskvällen var jag på "syjunta" hos A-M. trevligt och gott som vanligt. Vi bjöds på god Tacopaj. I måndags kväll ringde också min doktor från Arytmimottagningen. Hon ville flytta fram mitt besök till tisdag morgon istället för torsdag eftermiddag. Det passade mig perfekt. Jag gick upp 5,15. 7,45 åkte jag hemifrån. Tidigt ifall det skulle hända något i trafiken. Men det var lugnt. Sportlovet märktes tydligt. Redan 8,10 körde jag in på parkeringen. Jag fick vänta rätt länge innan jag blev inropad. Under tiden var det en annan läkare som sprang och letade efter sin patient. Till slut frågade han mig om han kunde hjälpa mig under tiden men då var klockan 8,55 och jag hade ju bokad tid 9,00. Han kunde ju ha frågat lite tidigare.
Alla mina undersökningar visade ungefär samma som 2006! Inget större fel på mitt hjärta alltså. En liten, liten förtjockning av en vägg i en av kamrarna bara. Samma som 2006. Mina arytmier har minskat den senaste tiden. Förmodligen för att det lugnat sig lite runt oss.

På vägen till bilen gick jag förbi Bistron för att köpa med mig lunch. Det blev lax och spenatpaj och sallad.

Kl. 10 var jag på jobbet.
På kvällen var jag så trött att jag stupade i säng vid 22. Tror jag somnade på två röda.


Promenad och familjemiddag

På söndag förmiddag tog vi det lite lugnt innan vi klädde oss varmt tg varsin ryggsäck och gick till Coop för att handla lite.
Det var den första lite längre promenad som Stefan gjort sedan operationen. Det var bara någon minusgrad och solen sken. Riktigt härligt. Vi stannade till och fotade lite och njöt av det härliga vädret.
Vi var ute i nästan 1½ timma och gick 5,76 km.
Det nya höghuset vid stationen. Märstas högsta hus som det börjar flyttas in i just nu.
 
 
 
När vi kom hem åt vi lite lätt  sen lunch och tog en fika. Jag bakade en rulltårta. Sedan började jag med middagen.
Först lade jag in slanggurka. Jag tycker att det smakar somrigt och gott. Sedan gjorde jag Baconbiffar i senapssås och skalade en massa potatis. Stefan åkte och hämtade mamma. Sedan droppade barnen med familjer in. Alla utom Mathilda som var hos en kompis.
Melker och Max satt i soffan med varsin Ipad efter maten så jag kunde sitta och prata med de andra. Men sedan ville han leka med mig och vi gick in i TV-rummet.
Strax efter 18 började de droppa av igen. Barnen ska upp tidigt nästa morgon så därför är det bra att vi äter tidigt och dom kommer hem tidigt.
Baconbiffar i senapssås och potatis.
 
Rulltårta med jordgubbssylt.
 
Stefan och jag plockade undan och jag körde hem mamma igen.
På kvällen tittade vi på TV en stund innan det var dags att hoppa i säng.
Helgerna går så fort.

Uggla på Hamburger Börs

Idag på eftermiddagen var jag, Nicklas, Sandra och Stefan och såg Kung Uggla på Hamburger Börs. Det var lite stökigt innan vi kom iväg. Lilleskrutt Max ville inte att Mamma och Pappa skulle åka ifrån honom. Det löste sig till slut och vi kom i väg. Vi parkerade i Gallerian och gick till Börsen. Vi fick ett bra bord med bra sikt mot scenen. Maten kom in, ryggbiff med pommes och sallad. Gott men min bit var lite senig och fet. Till kaffet blev det vanilj pannacotta med bär. Showen var ok, men den förra vi var på var bättre. Han avslutade dock stämningsfullt med Jag och min far. Efteråt gick vi en vända i Gallerian. Vi tittade lite i affärer, såg choklad som nästan gjorde att jag ville börja äta godis igen ;) och tog en fika på Edelweiss innan vi åkte hemåt.
Ikväll har jag tvättat, strukit och tittat på Melodifestivalen. I morgon blir det middag med barnen. Mysigt

 

Ryggbiff med kryddsmör, pommes och grönsallad

Vaniljpannacotta med bär/frukt

Mmmmm.....choklad!


Kör och Dag 2 på DS

I går var det dags för kören igen. Vår andra gång för terminen. Vi missar flera gånger pga att Caroline är med i Mello. Nu gick hon ju vidare också. Vi har ganska svåra låtar med många ord och igår gick vi bara igenom olika stämmor. Det kändes lite rörigt och lät inget vidare men vi får väl träna mycket hemma. vi var i en ny skolaula och det var så jäkla kallt att jag frös t.o.m om fötterna. jag var frusen hela kvällen. Men kul var det. nu är det uppehåll i två veckor.
I dag var det dags för del två av hjärtröntgen. Hade hoppats att slippa åka en gång till men tyvärr. Idag följde Stefan med. Vi hade tänkt göra något mer efteråt. Vi var i god tid och fick en p-plats direkt. Jag var på plats 10 min före utsatt tid. Jag fick komma in nästan direkt. Fick en venkanyl insatt i armvecket. Sedan fick jag vila i 10 min innan de sprutade in isotoperna. Efter det fick jag promenera i drygt 30 min. Vi gick ner till Bistron och köpte Cappuccino och en ostmacka. Förra gången jag gjorde en sån här undrsökning fick jag dricka ett stort glas fet mjölk och två ostmackor för att få i mig en massa fett innan röntgen, men det hade dom slutat med.
När vi kom tillbaka till Nuklearmedicinska avd. Fick jag vänta ganska länge innan dom hämtade mig för röntgen. Idag tog det bara 15 min. Sedan fick jag åka hem. Resultat får jag på torsdag hos läkaren på arytmimottagningen. Vi bestämde oss för att åka hem direkt. En snabb handling på Maxi bara. Vi åt lite lunch innan vi tog en halvtimmes promenad. Efter det hämtade jag upp mamma. Vi fikade innan vi tog i tu med bouppteckningen. Mamma stannade över middagen. Vi åt kalvschnitzel med potatisklyftor och sallad. Strax före åtta åkte mamma hem och vi tittade på en helkväll med Lena Ph. Nu blir det Skavlan. Och jag är trött!


KS och DS i skift

I morse larmade mobilen redan 05,15. Jag gick upp och gjorde morgontoalett och därefter frukost. Stefan kom upp en halvtimma senare. Jag fick inte dricka kaffe eller te och det kändes i huvudet.
Vi kom iväg vid sju. Stefan åkte till KS där han skulle ta bort katetern. Jag åkte till jobbet.
Halv två åkte jag mot Danderyd. Jag hade tid halv tre men man vet ju inte vad som kan hända i trafiken så jag ville vara ute i tid och tur var väl det. Trafiken var det ingen fara med men att hitta parkering var värre. Till slut fick jag i alla fall en plats och till och med en fortfarande gällande p-biljett. Tyvärr skulle den inte räcka till så jag fick i alla fall köpa en ny. Men vad gjorde det. Jag hade i alla fall en p-plats!
Jag var på plats på röntgen en kvart innan utsatt tid.
Nästan direkt fick jag en venkateter insatt i armvecket. Sen var det dags att cykla och få isotop insprutad. Ett EKG sattes och efter en stund ändrade de tillvägagångssätt. Det gjorde mig nervös. Varför ville dom inte att jag skulle stressa hjärtat. Jag blir nervös också när dom pratar sins emellan och sedan plötsligt går ut för att rådgöra med någon annan. Jag får veta resultatet av min läkare den 28 februari. Efter cyklingen fick jag promenera 10 min innan det var dags för röntgen. Jag fick vänta ett bra tag innan jag fick komma in. Själva röntgen tog en dryg halvtimma. 25 min på rygg och 6,5 min på mage. Eventuellt ska jag tillbaka på fredag morgon för ytterligare en röntgen. Det får jag veta under morgondagen. Man kan ju hoppas att jag slipper åka på fredag.
Det första jag gjorde när jag var färdig var att gå in på Pressbyrån och köpa en cappucino och en vaniljbulle. Det tog inte lång stund innan huvudvärken gav med sig.
Jag var hemma igen halv sex. Stefan hade värmt ärtsoppa som vi åt till middag. Nu blir Mästerkockarna och sedan Mia på Grötö innan det är dags att famna kudden. Det har varit en lång dag.


Det knallar på....

Stefan fick permis från lördag till söndag. Han skulle vara tillbaka kl. 13 för provtagning. Vi köpte med oss pannkakor som vi åt i dagrummet medan vi väntade provsvaren. Proverna var ok så vi kunde packa ihop hans tillhörigheter och åka hem! Skönt! Veckan som gått har varit ok. Han har haft feber ett par gånger och han har en irriterande hosta. Men det blir bättre och bättre.


Jag har gått på bandet nästan varje dag. Skönt att komma igång. Mitt hjärta har varit lite lugnare ett tag nu.

I fredags var vi på Ulriksdals slottsträdgård. Vi fikade och köpte med oss lite tulpaner som man fick skära av från löken själv. Vi köpte också några kornettblommor. På vägen hem stannade vi på Stinsen där vi skulle köpa en pizzasten. Såklart var dom slut. Det blev en pizzaplåt i stället.

På eftermiddagen kom mamma, våra barn och barnbarn och fikade med oss. Dom hade köpt en fin välkommen hem tårta till morfar. Mamma stannade och åt middag med oss. Pizza gräddad på nya plåten.


I lördags var Stefan på träff med Bishoftobarnen. Jag städade. På kvällen såg vi Melodifestivalen och röstade så klart på fröken Caroline som gick vidare till andra chansen.

I söndags var vi en snabbis till Ikea där vi köpte en trappstegspall och några nya matlådor. Efter det var vi och fikade med Sandra, Nicklas och Max. Max och jag lekte med bilar i hans rum. Vi stannade ett par timmar innan det var dags att åka hem och laga middag.


Hela veckan har det varit tråkväder varje dag. Runt nollan och grått. Lätt snöfall vissa dagar.

Brie och salamimacka på gott surdegsbröd. Det åt vi på Ulriksdal.

Halva priset var det på allt i Spisabutiken. 68 kr fick vi betala. 

Smarrig tårta som barnen bjöd på. 


Min lediga fredag....

Har för andra veckan i rad tillbringats på KS. Idag något längre stund än förra fredagen då jag var dödligt trött. I morse skulle jag ha träffat en Osteopat inne i Stockholm. Sandra erbjöd sig att köra mig dit men jag orkade helt enkelt inte så jag avbokade det. Istället fick jag sova ut i morse. Det var verkligen skönt och behövligt. Jag hade trott att jag skulle få hämta hem Stefan idag. Om inte helt så i alla fall för helgen. Men inte! Efter ronden fick vi veta att han måste stanna kvar. Hans levervärden oroade läkarna. Han får fortfarande antibiotika via dropp. Jag stannade på Maxi och köpte varsin sallad åt oss. Jag köpte även med mig en Cheif in a box lasagne till middag åt Stefan. Han är rejält less på Sodexomaten som inte smakar ett dugg.
Vi åt salladen i dagrummet. Sedan gick vi ner till huvudentren där vi tog en fika. Det var kallt där så vi satt inte så länge. Strax före fem begav jag mig hemåt. Jag fixade middag åt mig själv. Kycklingfile med potatisterrin och rödvinsky. Repris från förra fredagen. Jag har inte så mycket hemma och jag har inte hunnit med att handla så mycket i veckan. Nu blir det På spåret och Skavlan innan sängen hägrar. I morgon ska Stefan på ytterligare ett UL av buken men sen ska han få permis. Nu håller jag verkligen tummarna för att det blir så.

Stefans utsikt mot helikopterplattan

Detta har varit hans hem i drygt en vecka nu.

Min middag i kväll. Gott men trist att äta ensam.


Fortsatt ovisshet

Hela veckan har gått i ovisshetens tecken. Det har gissats och funderats på vad som är fel hos Stefan. Så i onsdags satte man in en dränering i buken och ut rann 1,2 liter blodblandad vätska. Vad det är kan man inte riktigt säga. Det ska analyseras. Förmodligen urin och blod. Idag har dränaget tagits bort men fortfarande finns det en ficka med vätska kvar. Hur många olika rötgenundersökningar som gjorts vet jag inte. Men det har varit någon i stort sett varje dag. I måndags och tisdags var jag och hälsade på efter jobbet. I onsdags kunde jag inte åka då jag själv skulle till DS för UL av hjärtat. Då var Sandra där på lunchen. Hon var också snäll och följde med mig till DS. Mitt UL gick bra. Det var inga stora förändringar sedan 2006 då jag senast gjorde ett UL. Allt gick fort och vi var tillbaka i Märsta strax efter 18. Igår var det äntligen dags att vara med på kören för oss. Det var kul men ganska svåra låtar. Efter kören köpte Sandra och jag med oss Sushi och åkte hem till oss och åt den. Gott! Trevligt med lite sällskap också.

