Torsdag 20 okt 2005
Ännu en underbart vacker höstdag. Grannarna skrapade bilrutorna så det måste ha varit kallt i natt. Eftersom jag inte skulle åka till Pappa idag kunde jag gå till jobbet. Det var kallt men riktigt skönt. Gick förbi pendelstationen för att hämta Metro och Sthlm City. Där stod även en tjej från Forex som bjöd på frukt, trevligt.
Eva, som sovit hos Mamma, och Mamma åkte till Stinsens köpcentrum för att köpa T-shirts och mjukisbyxor till Pappa. Mamma passade också på att handla lite till sig själv. Sedan åkte dom till Pappa.
Han hade haft en lugn natt och på förmiddagen hade dom tränat att stå upp lite. Det hade gått bra. Hurra, ett litet steg i rätt riktning. Han försökte också prata, men det kommer fortfarande inget vettigt.
På 3-fikat på jobbet kom vi att prata om Pappa. Jag fick berätta hur läget är och om alla funderingar och frågor som snurrar i våra huvuden. En jobbarkompis sa att hans fru kände en kvinna vars man drabbats av samma sak som Pappa. Han skulle höra med henne. En stund senare kom han in på mitt kontor med en lapp med namn och telefonnummer till henne. Hon hade sagt att vi jättegärna fick ringa och hon kunde tänka sig att träffa oss också. Gud så snällt. Ska nog kontakta henne vad det lider.
Efter jobbet gick jag direkt hem. Jag hade fått alla skrifter som jag beställt från Stroke-riksförbundet. Det var ingen rolig läsning. Vi har absolut inte fattat vad vi eventuellt har att vänta oss i framtiden om Pappa blir bättre. Nu först förstår jag fullt ut att min gamla Pappa förmodligen inte finns mer. Min Pappa har förmodligen blivit en annan. Jag skriver förmodligen för vi vet ju INGENTING. Jag sörjer min älskade, älskade Pappa. Fick även en skrift om hur man kan förhindra Stroke. Sänk blodtrycket! Det är det absolut viktigaste. Har blodtrycket ökat nu av all oro och sorg jag tampas med? Jag ska kolla upp det. Är det för högt kommer dom att säga att jag måste stressa mindre. Men hur då? Det blir också en ond cirkel. Jag blir orolig att blodtrycket ska vara för högt, och, blodtrycket blir förhöjt! Naturligtvis!
Jag ligger efter med bokföringen och får inget gjort pga av allt som hänt. Det stressar mig ännu mer och hjärtat slår extraslag. När hjärtat slår extraslag blir jag orolig och hjärtat slår ännu fler extraslag. Det blir en ond cirkel. Jag vet ju det. . I kväll/natt kommer Stefan hem igen. Skönt, jag längtar efter honom. Vet inte om jag orkar vara vaken till han kommer.
Eva, som sovit hos Mamma, och Mamma åkte till Stinsens köpcentrum för att köpa T-shirts och mjukisbyxor till Pappa. Mamma passade också på att handla lite till sig själv. Sedan åkte dom till Pappa.
Han hade haft en lugn natt och på förmiddagen hade dom tränat att stå upp lite. Det hade gått bra. Hurra, ett litet steg i rätt riktning. Han försökte också prata, men det kommer fortfarande inget vettigt.
På 3-fikat på jobbet kom vi att prata om Pappa. Jag fick berätta hur läget är och om alla funderingar och frågor som snurrar i våra huvuden. En jobbarkompis sa att hans fru kände en kvinna vars man drabbats av samma sak som Pappa. Han skulle höra med henne. En stund senare kom han in på mitt kontor med en lapp med namn och telefonnummer till henne. Hon hade sagt att vi jättegärna fick ringa och hon kunde tänka sig att träffa oss också. Gud så snällt. Ska nog kontakta henne vad det lider.
Efter jobbet gick jag direkt hem. Jag hade fått alla skrifter som jag beställt från Stroke-riksförbundet. Det var ingen rolig läsning. Vi har absolut inte fattat vad vi eventuellt har att vänta oss i framtiden om Pappa blir bättre. Nu först förstår jag fullt ut att min gamla Pappa förmodligen inte finns mer. Min Pappa har förmodligen blivit en annan. Jag skriver förmodligen för vi vet ju INGENTING. Jag sörjer min älskade, älskade Pappa. Fick även en skrift om hur man kan förhindra Stroke. Sänk blodtrycket! Det är det absolut viktigaste. Har blodtrycket ökat nu av all oro och sorg jag tampas med? Jag ska kolla upp det. Är det för högt kommer dom att säga att jag måste stressa mindre. Men hur då? Det blir också en ond cirkel. Jag blir orolig att blodtrycket ska vara för högt, och, blodtrycket blir förhöjt! Naturligtvis!
Jag ligger efter med bokföringen och får inget gjort pga av allt som hänt. Det stressar mig ännu mer och hjärtat slår extraslag. När hjärtat slår extraslag blir jag orolig och hjärtat slår ännu fler extraslag. Det blir en ond cirkel. Jag vet ju det. . I kväll/natt kommer Stefan hem igen. Skönt, jag längtar efter honom. Vet inte om jag orkar vara vaken till han kommer.
Kommentarer
Trackback