Det hade varit lite osäkert om Sandra, Nicklas och Max skulle kunna vara med som planerat. Max blev magsjuk på onsdagen. Men det var ingen annan som blivit sjuk och vi beslöt oss för att köra på som planerat.

Efter frukost stack vi iväg och köpte de allra sista klapparna. Det har aldrig hänt tidgare att jag köpt julklappar på julafton. Jag bytte också den bh jag köpte dagen innan. Optimistisk som jag är hade jag köpt en för liten storlek (runt om).

Vi åt risgrynsgröt till lunch innan vi började duka matbordet.

Kvart i tre kom familjen Åström. Dom ville se sista delen av julkalendern hos oss. Till Kalle & Co drack vi glögg. Fam Öhlin-Ekwall kom lite senare då dom inte ville väcka Max i förväg.

För året hade vi infört en nyordning.
Vi skulle dela ut julklapparna innan maten istället för som vi alltid gjort sedan jag var liten, efter maten.

Vi hann börja med julklapparna innan Sandra, Nicklas och Max kom.
Som vanligt fick barnen en massa paket.
Mathilda och Melker agerade jultomtar och delade ut paketen.

Jag fick en upplevelse-julklapp av Stefan. Av barnen fick vi en fin förstorning av alla tre barnbarnen tillsammans. Den blev jag väldigt glad över.
Jag hade köpt ett automatiskt laserpass till Stefan så att han kan sätta upp grejer rakt på väggen.
Han fick också en bok av mig.

När alla öppnat sina julklappar och barnen hunnit leka lite var det dags för julbordet. Vi skulle hålla nere julmaten i år sa vi. Men så blev det inte alls. Vi hade precis lika mycket som vanligt.
Allt var gott!

Efter maten hade vi bytesjulklappar som vi slog tärning om. Lika mycket skratt och stoj som vanligt.

Härligaset kommentaren stod Mathilda för när hon blev av med trisslotterna som fanns i ett paket:
Åh, nej! Mitt liv är slut!
Som tur var hann hon vinna tillbaka dom innan tiden var slut.

Vid 23-tiden var alla trötta och vi bröt upp.

Stefan och jag städade innan vi kom i säng efter en mycket bra julafton.
Jag fick ha båda barnen med familjer här. Min drömjul.


Melker och Mathilda väntar på att få dela ut julklapparna


Sandra, Melker, Mathilda och Micke.


Mathilda läser på paketen och Melker delar ut.


Nicklas, Sandra och Max


Dags att hugga in på maten


Mathilda i nya julklappkläder och Sandra Ö tävlar i Sing-star


Max vill också vara med.

På onsdagen åkte Sandra, barnen, Stefan och jag till Ica Maxi och handlade det vi skulle ha till julbordet.
Det var rätt mycket folk men gick bra ändå.
När vi kom hem upptäckte Sandra att deras kyl gått sönder. Stefan fick hämta deras varor och försöka stuva in dom i vår kyl så länge.

Jag ugnsbakade skinkan och griljerade den.  Vi invigde stektermometern på vår nya spis. Det funkade bra. Man satte in skinkan med termometern instucken i kall ugn. Sedan valde man hur temp på färdigt kött och sedan stektemp. När skinkan var klar ljöd en signal och ugnen slogs av.

Det blev sen kväll innan vi var klara men som tur var hade vi tagit ledigt på torsdagen.

....och vi närmar oss julen med stormsteg. lördag-söndag var vi barnvakt till lillskrutten Max. För första gången hade vi honom över natten. Det gick alldeles utmärk. Han är väldigt lättsam att ha att göra med.

Medan Max sov middag igår skruvade Stefan dit handtagen på Sandra och Nicklas skåpluckor. Jag tvättade några maskiner tvätt.
Känns bra att kunna hjälpa till nu när dom har så mycket att stå i med huset.
När Sandra  och Micke köpte sitt hus kändes som om vi bodde där. Vi var där jämt. Målade, tapetserade och lade golv.

Max och farfar  fixar med skåpluckorna


Pannkakslunch

Jag vaknade för de andra imorse och klev upp och släppte ut katten innan jag gjorde mig iordning. Sedan var det bara att vänta på att Stefan och Max skulle vakna.
Efter lite lek och bad gräddade jag pannkakor till lunch. Sedan blev det en promenad med Max som somnade i vagnen.
Medan han sov kom Sandra och Nicklas hem igen. Jag visste att dom var på väg när jag fick höra om en olycka vid Stora Väsby och med flera bilar inblandade. Fy vad rädd jag blev. Ringde Nicklas som inte svarade och jag blev ännu räddare. Som tur var svarade Sandra. Dom var redan vid stationen och hade alltså redan passerat när olyckan inträffade. Vilken lättnad.
Efter en fika packade vi ihop våra prylar och åkte hem. Vi tog en tur via Coop och köpte pepparkakor med fyra ljus på.

När vi kom hem skottade Stefan medan jag gick in och gjorde köttfärsås.
Strax efter fyra kom sedan Sandra Å, Matilda och Melker för att delta i den årliga tomteparaden som ordnas i vårt område.  En liten stund senare kom även Sandra Ö, Nicklas och Max.
Vi tog lite glögg och pepparkakor innan tomtarna kom till oss med de beställda godispåsarna.
Barnen lekte jättefint och det var trevligt att ha dem alla här. Saknades gjorde bara Micke som var tvungen att arbeta.


Besök av tomtar med godispåsar i säcken.


Barnen dansade och hade kul till Så mycket bättre cd:n.


Vi gick igenom vad vi ska ha på julbordet och bestämde oss för att göra en drastisk förändring i schemat för julafton.
Sedan jag var liten har vi alltid gjort på samma sätt.
Sedan Kalle Anka började sändas har vi tittat på det. Sedan har vi ätit och därefter delat ut julklapparna.
I år ska vi titta på Kalle mfl. Sedan blir det julklappsutdelning innan vi äter.
Efter maten blir det sedan bytesjulklappar med tärningsspel.
Det blir nog bra. Det har känts lite stressigt och jag har sällan kunnat sitta ner och titta på tv med de andra.

I kväll är jag trött med glad. Jag älskar att ha mina barn med familjer hos oss.

Före

Nytt!

En timme efter att vi fått det nya såldes det gamla. Ett par från Haninge kom med en liten, liten bil och hämtade det. Efter mycket möda åkte de iväg med bordet och en av de sex stolarna på taket. Hoppas dom kom hem ordentligt med sin last.

Titta vad som stod i verkstan när jag skulle gå hem förra fredagen....





Killarna hade byggt en snögubbe som stod där och önskade Trevlig Helg!

På måndagen när jag kom tillbaka var den som bortblåst......

.....och hittade de här bilderna.








Bilderna tog jag i Nice förra året i maj.
Vi hade varit i Toscana och bilat upp till Nice där vi skulle ta flyget hem efter ett par dagar.
Jag var ensam kvar på rummet medan Stefan skulle gå ner till en liten butik som vi sett alldeles intill hotellentrén.
Där skulle han köpa mackor till frukost åt oss.
Jag väntade och väntade men han kom inte. Efter en stund hörde jag utryckningsfordon och människor som tittade åt det håll där Stefan borde vara. Själv kunde jag inte se det från fönstret.
Utryckningsfordonen tonade bort och det verkade inte vara någon aktivitet där. Jag försökte ringa Stefan men upptäckte att hans telefon låg kvar på rummet.
Nu började jag bli ganska orolig. Funderade på att gå ut och leta efter honom, men vi hade bara en nyckel och det verkade inte som någon bra idé i fall han skulle komma tillbaka medan jag var ute. Så jag väntade vidare medan jag funderade på hur jag skulle ta mig till flyget och vidare hem om det hänt honom något.

Medan jag sitter där och funderar kommer det plötsligt en duva spatserande längs balkongräcket.
Jäklar vad rädd jag blev. Var det någon typ av tecken? Var det Stefan som försökte meddela sig med mig?
Den spatserade fram och tillbaka på det tjocka räcket innan den flög och satte sig på en gatlykta. Sedan kom den tillbaka igen.
Det var många tankar som flög genom huvudet på mig då.
Då hör jag nyckeln i låset och in kommer Stefan. Vilken lättnad. Så efterlängtad var det länge sedan han var.
Butiken vid entrén var stängd och han hade gått iväg för att leta efter någon annan butik att handla i. Han fick gå längre bort än han trott.


Här har Stefan kommit tillbaka och bjuder duvan på lite av det bröd som han köpt.

Nu har Stefan bokat en ny tid för leverans av spisen.
Först försökte han få dom att lämna av den på sonens företag. Där finns det någon som kan ta emot den hela dagen.
Nej DET gick INTE!

Då undrade han om dom kunde försöka precisera tiden för leverans lite mer. För att slippa ta ledigt så lång tid igen.
Nej DET gick INTE!

Då frågade han om dom kunde tänka sig att ringa 30 min innan leverans.
Nej DET gick INTE!

10-13 är det som gäller. Sedan spelar det ingen roll att det är dom som strulat till det för oss.
Nu ska grannen ta emot den. Vi får väl se om dom godtar det. Man måste legitimera sig vid leveransen.
Kanske måste det vara beställaren som tar emot och legitimerar sig.

Synd att vi redan betalat spisen annars hade vi kunnat skita i att ta emot den och köpt någon annanstans.

Nu ska spisen reklameras, vi får väl se vart den tagit vägen. Någon annan som behövde en sån kanske.

Återigen. Vilken jäkla tur att vi inte åkte till tippen med den gamla.

I går morse hämtade jag först upp Sandra och därefter mamma för att påbörja resan ner mot Nävekvarn.
Vi skulle hämta upp Eva vid Statoil i Kungens Kurva. När vi var på Essingeleden fick vi höra att en olycka inträffat vid Västertorp och att motorvägen förmodligen skulle stängas av. Som tur var hann vi svänga av och ta mindre vägar så att vi något försenade kunde hämta upp Eva.

Väl framme i Nävekvarn parkerade vi utanför Vandrarhemmet.


Det mysiga vandrarhemmet i Nävekvarn.

Vi skulle få rummet vid 17-18 ungefär men ägarinnan kom precis så vi fick bära in väskorna innan vi gick tvärs över vägen och hem till Åsa. Det var första gången vi var i deras nya hus. Väldigt fint och väldigt idylliskt. Kändes lite som när man är i Dalarna. Röda hus och mycket snö.




Inplogad julgran.

Hos Åsa var även syster Inger. Kul att få träffa dom igen. Vi bjöds på Toscansk Tomatpaj till lunch. Sedan tog vi en promenad till lilla butiken där vi handlade lite till frukosten.

Medan dom andra gick hem tog vi tre systrar en härlig promenad i villaområdet intill.

Sedan blev det lek med barnen och en massa snackande. Vi sjöng oss igenom en hel sångbok med barnvisor.

Till middag gjorde vi lax med purjolök och dilltäcke, i ugn. Till det åt vi otroligt god potatis och romsås.
Jag tror att det var den här potatisen vi åt:

Potatis smakar väl potatis har jag tidigare tyckt. Men den här var väldigt god.

Vi andra tittade på Så mycket bättre medan Åsa nattade barnen.

Senare åt vi ost och kex och drack lite vin medan vi pratade en massa om döden bl.a....hmmmm. Det låter ju trevlig..hahaha. Men trevlig hade vi i alla fall. Vid 23 tiden var vi alla trötta så vi bröt upp och gick till vandrarhemmet igen.
Jag valde att ligga på golvet i köket med tanke på att jag vissa nätter haft riktiga hostattacker. Men i natt var det lugnt.
I morse sov vi till åtta. Vi tvättade av oss lite och klädde oss innan vi gick tillbaka till Åsa för att äta frukost.
Dom hade också sovit till åtta och var nyss uppstigna när vi kom.




Efter frukosten gick vi tillbaka till vandrarhemmet och packade ihop våra prylar, betalade för rummet och packade in i bilen.

Efter en fika hos Åsa påbörjade vi färden hemåt igen.
Vi stannade på Ikea i Kungens Kurva. Eva skulle bli hämtad där och vi andra skulle äta lunch.
Efter maten tog vi en snabb tur genom varuhuset och plockade på oss lite småprylar. Jag köpte två röda ytterkrukor och ett par förpackningar servetter. När vi betalat åkte vi vidare hemåt.

Efter att jag kommit hem tog jag med mig en påse lussekatter och åkte ut till Nicklas, Sandra och Max. Stefan var där och hjälpte till att lägga nytt golv i köket. Max och Sandra var inte hemma, så vi tog bara en fika innan jag åkte hem igen.



Nu väntar jag på att Stefan också ska komma hem så att vi får äta middag.

....hela min fredag gick åt till att vänta. Vänta på att DHL skulle komma med vår nya spis.
Tid för leverans var bokad mellan 10 och 13. Jag misstänkte att dom skulle komma 12,59 eller nåt sånt. Men så fel jag hade. När klockan slog två ringde jag DHL knappade på uppmaning in lev.nr..... tuuuut.....tack för att ni väntar.....tuuut .......tack för att ni väntar ........tuut.......tuut.....tuut.....tuut.... efter fem minuter lade jag på.

14,30 kom Stefan hem och tog över väntandet så att jag 1½ timme försenad kunde hämta upp mamma och åka för att handla.

När vi kom hem hade DHL fortfarande inte levererat någon spis.

Jag bakade lussekatter till mamma och pappa. I vår gamla spis då.



Medan degen jäste hjälpte jag mamma med betalning av några räkningar.

Efter bullbaket blev det hemmagjord pizza och ett glas rött.

Resten av kvällen tittade vi på TV innan mamma tog taxi hem.

Och fortfarande har vi inte sett röken av någon spis.

Vad kan DHL stå för tro. De Håller Lite kanske.

Jag kan ju förstå om dom blir försenade pga av väder eller trafikproblem, men då kan man för farao ringa och säga till att man blir försenad.

Så här såg stängslet ut runt min arbetsplats när jag åkte hem i torsdags kväll.



Vackert!

....vad man haver.....


En utskrift på lite stadigare papper.


En hyacint i kruka


Ett snöre och:Tada!!!

Lite gladpack runt krukan så att inte fukten tränger ut.

Jisses, vad pysslig jag varit.
Och inte nog med det! På spisen puttrar kalopsen. ja jag säger då det.