Olycka

Idag hände något mycket otäckt. Mamma var hos oss och vi hade ätit middag och satt och drack kaffe efter. Då ringde min mobil. Det var Sandra. Jag hörde att något var galet, det hörs direkt på henne. På väg hem från Nävekvarn och nästan hemma hade de krockat. Hon sa direkt att dom var oskadda men att bilen var kvaddad. Hon ville att jag skulle komma. Jag slängde mig i bilen och åkte. Visste först inte riktigt var dom var men så såg jag alla utryckningsfordon med sina blåljus. Jag blev jätterädd. Alldeles darrig klev jag ur bilen och gick fram till familjen där de stod en bit från bilen. Härligt att få krama om dem och se att de var oskadda om än skärrade. Lite småblessyrer bl.a. efter bältena hade Sandra och Mathilda. En ung kvinna hade kört rakt ut i korsningen och Micke hade inte en chans att stanna utan körde rakt in i sidan på hennes bil. Tur att de hade en kraftig Volvo med mycket bil i fram. Annars hade det kunnat gå riktigt illa. Efter att polis, brandkår och bärgare gjort sitt och vi flyttat över allt deras bagage i min bil körde jag familjen hem. 
Polisen hade sagt att de inte skulle tveka att åka till sjukhus om de fick ont någonstans. Ikväll hade Sandra ont i svanskotan och mage och bröst där bältet tog. Hon kontaktade sjukvårdsupplysningen som rekommenderade henne att åka in om inte annat så för dokumentationens skull i fall att det blir några men. Stefan åkte med henne och jag har svårt att sova. 
Men tack gode gud för att det gick så bra som det gick. Tror bestämt att Pappa och Hasse vakade över dem där uppifrån. 





Kommentarer
Postat av: Marianne

Men fy vad otäckt förstår att du blir jätteskärrad och får svårt att sova. De hade verkligen änglavakt trots allt

2014-07-19 @ 10:09:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback