Vilket kaos

När jag skulle hämta min bil med nypålagda dubbdäck fick jag veta att det inte var någon idé att försöka åka bil därifrån. Det var stopp överallt! Bara att börja gå hemåt i piskade vind och snöyra. Kanonbra för min förkylning. På överdelen och fötterna var jag ordentligt klädd, men inte på benen. Hade bara jeans på mig. Det var isande kallt. Ringde Stefan när jag började gå. Då var han strax framme vid Sillekrog. Jag var hemma runt sex. När jag kommer fram till vårt hus får jag se att vår underbara granne skottat hela vår uppfart och trottoaren utanför oss. Åh, vad glad jag blev. Tack snälla E.
Ringde Stefan med jämna mellanrum för att höra vart han var. Västberga, Sörentorp osv. Från Sillekrog och hem tog det 5 ½ timme! Normalt tar det väl 1 timme drygt. Medan jag väntade på att han skulle komma sydde jag färdigt Sandras köksgardiner så långt jag kunde. Måste bara veta hur långa dom ska vara och om hon ska ha omtag. Påbörjade även draperiet. Ska försöka komma iväg och köpa öljetter till upphängningen idag.
Vid halv elva kom snälla lilla sonen hem med min bil så att jag slapp gå till jobbet i dag. Eller jag kunde ju åka med Stefan, men nu slapp han ruscha iväg och kunde ta det lite lungt efter gårdagens pärs.
Stefan kom äntligen strax efter elva. Vi tog en kopp tea innan det var dags för sängen.
Idag är det en strålande vacker vinterdag! Så länge det varar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback