Syjunta och På ruta ett igen...

På måndagskvällen var jag på "syjunta" hos A-M. trevligt och gott som vanligt. Vi bjöds på god Tacopaj. I måndags kväll ringde också min doktor från Arytmimottagningen. Hon ville flytta fram mitt besök till tisdag morgon istället för torsdag eftermiddag. Det passade mig perfekt. Jag gick upp 5,15. 7,45 åkte jag hemifrån. Tidigt ifall det skulle hända något i trafiken. Men det var lugnt. Sportlovet märktes tydligt. Redan 8,10 körde jag in på parkeringen. Jag fick vänta rätt länge innan jag blev inropad. Under tiden var det en annan läkare som sprang och letade efter sin patient. Till slut frågade han mig om han kunde hjälpa mig under tiden men då var klockan 8,55 och jag hade ju bokad tid 9,00. Han kunde ju ha frågat lite tidigare.
Alla mina undersökningar visade ungefär samma som 2006! Inget större fel på mitt hjärta alltså. En liten, liten förtjockning av en vägg i en av kamrarna bara. Samma som 2006. Mina arytmier har minskat den senaste tiden. Förmodligen för att det lugnat sig lite runt oss.

På vägen till bilen gick jag förbi Bistron för att köpa med mig lunch. Det blev lax och spenatpaj och sallad.

Kl. 10 var jag på jobbet.
På kvällen var jag så trött att jag stupade i säng vid 22. Tror jag somnade på två röda.


Promenad och familjemiddag

På söndag förmiddag tog vi det lite lugnt innan vi klädde oss varmt tg varsin ryggsäck och gick till Coop för att handla lite.
Det var den första lite längre promenad som Stefan gjort sedan operationen. Det var bara någon minusgrad och solen sken. Riktigt härligt. Vi stannade till och fotade lite och njöt av det härliga vädret.
Vi var ute i nästan 1½ timma och gick 5,76 km.
Det nya höghuset vid stationen. Märstas högsta hus som det börjar flyttas in i just nu.
 
 
 
När vi kom hem åt vi lite lätt  sen lunch och tog en fika. Jag bakade en rulltårta. Sedan började jag med middagen.
Först lade jag in slanggurka. Jag tycker att det smakar somrigt och gott. Sedan gjorde jag Baconbiffar i senapssås och skalade en massa potatis. Stefan åkte och hämtade mamma. Sedan droppade barnen med familjer in. Alla utom Mathilda som var hos en kompis.
Melker och Max satt i soffan med varsin Ipad efter maten så jag kunde sitta och prata med de andra. Men sedan ville han leka med mig och vi gick in i TV-rummet.
Strax efter 18 började de droppa av igen. Barnen ska upp tidigt nästa morgon så därför är det bra att vi äter tidigt och dom kommer hem tidigt.
Baconbiffar i senapssås och potatis.
 
Rulltårta med jordgubbssylt.
 
Stefan och jag plockade undan och jag körde hem mamma igen.
På kvällen tittade vi på TV en stund innan det var dags att hoppa i säng.
Helgerna går så fort.

Uggla på Hamburger Börs

Idag på eftermiddagen var jag, Nicklas, Sandra och Stefan och såg Kung Uggla på Hamburger Börs. Det var lite stökigt innan vi kom iväg. Lilleskrutt Max ville inte att Mamma och Pappa skulle åka ifrån honom. Det löste sig till slut och vi kom i väg. Vi parkerade i Gallerian och gick till Börsen. Vi fick ett bra bord med bra sikt mot scenen. Maten kom in, ryggbiff med pommes och sallad. Gott men min bit var lite senig och fet. Till kaffet blev det vanilj pannacotta med bär. Showen var ok, men den förra vi var på var bättre. Han avslutade dock stämningsfullt med Jag och min far. Efteråt gick vi en vända i Gallerian. Vi tittade lite i affärer, såg choklad som nästan gjorde att jag ville börja äta godis igen ;) och tog en fika på Edelweiss innan vi åkte hemåt.
Ikväll har jag tvättat, strukit och tittat på Melodifestivalen. I morgon blir det middag med barnen. Mysigt

 

Ryggbiff med kryddsmör, pommes och grönsallad

Vaniljpannacotta med bär/frukt

Mmmmm.....choklad!


Kör och Dag 2 på DS

I går var det dags för kören igen. Vår andra gång för terminen. Vi missar flera gånger pga att Caroline är med i Mello. Nu gick hon ju vidare också. Vi har ganska svåra låtar med många ord och igår gick vi bara igenom olika stämmor. Det kändes lite rörigt och lät inget vidare men vi får väl träna mycket hemma. vi var i en ny skolaula och det var så jäkla kallt att jag frös t.o.m om fötterna. jag var frusen hela kvällen. Men kul var det. nu är det uppehåll i två veckor.
I dag var det dags för del två av hjärtröntgen. Hade hoppats att slippa åka en gång till men tyvärr. Idag följde Stefan med. Vi hade tänkt göra något mer efteråt. Vi var i god tid och fick en p-plats direkt. Jag var på plats 10 min före utsatt tid. Jag fick komma in nästan direkt. Fick en venkanyl insatt i armvecket. Sedan fick jag vila i 10 min innan de sprutade in isotoperna. Efter det fick jag promenera i drygt 30 min. Vi gick ner till Bistron och köpte Cappuccino och en ostmacka. Förra gången jag gjorde en sån här undrsökning fick jag dricka ett stort glas fet mjölk och två ostmackor för att få i mig en massa fett innan röntgen, men det hade dom slutat med.
När vi kom tillbaka till Nuklearmedicinska avd. Fick jag vänta ganska länge innan dom hämtade mig för röntgen. Idag tog det bara 15 min. Sedan fick jag åka hem. Resultat får jag på torsdag hos läkaren på arytmimottagningen. Vi bestämde oss för att åka hem direkt. En snabb handling på Maxi bara. Vi åt lite lunch innan vi tog en halvtimmes promenad. Efter det hämtade jag upp mamma. Vi fikade innan vi tog i tu med bouppteckningen. Mamma stannade över middagen. Vi åt kalvschnitzel med potatisklyftor och sallad. Strax före åtta åkte mamma hem och vi tittade på en helkväll med Lena Ph. Nu blir det Skavlan. Och jag är trött!


KS och DS i skift

I morse larmade mobilen redan 05,15. Jag gick upp och gjorde morgontoalett och därefter frukost. Stefan kom upp en halvtimma senare. Jag fick inte dricka kaffe eller te och det kändes i huvudet.
Vi kom iväg vid sju. Stefan åkte till KS där han skulle ta bort katetern. Jag åkte till jobbet.
Halv två åkte jag mot Danderyd. Jag hade tid halv tre men man vet ju inte vad som kan hända i trafiken så jag ville vara ute i tid och tur var väl det. Trafiken var det ingen fara med men att hitta parkering var värre. Till slut fick jag i alla fall en plats och till och med en fortfarande gällande p-biljett. Tyvärr skulle den inte räcka till så jag fick i alla fall köpa en ny. Men vad gjorde det. Jag hade i alla fall en p-plats!
Jag var på plats på röntgen en kvart innan utsatt tid.
Nästan direkt fick jag en venkateter insatt i armvecket. Sen var det dags att cykla och få isotop insprutad. Ett EKG sattes och efter en stund ändrade de tillvägagångssätt. Det gjorde mig nervös. Varför ville dom inte att jag skulle stressa hjärtat. Jag blir nervös också när dom pratar sins emellan och sedan plötsligt går ut för att rådgöra med någon annan. Jag får veta resultatet av min läkare den 28 februari. Efter cyklingen fick jag promenera 10 min innan det var dags för röntgen. Jag fick vänta ett bra tag innan jag fick komma in. Själva röntgen tog en dryg halvtimma. 25 min på rygg och 6,5 min på mage. Eventuellt ska jag tillbaka på fredag morgon för ytterligare en röntgen. Det får jag veta under morgondagen. Man kan ju hoppas att jag slipper åka på fredag.
Det första jag gjorde när jag var färdig var att gå in på Pressbyrån och köpa en cappucino och en vaniljbulle. Det tog inte lång stund innan huvudvärken gav med sig.
Jag var hemma igen halv sex. Stefan hade värmt ärtsoppa som vi åt till middag. Nu blir Mästerkockarna och sedan Mia på Grötö innan det är dags att famna kudden. Det har varit en lång dag.


Det knallar på....

Stefan fick permis från lördag till söndag. Han skulle vara tillbaka kl. 13 för provtagning. Vi köpte med oss pannkakor som vi åt i dagrummet medan vi väntade provsvaren. Proverna var ok så vi kunde packa ihop hans tillhörigheter och åka hem! Skönt! Veckan som gått har varit ok. Han har haft feber ett par gånger och han har en irriterande hosta. Men det blir bättre och bättre.


Jag har gått på bandet nästan varje dag. Skönt att komma igång. Mitt hjärta har varit lite lugnare ett tag nu.

I fredags var vi på Ulriksdals slottsträdgård. Vi fikade och köpte med oss lite tulpaner som man fick skära av från löken själv. Vi köpte också några kornettblommor. På vägen hem stannade vi på Stinsen där vi skulle köpa en pizzasten. Såklart var dom slut. Det blev en pizzaplåt i stället.

På eftermiddagen kom mamma, våra barn och barnbarn och fikade med oss. Dom hade köpt en fin välkommen hem tårta till morfar. Mamma stannade och åt middag med oss. Pizza gräddad på nya plåten.


I lördags var Stefan på träff med Bishoftobarnen. Jag städade. På kvällen såg vi Melodifestivalen och röstade så klart på fröken Caroline som gick vidare till andra chansen.

I söndags var vi en snabbis till Ikea där vi köpte en trappstegspall och några nya matlådor. Efter det var vi och fikade med Sandra, Nicklas och Max. Max och jag lekte med bilar i hans rum. Vi stannade ett par timmar innan det var dags att åka hem och laga middag.


Hela veckan har det varit tråkväder varje dag. Runt nollan och grått. Lätt snöfall vissa dagar.

Brie och salamimacka på gott surdegsbröd. Det åt vi på Ulriksdal.

Halva priset var det på allt i Spisabutiken. 68 kr fick vi betala. 

Smarrig tårta som barnen bjöd på. 


Min lediga fredag....

Har för andra veckan i rad tillbringats på KS. Idag något längre stund än förra fredagen då jag var dödligt trött. I morse skulle jag ha träffat en Osteopat inne i Stockholm. Sandra erbjöd sig att köra mig dit men jag orkade helt enkelt inte så jag avbokade det. Istället fick jag sova ut i morse. Det var verkligen skönt och behövligt. Jag hade trott att jag skulle få hämta hem Stefan idag. Om inte helt så i alla fall för helgen. Men inte! Efter ronden fick vi veta att han måste stanna kvar. Hans levervärden oroade läkarna. Han får fortfarande antibiotika via dropp. Jag stannade på Maxi och köpte varsin sallad åt oss. Jag köpte även med mig en Cheif in a box lasagne till middag åt Stefan. Han är rejält less på Sodexomaten som inte smakar ett dugg.
Vi åt salladen i dagrummet. Sedan gick vi ner till huvudentren där vi tog en fika. Det var kallt där så vi satt inte så länge. Strax före fem begav jag mig hemåt. Jag fixade middag åt mig själv. Kycklingfile med potatisterrin och rödvinsky. Repris från förra fredagen. Jag har inte så mycket hemma och jag har inte hunnit med att handla så mycket i veckan. Nu blir det På spåret och Skavlan innan sängen hägrar. I morgon ska Stefan på ytterligare ett UL av buken men sen ska han få permis. Nu håller jag verkligen tummarna för att det blir så.

Stefans utsikt mot helikopterplattan

Detta har varit hans hem i drygt en vecka nu.

Min middag i kväll. Gott men trist att äta ensam.


Fortsatt ovisshet

Hela veckan har gått i ovisshetens tecken. Det har gissats och funderats på vad som är fel hos Stefan. Så i onsdags satte man in en dränering i buken och ut rann 1,2 liter blodblandad vätska. Vad det är kan man inte riktigt säga. Det ska analyseras. Förmodligen urin och blod. Idag har dränaget tagits bort men fortfarande finns det en ficka med vätska kvar. Hur många olika rötgenundersökningar som gjorts vet jag inte. Men det har varit någon i stort sett varje dag. I måndags och tisdags var jag och hälsade på efter jobbet. I onsdags kunde jag inte åka då jag själv skulle till DS för UL av hjärtat. Då var Sandra där på lunchen. Hon var också snäll och följde med mig till DS. Mitt UL gick bra. Det var inga stora förändringar sedan 2006 då jag senast gjorde ett UL. Allt gick fort och vi var tillbaka i Märsta strax efter 18. Igår var det äntligen dags att vara med på kören för oss. Det var kul men ganska svåra låtar. Efter kören köpte Sandra och jag med oss Sushi och åkte hem till oss och åt den. Gott! Trevligt med lite sällskap också.