God sushi som vi köpte med hem efter kören.

En stillsam, ensam tisdagmorgon


Berg-& dalbanehelg.

Lördag förmiddag pratade jag med Stefan och han kände sig pigg. Nästan bra! Jag skulle åka dit vid ett då besökstiden började. Sandra undrade om hon skulle följa med men jag var fortfarande lite orolig över förkylningen så jag tackade nej. Bara någon timme senare ringer Stefan och säger att han fått vätskeförbud nu också. Matförbud har han haft sedan tidigare. Någon form av operation är på gång. Jag kände att nu får det väl ändå vara nog. Jag blev gråtfärdig och ringde Sandra och frågade om hon kunde följa med i alla fall. Det kunde hon. När vi kom dit satt han med syrgasmask men för övrigt såg han ganska ok ut. Han hade tungt med andningen. Plötsligt kom en sköterska in och meddelade att vätskeförbudet upphävts. I stället skulle ha gå på ultraljud av buken efter vårt besök. han hade jobbigt med andningen under hela vårt besök. Sandra och jag åkte hem igen. Stefan ringde senare och då hade han varit på röntgen. inte UL. den gav inget besked förutom att han hade vätska i buken. På kvällen tittade jag på Mello.
Söndag förmiddag pratade jag med honom och då mådde han bra. Nicklas, Sandra och Max skulle komma och hälsa på. När jag kom till sjukhuset låg han i sängen med syrgasmask och hade jätteont. Han var lite arg för att han ringt efter smärtlindring men ingen kom. När dom kom sa dom att han skulle larma när smärtan var 4 på en femgradig skala. Det hade han ju gjort. Nu var den 8! Jag blev lite orolig att han skulle må dåligt när De andra kom men som tur var hann smärtan lägga sig tills dess. Andningen var dock jobbig och nu pep det också när han andades. Han fick andas in något vidgande och då släppte det. Jag stannade kvar en stund efter att de andra åkt hem. När det var dags för mig att åka hem följde han med mig till hissarna. På kvällen tittade jag på familjen Holstein-Gottorp.
Det blev en helg med både hopp och förtvivlan. Ena stunden mådde han bra för att i nästa stund ha så ont att han inte kunde andas.


Trött fredag...

Jag slumrade om efter Stefans sms och mina sms till barnen. Vaknade vid niotiden. Jag var oerhört trött. Vid ett åkte jag till sjukhuset. När jag kom dit låg han med en syrgasmask över mun och näsa. Han sov djupt så jag fick putta på honom. Han hade så ont att han inte kunde andas ordentligt. Pulsen var dubbelt så hög mot normalt och han hade feber. Han fick inte äta något. Jag stannade bara någon timma. Han var så trött och även jag var trött. Jag åkte hem och försökte vila en stund. Det gick inget vidare. På kvällen var jag hos mamma och åt middag. Inger, Sara, Jim och lilla Sigrid var också där. Strax före åtta åkte jag hem. Jag var så trött. Jag tittade på På spåret och Skavlan innan jag stupade i säng. Jag hade bara hunnit ner i sängen när jag hörde något som lät som om någon bultade på ytterdörren. Bom, bom, bom tyst några sek och så Bom, bom, bom igen. Jag trodde hjärtat skulle stanna på mig. Jag smög upp och med bultande hjärta smög jag runt och tittade i alla fönster. Jag såg ingen där. Sms:ade Sandra för att höra om dom hört något. Det hade dom inte. Hon erbjöd sig att komma upp om jag ville. Men jag tackade nej och intalade mig att det var från Kungsängen där dom brukar ha övningar. Det tog ett tag att somna efter det.


Begravning och komplikationer....

I torsdags var det dags för pappas begravning. På tisdagskvällen var vi upp till Dressman för att försöka hitta ett par byxor som gick runt Stefans svullna mage. Inte så lätt att prova kläder när man inte kan böja sig och dessutom har en kateterpåse fastsatt på benet. Men de första paret han provade gick bra. Dom var lite säckiga men gick i alla fall runt magen utan att trycka och var i perfekt längd. Jag hittade en liten koftjacka till mig på Lindex.
På onsdagen hade Stefan besök av en vän från gympan. Han kom och fikade och hade med sig en fin orkidé från alla gympakompisarna. Stefan måde bra. På kvällen tittade vi på Mästerkockarna när Stefan reste sig och gick in och lade sig. Han hade börjat må sämre. Han ropade på mig och ville ha en hink för han mådde illa. Helt plötsligt började även katetern lukta. Vilket den absolut inte gjort tidigare. Vi började misstänka urinvägsinflammation. Han hade frossa och feber. Jag började kolla på nätet och i de broschyrer han fått för att hitta symtom. Det stämde inte riktigt och Stefan började känna sig lite bättre så valde att avvakta. Torsdag morgon hade han ont i buken och struttade lite när han gick. Han vilade mycket och jag blev mer och mer nervös. Orolig över Stefan och nervös inför begravningen.
Jag fick hjälpa Stefan på med kläderna innan vi kom iväg till kyrkan. Stefan hade svårt att ta sig i och ur bilen. Han var vit i ansiktet. 
Det var så fint framme vid pappas kista. Mycket blommor runt kistan och hans foto uppe på den.
Klockan ett ringde kyrkklockan och begravningsakten startade. Organisten började spela Nocturne och då kom tårarna. Sedan blev det solosång av Ellinor Holm. Som en bro över mörka vatten. Och tårarana rann. Prästen pratade lite om pappa efter de stolpar vi givit honom. Lilla pappa, så älskad av familjen och omtyckt av grannar och vänner.
Nästa solosång av Ellinor var Håll mitt hjärta. Så vackert. Prästen läste en dikt som vi tyckte passade in på pappa. Ingen av oss skulle orka läsa den själv.
Defileringen runt kistan var lite jobbig. Som utgångsmusik spelades Time to say godbye.
Stefan mådde absolut inte bra och Micke körde honom hem medan vi andra gick in i församlingshemmet för att äta smörgåstårta och dricka kaffe. 
 
När jag kom hem låg han och vilade. Jag ville att vi skulle åka in men det ville inte han. Han hade fått en tid till urologen fredag morgon och ville vänta tills dess. 
Men det blev bara värre och värre och när han fick feber igen ringde jag till avdelningen han legat på. Dom rekommenderade oss att åka till akuten direkt. 
Då gav han med sig. Jag hjälpte honom på med kläder klädde mig själv och halv ett på natten satte vi oss i bilen och åkte till KS. Han hade stora problem att röra sig, ta sig i och ur bilen. På akuten fick han snabbt hjälp. Vi trodde att han fått stopp i katetern men så var det inte. Efter UL av buken kunde man konstatera att han inte hade mycket i blåsan heller. 
De tog prover och urin för kontroll. Han skulle röntgas då man misstänkte tarmvred, Jag var så trött att jag nästan inte höll ihop. En djävulsk dag. Först begravning och sedan ororn över Stefan och hans situation.
Vi bestämde att jag skulle åka hem och sova och om hans skulle få åka hem skulle han ta taxi. Jag började bli en riktig trafikfara och kunde inte vänta längre.
När klockan var halv tre lämnade jag Stefan och åkte hem. Det var så klart jättesvårt att somna men till slut fick jag ett par timmars sömn.
Klockan åtta vaknade jag när Stefan sms:ade att han var tillbaka på sin gamla sal och att det inte var tarmvred men att buken var blodfylld och han hade en kraftig urinvägsinfektion. Ev. kunde det bli aktuellt med ny operation. Jisses...kan det inte bara vara nog nu.
Några bilder från kyrkan:
 
 
En orange ros bland alla röda. Den var från Nettan som är trivselvärd på Ärlinghem. Hon och pappa hade en speciell kontakt. Dom förstod varandra fast han inte kunde prata. Hon grät när pappa somnade in och hon ville vara med på begravningen.
 
 
 
 
 

Jobbig vecka igen...

I onsdags var det så dags att köra Stefan in till Karolinska. Han skulle skrivas in inför operationen på torsdagen.
Vi var på KS kl. 19.
Han skrevs in och fick sin sängplats mm.
Vid åttatiden åkte jag hemåt igen.
Jag hade svårt att somna på kvällen. Det är en del tankar som snurrar i huvudet.
11,30 på torsdagen opererades han. Klockan 21 ringde jag till avdelningen och fick veta att han just kommit tillbaka och höll på med sin mobil. Strax efter ringde han. Han lät pigg och det hade gått bra. Han hade inte speciellt ont. Det kändes så bra att höra och den kvällen somnade jag lättare.
Fredag förmiddag ringde han. Det hade varit riktigt krisigt på morgonen. Plötsligt rasade blodtrycket och var enligt sköterskan ner på 60/40 och dom kände ingen puls. All personal hade samlats runt honom och det togs EKG för att utesluta hjärtinfarkt. Han fick syre och blod och efter ett tag ökade blodtrycket igen.
Jag åkte dit efter jobbet och då var han fortfarande väldigt trött och hade ont. Läkaren kom medan jag var där. Han sa att Stefan skulle stanna kvar över helgen och att han skulle få två påsar blod per dag. Tråkigt. Jag hade ju sett fram emot att han skulle få komma hem och vi skulle ha en lugn och stillsam helg. Jag stannade kvar ett par timmar och åkte sedan direkt hem. Jag ville inte träffa någon och utsätta mig och oss för alla förkylningar som grasserar runt oss.
När jag kom hem hade Sandra varit och lämnat en jättefin blomgrupp till oss. Den var från båda barnen med familjer. På ett kort stod det att dom tänker på oss. Vår älskade fina ungar. 
Bara en liten stund efter att jag kommit hem ringde Sandra mig och var ledsen. Hon hade fått veta att en kompis till henne drabbats av en hjärntumör. Så jäkla sorgligt. Mitt i livet och med små barn. Det borde inte få hända. Det är så ledsamt. Jag tänkte mycket på henne när jag skulle somna.
Det blev en ensam och trist fredagkväll. Jag tittade på På spåret och Skavlan innan jag gick i säng.
På lördag förmiddag ringde Stefan och sa att han nog skulle få åka hem i alla fall.
Jag åkte dit till besökstiden började kl 13.
Nästan direkt fick jag gå och hämta ut hans medicin och efter några timmar kände han sig redo att åka hem. Hans rumskompisar hade redan åkt och han var ensam kvar.
Det var skönt att få ta med honom hem. 
Vi tog det mycket lugnt. Åt god middag, helstekt fläskfilé, potatisterrin och rödvinssky, och tittade på Stjärnorna på slottet.
Det blev lite stök i natt då Stefan fick böka lite med katetern, men det gick förvånansvärt bra ändå.
I dag har vi tagit det fortsatt lugnt. Jag har varit en sväng till Maxi och handlat. Jag har dammsugit och strukit tvätt.
Stefan ville ha spagetti och köttfärssås till middag. 
Efter middagen har vi tittat på TV och jag har pysslat med datorn. Lagt in ett löneprogram mm.
 
Jag har fått svar på min arbets EKG som jag var på i fredags. Jag har inte fler dubbelslag under belastning men jag har lätta EKG-förändringar som dom vill kolla mera på. Jag ska först på Ultraljud den 6 februari och den 20 + 21 eller 22 ska jag på myocardscint (?).
Jaha! Kan det inte vara bra nu.
 
Den fina gruppen som vi fick av barnen.
 
 
 
 

En härlig helg...

Efter en trist början på veckan så fick vi en mycket trevlig helg som avslut. Mamma och Inger kom och åt middag med oss på fredagkvällen. Dom sov över. På lördagen kom min kusin Barbro och hennes man Ulf på fika. Vi hade inte setts på många år innan dess. Det blev en trevlig stund och det kändes inte som om det var så länge sedan. Efter det gick vi ner till Åströms där vi var bjudna på middag. Åsa och hennes barn var också där så Inget fick träffa sina barnbarn. Även Sandra, Nicklas och Max kom. Det blev en trevlig familjemiddag. Mamma och Inger sov över en natt till. På söndag förmiddag åkte vi alla ut till Nicklas, Sandra och Max. Barnen åkte fyrhjuling. Det var perfekt vinterväder. -5 och strålande sol. Vi bjöds på lunch innan det var dags för mig att köra min kära syster till Arlanda. Hennes veckolånga besök var slut. Vart tog veckan vägen? Stefan och Nicklas åkte på bio i Kista och jag åkte hem och pysslade. Stefan köpte med sig mat hem från food courten.


Fonus och homoepatbesök....

Veckan gick verkligen snabbt.
I måndags var en jobbig dag då vi var till Fonus för att planera pappas begravning. Jobbigt och känslosamt.
Besöket tog en dryg timma. Begravningen bokades till torsdagen den 31 januari. Vi bestämde musik, blommor och dikter. Dels till annonsen och så även en som prästen ska läsa.
Vi gick in på blomsterhandeln intill och köpte en fin tulpanbukett till personalen på pappas avdelning och en ros till pappas favorit: boendevärdinnan Nettan.
När vi var klara där åkte vi till kyrkogården för att titta hur det ser ut vid ask-lunden. Där får man en egen liten sten med namn och födelse och dödsdatum. Man får vara med vid urnnedsättningen och man vet då vart askan finns. I en vanlig minneslund får man inte vara med eller veta vart askan hälls. Mamma är rädd för att det inte kommer att skötas och vi beslöt att det blir vanlig minneslund.
Därefter åkte vi till Eurostop. Mamma, Inger och Eva åt på Mc D och jag köpte sallad på Maxi.
Efter lunchen åkte vi till Ärlinghem för att tömma och städa pappas rum. Det kändes lite jobbigt att städa ut honom.
Personalen kom och kramade om oss och frågade hur det var. Nettan blev så rörd över blomman att hon nästan började gråta.
När vi gjort allt klart gick vi bort till torget där vi bjöds på fika. Mammas och pappas "gäng" anslöt och vi satt länge och pratade med dem. Alla talade om hur saknad pappa var. han var väldigt omtyckt trots att han inte kunde tala.
Nettan kom och pratade med oss länge, länge. Hon och pappa hade en jättefin kontakt och förstod varandra trots afasin.
När Inger och jag packat in allt utom möbler och sådant som skulle skänkas till pingstkyrkan i min bil åkte vi hem till mamma.
Vi var helt slut alla fyra. Vi slappade och pratade tills Thordan kom och han och Eva åkte för att hämta det sista och städa färdigt. Inger och jag lagade middag. Även Stefan anslöt och något senare även Kimmen.
Tisdag morgon hade jag tid hos en homoepat för att försöka komma tillrätta med min mage och mina arytmier. Besöket tog drygt två timmardå hon tog reda på så mycket som möjligt om mig. Detta för att få en helhetsbild av mig och mitt liv.
Hon kunde konstatera att jag är väldigt sned i ryggen. Vilket jag hört tidigare. Detta kan påverka bl.a. hjärtat. Något jag också misstänkt. Hon vill att jag besöker en osteopat som kan titta på min rygg. Hon vill också att jag tar prov på sköldkörteln då jag har det i släkten och för att jag är darrig. Sedan tyckte hon att jag skulle be att få byta min blodtrycksmedicin mot en nyare variant. Tenormin kan ge diarre vilket jag har problem med.
Jag ska återkomma till henne i april igen.
Efter det besöket tog vi oss tillbaka mot Märsta i ruskväder. Det snöade och var halt. På en sträcka av en knapp mil såg vi 6 taxibilar som kört av vägen eller krockat plus ytterligare en personbil som krockat och höll på att bärgas.
Jag var tillbaka på jobbet precis efter lunch. Sedan jobbade jag in en timma och 15 minuter på kvällen. När jag kom hem bjöd Stefan på Fisksoppa från Menton som han gjort iordning. Jättegott.
 
 
 
 

En röst i natten

Natten till lördag vaknade jag två gånger av att någon sade mitt namn. En röst jag inte inte kände igen. En mansröst. Den sa mitt namn helt neutralt. Marianne bara. Inte uppmanande, bedjande eller så. Jag trodde först att jag snarkat och att Stefan sade åt mig. Men jag hade munnen stängd när jag vaknade och när jag frågade honom på morgonen så hade han inte gjort det.
Var det pappa som ville berätta att han kan tala igen? Jag skulle vilja tro det. I så fall vill jag att han kommer igen och pratar med mig. Jag skulle vilja fråga honom så mycket om hans senaste sju år. Åren sedan han blev sjuk och speciellt skulle jag vilja fråga om hans sista dygn.
Men det var nog i min dröm någon sa mitt namn. Även om det var så tydligt och jag vaknade av det. Pappa om du hör mig, kom gärna tillbaka och prata med mig. Jag lovar att inte bli rädd.

 


Tung vecka

Det har varit mitt livs tyngsta vecka. Dagen efter att lilla pappa somnat in var jag ledig. Eva och jag var hemma hos mamma och började ta itu med allt som följer på ett dödsfall. Det blev många samtal. Vi pratade och grät om vartannat. Det är svårt att ta in att pappa inte finns längre. I och med att pappa avled upphörde också mitt godmanskap. Det jag måste göra är att göra årsredovisning för förra året och sedan för de dagarna i januari som han fortfarande levde. Vi bokade tid på Fonus, ringde försäkringsbolag mm. Torsdag och fredag jobbade jag. I lördags tog vi det lugnt på förmiddagen innan vi åkte och tittade på Mathilda som spelade handboll i Vikingahallen. Matchen vi såg förlorade de men matchen innan hade de vunnit. På eftermiddagen hämtade vi mamma och åkte till Maxi och handlade. Sedan åkte vi hem till oss och åt middag. Mamma stannade och såg Stjärnorna på slottet.
I söndags var vi på julgransplundring i Odensala bygdegård med Sandra, Nicklas och Max. På kvällen hämtade vi lillasyster Inger på Arlanda. Vi körde henne till mamma där även Eva var. Vi åt kycklingsallad och pratade om pappa och hans sista dagar. Vi förberedde en del inför besöket på Fonus innan Stefan och jag åkte hem.


Tisdagen den 8 januari 2013

 
 
 
 
Idag klockan 16,15 somnade min älskade pappa stilla in. En älskad Make, Pappa, Morfar, Gammelmorfar och Svärfar är borta. Men du finns för alltid i våra hjärtan. Vi glömmer aldrig ditt härliga skratt som var det enda som fanns kvar när afasin tog ditt tal.
Sov gott lilla pappa. Jag älskar dig.

Söndag och fortsatt vakande

I morse ställde jag väckningen på 7,30 för att komma i fas till i morgon när det är arbetsdag igen. Fixade frukost och hann även idag börja äta innan Stefan kom upp. Vid lunchtid tog vi en promenad i det sköna vädret. Vi gick ner till Ärlinghem där Stefan fortsatte vidare och jag gick in till pappa. När jag kommer in tittar han bara på mig som om han inte känner igen mig, fast han gör det. Han kramar min hand och pussar på den. Men ganska snart somnar han igen. Han sov sig igen nästan hela mitt besök. Han hade ätit lite till lunch i alla fall. Han rosslar så enormt när han andas. Rätt som det är blir det tyst och jag var tvungen att gå och känna om han andas och då tar han ett nytt andetag. Så håller det på. Mamma och jag pratar och fikar. Pappa får en spruta för att slemmet i hans luftrör ska släppa. Det gör det inte medan jag är kvar. Klockan tre går jag hem igen. Pappa vinkar när jag går. Eva och Hanna var där i förmiddags och då satt han uppe en stund och dom tog ut honom till torget. Jag vet inte riktigt vad det är för ide med det. Han är ju så svag och trött att han bara sov resten av dagen. Men han ville så gärna upp.

När jag kommer hem fikar vi. Sedan blir det en del läsande och slappande innan middagen som är Lax med romsås och delikatesspotatis. I kväll har jag haft ett långt samtal med lillasyster i Kalmar. Tittat på Så ska det låta. Just nu sjunger Ola Salo med Orfei drängar på Svt 1. Det blir tidigt i säng då det är arbetsdag i morgon. Nu blir det te och riskakor. Jag har tappat i vikt och jag vill inte gå ner mer nu.

 

 

 


Tidigare inlägg Nyare inlägg