I måndags var det dags för kalas igen! Det har varit ett väldans kalasende den senaste tiden.
I måndags var det grannen E som fyllde.
Eftersom Stefan åkte till Norge fick jag gå med fd. grannen B.
Det var E som fick dom vita pelargonerna som jag köpte på Ulriksdal.
Som vanligt bjöds det massor av fikabröd och tårta.
Jag åt inte så mycket. En skiva av en vetelängd, en liten mandelkaka (jättegod) och en smal skiva av tårtan.
Jag var kvar till klockan 22. Då var jag superduper trött.

Morgonen efter ringer min mamma och berättar att E:s fru A-M har ringt sig sjuk i magsjuka. Hon jobbar på det äldreboende som mina föräldrar bor på. J--lar!!!! Jag vet ju att det gick magsjuka där eftersom mamma haft det. Just därför har jag undvikit att hälsa på dem. Och nu har jag kramat om henne och ätit det bröd som hon förmodligen plockat med. Bara att vänta och se om jag klarar mig. Jag hatar det... Är ständigt illamående tills jag blir sjuk eller är säker på att jag klarat mig. Nu har det gått ganska precis två dygn sedan jag åt av brödet. Har jag inte blivit sjuk i natt tror jag att jag kan vara säker.
Magsjuka är den största nojan jag har. Alltid!
Jag vill ju inte bli sjuk nu. Har en konsert med Caroline af Ugglas i morgon och den har jag sett  fram emot. På fredag ska vi fira Melker och på lördag firar vi svärmors 90-årsdag.