God sushi som vi köpte med hem efter kören.

En stillsam, ensam tisdagmorgon


Berg-& dalbanehelg.

Lördag förmiddag pratade jag med Stefan och han kände sig pigg. Nästan bra! Jag skulle åka dit vid ett då besökstiden började. Sandra undrade om hon skulle följa med men jag var fortfarande lite orolig över förkylningen så jag tackade nej. Bara någon timme senare ringer Stefan och säger att han fått vätskeförbud nu också. Matförbud har han haft sedan tidigare. Någon form av operation är på gång. Jag kände att nu får det väl ändå vara nog. Jag blev gråtfärdig och ringde Sandra och frågade om hon kunde följa med i alla fall. Det kunde hon. När vi kom dit satt han med syrgasmask men för övrigt såg han ganska ok ut. Han hade tungt med andningen. Plötsligt kom en sköterska in och meddelade att vätskeförbudet upphävts. I stället skulle ha gå på ultraljud av buken efter vårt besök. han hade jobbigt med andningen under hela vårt besök. Sandra och jag åkte hem igen. Stefan ringde senare och då hade han varit på röntgen. inte UL. den gav inget besked förutom att han hade vätska i buken. På kvällen tittade jag på Mello.
Söndag förmiddag pratade jag med honom och då mådde han bra. Nicklas, Sandra och Max skulle komma och hälsa på. När jag kom till sjukhuset låg han i sängen med syrgasmask och hade jätteont. Han var lite arg för att han ringt efter smärtlindring men ingen kom. När dom kom sa dom att han skulle larma när smärtan var 4 på en femgradig skala. Det hade han ju gjort. Nu var den 8! Jag blev lite orolig att han skulle må dåligt när De andra kom men som tur var hann smärtan lägga sig tills dess. Andningen var dock jobbig och nu pep det också när han andades. Han fick andas in något vidgande och då släppte det. Jag stannade kvar en stund efter att de andra åkt hem. När det var dags för mig att åka hem följde han med mig till hissarna. På kvällen tittade jag på familjen Holstein-Gottorp.
Det blev en helg med både hopp och förtvivlan. Ena stunden mådde han bra för att i nästa stund ha så ont att han inte kunde andas.


Trött fredag...

Jag slumrade om efter Stefans sms och mina sms till barnen. Vaknade vid niotiden. Jag var oerhört trött. Vid ett åkte jag till sjukhuset. När jag kom dit låg han med en syrgasmask över mun och näsa. Han sov djupt så jag fick putta på honom. Han hade så ont att han inte kunde andas ordentligt. Pulsen var dubbelt så hög mot normalt och han hade feber. Han fick inte äta något. Jag stannade bara någon timma. Han var så trött och även jag var trött. Jag åkte hem och försökte vila en stund. Det gick inget vidare. På kvällen var jag hos mamma och åt middag. Inger, Sara, Jim och lilla Sigrid var också där. Strax före åtta åkte jag hem. Jag var så trött. Jag tittade på På spåret och Skavlan innan jag stupade i säng. Jag hade bara hunnit ner i sängen när jag hörde något som lät som om någon bultade på ytterdörren. Bom, bom, bom tyst några sek och så Bom, bom, bom igen. Jag trodde hjärtat skulle stanna på mig. Jag smög upp och med bultande hjärta smög jag runt och tittade i alla fönster. Jag såg ingen där. Sms:ade Sandra för att höra om dom hört något. Det hade dom inte. Hon erbjöd sig att komma upp om jag ville. Men jag tackade nej och intalade mig att det var från Kungsängen där dom brukar ha övningar. Det tog ett tag att somna efter det.


Begravning och komplikationer....

I torsdags var det dags för pappas begravning. På tisdagskvällen var vi upp till Dressman för att försöka hitta ett par byxor som gick runt Stefans svullna mage. Inte så lätt att prova kläder när man inte kan böja sig och dessutom har en kateterpåse fastsatt på benet. Men de första paret han provade gick bra. Dom var lite säckiga men gick i alla fall runt magen utan att trycka och var i perfekt längd. Jag hittade en liten koftjacka till mig på Lindex.
På onsdagen hade Stefan besök av en vän från gympan. Han kom och fikade och hade med sig en fin orkidé från alla gympakompisarna. Stefan måde bra. På kvällen tittade vi på Mästerkockarna när Stefan reste sig och gick in och lade sig. Han hade börjat må sämre. Han ropade på mig och ville ha en hink för han mådde illa. Helt plötsligt började även katetern lukta. Vilket den absolut inte gjort tidigare. Vi började misstänka urinvägsinflammation. Han hade frossa och feber. Jag började kolla på nätet och i de broschyrer han fått för att hitta symtom. Det stämde inte riktigt och Stefan började känna sig lite bättre så valde att avvakta. Torsdag morgon hade han ont i buken och struttade lite när han gick. Han vilade mycket och jag blev mer och mer nervös. Orolig över Stefan och nervös inför begravningen.
Jag fick hjälpa Stefan på med kläderna innan vi kom iväg till kyrkan. Stefan hade svårt att ta sig i och ur bilen. Han var vit i ansiktet. 
Det var så fint framme vid pappas kista. Mycket blommor runt kistan och hans foto uppe på den.
Klockan ett ringde kyrkklockan och begravningsakten startade. Organisten började spela Nocturne och då kom tårarna. Sedan blev det solosång av Ellinor Holm. Som en bro över mörka vatten. Och tårarana rann. Prästen pratade lite om pappa efter de stolpar vi givit honom. Lilla pappa, så älskad av familjen och omtyckt av grannar och vänner.
Nästa solosång av Ellinor var Håll mitt hjärta. Så vackert. Prästen läste en dikt som vi tyckte passade in på pappa. Ingen av oss skulle orka läsa den själv.
Defileringen runt kistan var lite jobbig. Som utgångsmusik spelades Time to say godbye.
Stefan mådde absolut inte bra och Micke körde honom hem medan vi andra gick in i församlingshemmet för att äta smörgåstårta och dricka kaffe. 
 
När jag kom hem låg han och vilade. Jag ville att vi skulle åka in men det ville inte han. Han hade fått en tid till urologen fredag morgon och ville vänta tills dess. 
Men det blev bara värre och värre och när han fick feber igen ringde jag till avdelningen han legat på. Dom rekommenderade oss att åka till akuten direkt. 
Då gav han med sig. Jag hjälpte honom på med kläder klädde mig själv och halv ett på natten satte vi oss i bilen och åkte till KS. Han hade stora problem att röra sig, ta sig i och ur bilen. På akuten fick han snabbt hjälp. Vi trodde att han fått stopp i katetern men så var det inte. Efter UL av buken kunde man konstatera att han inte hade mycket i blåsan heller. 
De tog prover och urin för kontroll. Han skulle röntgas då man misstänkte tarmvred, Jag var så trött att jag nästan inte höll ihop. En djävulsk dag. Först begravning och sedan ororn över Stefan och hans situation.
Vi bestämde att jag skulle åka hem och sova och om hans skulle få åka hem skulle han ta taxi. Jag började bli en riktig trafikfara och kunde inte vänta längre.
När klockan var halv tre lämnade jag Stefan och åkte hem. Det var så klart jättesvårt att somna men till slut fick jag ett par timmars sömn.
Klockan åtta vaknade jag när Stefan sms:ade att han var tillbaka på sin gamla sal och att det inte var tarmvred men att buken var blodfylld och han hade en kraftig urinvägsinfektion. Ev. kunde det bli aktuellt med ny operation. Jisses...kan det inte bara vara nog nu.
Några bilder från kyrkan:
 
 
En orange ros bland alla röda. Den var från Nettan som är trivselvärd på Ärlinghem. Hon och pappa hade en speciell kontakt. Dom förstod varandra fast han inte kunde prata. Hon grät när pappa somnade in och hon ville vara med på begravningen.