Märkligt....

Hur kan dagarna vara så sega och ändå går tiden så fort.
Onsdag och torsdag har varit sega som tuggummi. Jag känner mig omotiverad och uttråkad. Kanske behöver jag mer utmaningar. Jag kan det här nu.
Men tänk ändå att i morgon är det en hel vecka sedan Sandra och jag hade vår lyxhelg i stan.

Veckan som gått har varit rätt händelselös. I tisdags efter jobbet hämtade jag upp mamma och vi åkte till Plantaget och köpte lite blommor till balkong och utekrukor.
Mamma åkte med hem och åt lite sallad med oss.
I går onsdag skulle jag ha åkt på "syjunta" hos Birgitta. På morgonen fick jag ett mail där hon meddelade att hon måste ställa in då hon drabbats av magsjuka. Jag bestämde mig för att klippa gräs istället men bensindunken var tom så det blev inget av det. Stefan var i Norge så jag satt i min ensamhet och tittade på TV, fixade lite matlådor och plockade. Ganska skönt faktiskt.
Stefan som kom hem från Norge redan vid fyra i dag åkte och köpte bensin till klipparen. När jag kom hem åt jag en snabb middag innan jag gick ut och klippte gräset. Stefan gick iväg på gympafest.
Det var inte bra att klippa gräset jag såg så himla mycket annat som vi måste ta hand om i trädgården.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback