Tystnad råder....

Inte på grund av att vi är osams eller nåt. Nä, jag kan helt enkelt inte prata! Har tappat rösten totalt. Det som i torsdags började som lite halsont har nu blivit till stumhet. Tillfälligt som tur är. Får en liten, liten aning om hur det måste vara för Pappa. Fast med dem jag träffar kan jag ju komunicera via skrivna lappar eller viskning (fast jag vet att man inte ska det). Men när Mamma eller Sandra ringer och man vill fråga en massa så är det stopp. Jobbigt.
Jag skulle ha hämtat barnen i fredags. Det kändes jättejobbigt att behöva ställa in det. Jag tvekade massor av gånger innan jag till slut bestämde mig för att tänka på mig själv först. Mathilda hade blivit besviken och det förstår jag. Som tur är går det snabbt över. Och det finns massor av fredagar som jag kan hämta i stället. Fredags eftermiddagen tillbringades till stor del sittandes eller liggandes sovandes. I går lördag var vi en sväng till Älvsjö mässans Trädgårdsmässa för att få lite inspiration till trädgården, trodde vi ja. Vi hade trott att man skulle kunna se lite uppbyggda trädgårdsförslag, men icke. Jo det fanns en avdelning med uppbyggda..... Gravar! Ja, den eviga trädgården. Jag hade tagit med kameran för att eventuellt fotografera sånt som kunde inpirera oss. Men det vill man ju inte fotografera.
Inte riktigt vad vi väntat oss. En stor besvikelse blev det. 135 kr i inträde för att kolla på allehanda prylar som korgar, tavlor, brickor, badkar mm. Visst en hel del lökar, orkidéer och lite plantor. Men inte speciellt mycke inspiration. Trist. Jag köpte i alla fall några små prylar. En ny planch av Lena Linderholms Solrosängel. Vi har haft en sån i vårt kök som tyvärr blivit väldigt urblekt. Nu när jag kom hem med den nya (som dessutom är signerad) så såg man verkligen skillnad. För 200 kr fick jag den och en signerad bok av Lena och Gösta Linderholm: Livsnjutarboken. En riktig pärla. Kul att titta i och massor av recept, sångtexter och målningar.

image166


Vi köpte även några nya bordstabletter med pioner på.


image167

Kvällen tillbringades framför TV:n med programmen Stina, Sing-a-long och Extra, Extra. Sedan var det dags att försöka sova. Men det var lögn i h-e. Varje gång jag var på väg att somna vaknade jag till med ett ryck av att jag snarkade till och var tvungen att svälja. När klockan var drygt tre gick jag upp och tog en magnecyl. Bäddade i fotöljen i TV-rummet för att kanske förhindra att halsen liksom ramlar ihop (eller hur jag ska beskriva det). Jag har väl sovit lite grann men vaknat massor av gånger av att jag snarkat till högt. Och i dag är rösten som sagt helt borta.  För övrigt mår jag ok. Så vi tar oss en långsam långpromenad istället för yoga och core som brukar vara vår söndagsträning.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback