På morgonen ska hon ha hjälp med bäddning, diskning och tre dagar i veckan dusch och hårläggning. 

Efter lunch ska hon ha tillsyn och hjälp med disken. Ev. Någon enklare matlagning om det behövs.

Vid middagstid tillsyn och hjälp Med disken.

Vid 20-tiden tillsyn och ev. hjälp med fika. 

Hon ska få promenad 1 gång/v. Eftersom hon valde dusch mån-, ons- och fredag så kunde hon välja tisdag eller torsdag. Hon valde torsdag. Nu är det så att om det ösregnar på torsdagen eller dom av någon annan anledning inte går att gå ut så får dom inte göra något annat istället. Umgås eller hjälpa till med något annat. Och skulle dom komma ut så får dom absolut inte gå och handla samtidigt. När jag ifrågasatte det fick jag veta att man tilldelas insatser inte tid. Dom tyckte själva att det var idiotiskt men det är politikerna som bestämt det. Så jäkla stelbent. Man kan få hjälp att handla förstås men man får INTE gå med själv. 

Ja, ja man slutar aldrig förvånas. Mötet kändes bra ändå med tanke på tidigare händelser.

På kvällen stack jag ut på en powerwalk i snöslasket. 

Vi fick fruktkorg nr. 2 av 8.

Vid åttatiden åkte jag hem. 

Även på lördagen satte vi mobilen på väckning. Efter frukosten började Stefan med målningen av taket i Tv-rummet. 

Inplastning av möblerna innan takmålning. 

Jag provade ett av recepten i min nya bok Laga Nytt. Det blev ett pajskal på majsmjöl. Jag fyllde skalet med resterna från fredagens Tacomiddag. Lade till lite mer tomater och strimlor av bacon. En äggstanning såklart. Det blev riktigt bra. Kul. Jag har ju saknat sån mat sedan jag slutade med gluten. 

Det hade snöat rejält under natten och utanför var det nästan jullikt.

Vi åt god frukost.

Det passade perfekt i vårt badrum istället. 

Mamma hade som villkor att ha hemtjänst för att "få" lämna sjukhuset. Ja, naturligtvis kan dom inte hålla henne kvar med tvång. Men dom tjatar och tjatar varje gång hon ligger inlagd. Nu gick hon med på det om än motvilligt. Det fungerade inte förra gången hon hade hemtjänst. Men hon får väl ge det en chans till. 

Och det började ju inte så bra. 

Kl 9 (ca) ska dom komma. Ordna frukost, medan mamma äter ska dom bädda och sedan diska när hon ätit klart. Kl. 11 hade ännu ingen kommit. Då tog det hus i helsike hos lillsyrran. Hon är ju i branchen i Kalmar och vet hur det ska fungera. Jag fick ta fram telefonnummer till Hemtjänsten och till ansvarig enhetschef för äldrevården i kommunen. Hon läste lusen av dom. Enhetschefen ringde tillbaka och sa att det visst varit en hos mamma! Mellan 9,30 och 10,30  (1 tim!!! Bara det är en är ju märkligt). Nu blev Inger skogstokig! Hon hade pratat med mamma under den tiden och det var ingen från hemtjänsten där. Dessutom var det både obäddat och och odiskat. Och mamma är glasklar i huvudet. Hade hon varit dement kanske vi hade gått på det. Efter ett tag ringde den som skulle ha kommit och bad om ursäkt. Hon hade gått fel. Hon hade gått till en annan på samma våning. En nödlögn lät det som. Men nu blev det lite fart ändå. Plötsligt skulle mammas kontaktperson komma och möte med hemtjänst och enhetschef bestämdes till måndag kl. 10. Då ska en genomförandeplan upprättas.

Det är ju själva den att man ska behöva bli förbannad och bråka för att det ska bli någon ordning. Man vågar ju inte tänka på hur det är när brukaren är dement eller inte har någon anhörig som kan bråka åt dom. Nu återstår det att se om det blir något möte ( förra gången valde hemtjänstchefen att åka till Malmö istället för att dyka upp på vårt bokade möte. Då hade både Eva och jag tagit ledigt och åkt till mamma. Man kan bli galen av mindre. 

Vi gick hem och åt middag istället. 

Sen blev det lite plockande innan vi hamnade framför TV:n.

Tittade på Sveriges Mästerkock och senare Arga snickaren. 

Under dagen pratade jag med mamma. Hon hade pysslat med lite av varje hemma. Hon hade också varit vaken under natten. Istället för att ligga och vrida och vända sig i sängen gick hon upp och sorterade papper. Hon verkade ganska pigg. Hon hade besök av sin väninna Emmy ett par timmar. Det kändes skönt. 

Efter jobbet skulle jag hämta medicin åt henne och handla lite. 

På apoteket fanns inte den medicin hon skulle ha och som var viktigast att hon fick. Inte ens Alvedon hade dom. Tjejen i kassan ringde apoteket på Centrum och där hade dom i förpackning som dom lade undan. Jag handlade lite livsmedel och åkte sedan till nästa apotek. Köa i nästan 30 min då en enda expedit tog hand om nästan alla kunder själv. 

När jag till slut kom hem till mamma mådde hon inte alls bra. Hon var vinglig, darrig och trött. Hon suckade och pustade. Jag hade med mig rester av kycklinggrytan från gårdagens middag åt henne. Medan hon åt den laddade jag hennes mediciner i dosetten. Vi fyllde i ansökan om permanent boende på Ärlinghem. När jag åkte hem tog jag med mig mammas frotte hem för tvättning. 

Hemma väntade Stefan med ärtsoppa. Efter lite plockande sjönk vi ner i TV-soffan/fotöljen. 

Vi gjorde oss iordning. Lastade in lådorna med loppisprylar i bilen. A-M och E kom i bil och stannade till. När vi sa att vi skulle till Wenngarn och att vi tänkte luncha där ville de följa med. Vi skulle bara åka en snabbis till Synoptik. Det blev en sväng in på Systemet också. 

Vi hämtade upp grannarna och åkte ut till Wenngarn. Skånela har en loppis i en av ladorna. Där lämnade vi lådorna och sa till om att det var för Flickor 01. Vi tittade runt på alla prylar innan vi gick till Anstaltens restaurang för att äta lunch. Vi åt kokt kalv med pepparrotssås. Gott. Kaffe med maräng för mig efteråt. De andra åt äppelpaj med vaniljsås. 

På eftermiddagen åkte vi och handlade på Maxi. 

Köpte en blus till mig och en skjorta till Stefan på rea på Kapp-Ahl. 

Till middag blev det pizza. Glutenfri för mig. Den blev riktigt god. 

På kvällen såg vi På spåret och Skavlan. 

Men nu gjorde jag ett nytt försök och kom ihåg det.

På eftermiddagen blev mamma hemskickad. Stefan handlade åt henne.

Halv sju dök mina gäster upp. 

Jag bjöd på kycklinggryta med ris. Smörstekta morötter med vitlök sallad och bröd till. 

Efteråt kaffe med saftig glutenfri päronkaka med vaniljgrädde. 

Vid halv elva bröt vi upp. Stefan hjälpte mig att röja och diska undan innan vi gick till sängs. 

En liten lätt oro för att mamma skulle ringa under natten svepte genom huvudet innan jag somnade. 

Natten blev lugn. Inga telefonsamtal. Skönt. 

Det var lite blåsigt, +2,2 ute. Lite halt på mindre vägar och gångvägar. Riktigt skönt var det. Det blev lite gågging emellanåt men Stefans knän håller inte och jag är lite orolig för att gå ut för hårt för snabbt. Vill inte riskera något med det knä som jag överansträngde i julas. 

Efter frukosten gjorde vi oss iordning och åkte för att hälsa på mamma. När vi kom dit satt mamma och väntade på oss i receptionen och eftersom det var lunchdags för henne så gick vi direkt till restaurangen. Stefan och jag delade på en portion kåldolmar. Det var ju inte så länge sedan vi åt frukosten. När vi satt där kom mammas granne på hotellet. En kvinna i mammas ålder från Gotland. Hon kände sig ensam och frågade om hon fick sitta hos oss. Vi satt och pratade en stund innan vi åkte upp på mammas rum. Jag hjälpte henne att tvätta håret och locka det med lockborsten. Sen lånade vi en rullstol och tog oss genom hela sjukhuset och bort till akuten. Mamma hade fått en faktura från akuten! Det har aldrig hänt tidigare. Jag har hört att man inte får någon räkning när man läggs in. Nu hade mamma frikort och slapp betala. Så vi lämnade tillbaka räkningen och gick tillbaka till patienthotellet. Vi tog en fika och sedan åkte mamma och jag upp medan Stefan följde med grannkvinnan och visade hur hon skulle gå till huvudentren. 

Sen var det dags att åka hem. Vi stannade till på Maxi och handlade. Sen köpte vi med oss sushi hem. 

På kvällen förberedde jag inför måndagens "syjunta". 

Jag gjorde en gryta och bakade en kaka. 

Det här att mamma fick flytta till patienthotellet var rätt konstigt. Enligt sköterskan som var med på mötet med biståndshandläggaren så fick hon inte resa sig upp utan tillsyn pga risken att falla. Sedan tjatar dom hål i huvudet på henne med frågor om det inte finns någon anhörig som kan ta hand om och ansvara för hennes säkerhet under helgen. Sedan skickar dom henne till patienthotellet. Där har hon ingen tillsyn alls. Hon får mat och städning men larma får hon bara göra om det är absolut nödvändigt. Det svänger snabbt i vården. 

På tjugonda knut åkte julen ut på jobbet. Jag plockade ner alla ljusstakar och stjärnor. Förutom det så är det bokslutstid och en massa avstämningar, avslut och rapporter som ska iväg. Dessutom i ett nytt program som jag inte alls är vän med ännu. Tillsammans med allt strul runt mamma så blir man rätt slut på kvällarna. 

Det har inte blivit så mycket träning för mig i januari men i onsdags kväll kom vi ändå ut på en PW  kvällen. Det varnades för halka men det var ingen fara. Mycket av den snö som vräkte ner i måndags började smälta. Det har blivit slabbigt, isigt och knöggligt på småvägar och trottoarer. Tittade på Sveriges Mästerkock.

Igår efter jobbet åkte Stefan och jag och hälsade på mamma. Hon var betydligt piggare än tidigare. Vi gick till dagrummet och fikade. När vi sitter där kommer en man i nedre medelåldern. Han tar något att dricka och börjar sedan pilla med det lilla kassaskrin som anhöriga lägger kaffepengar i. Plötsligt upptäcker jag att han har en sedel i handen. Sen vrider han lite på låset och går därifrån. Förmodligen snodde han en tjuga som låg där i. Det kan inte ha varit någon större sedel, kaffet kostar 5 kr/person. Tyvärr var jag för feg och inte 100% säker på vad han gjorde så vi sade bara till personalen att skrinet var öppet. Han kom ytterligare en gång men vände då han såg att en ur personalen stod där. 

Mamma var irriterad på en sköterska som tjatade och frågade om hon verkligen inte hade någon anhörig som kunde ta hand om henne i helgen. Vi har sagt ifrån. Jag vågar inte ta det ansvaret. Jag skulle inte få en blund i ögonen om hon skulle sova här. Jag skulle ligga och lyssna hela nätterna. 

Efter någon timma blev mamma yr och ville gå tillbaka till sin säng. Vi sa hej då och åkte hem igen. Sedan blev det Sveriges Mästerkock och Rakt in i hjärtat innan jag stupade i säng. 

Alla kläder som finns är för 90 kg och hon väger högst 50. Fortfarande blåmärken i ansiktet efter fallet före jul. 

Med på mötet var förutom biståndshandläggaren även en sjuksköterska. Vi kände väl direkt att det nog inte skulle bli så enkelt. 

Sköterskan sa att någon alltid måste vara med när mamma reser sig upp då hon är så yrslig. Hon behöver hjälp med dusch mm.

Mamma fick tala om hur ofta hon tror att hon behöver hjälp. Ja vad svarar man på det? Om hon behöver gå på toa och inte får resa sig ensam? Varannan timme kunde hon få besök. Kul med tanke på att mamma ofta har problem med magen. Då kan det bli bråttom. Då kan man inte vänta på att hemtjänsten har 45 min på sig att komma.

En knapp timme senare reste sig biståndshandläggaren upp och gick. Vi pratade vidare med sköterskan en stund. Eva undrade över vad mamma fick att sova på till nätterna. Hon har i flera år ätit insomningstablett Stilnoct. Nu sa sköterskan att hon fick en tablett som hette något som började på Mo... Eva reagerade direkt. Hon visste att den kan ge hallucinationer och mardrömmar. Det förklarade mammas förvirrade samtal. 

Vi tog en fika tillsammans innan jag var tvungen att åka tillbaka till jobbet. Jag köpte med mig en sallad från restaurangen och påbörjade hemresan. Det blev en seg resa. Stundtals gick det bara i 20-30 km. Jag jobbade till 17,30. 

Åkte hem och gick på löpbandet i 45 min och körde några andra övningar. Stefan kom hem 19,30. Vi åt lite. Resten av kvällen tillbringades framför TV:n. Helt slut kände jag mig. 

Eva besökte mamma som var ännu tröttare än dagen innan. Hon var inte ur sängen när Eva var där. 

Vid sex kom våra gäster. Vi hittade en flaska ... Som vi inte vet varifrån den är. Kan vara present till Stefan på födelsedagen, som vi bjöd på när dom kom. Rätt OK. Är ju inte så förtjust i den sortens dryck. Den gick också fungerade även till förrätten som bestod av en räk/ägg/rödlöksröra på rostat bröd. Löjrom och dillkvist på toppen. Jag åt glutenfritt bröd. 

Tog inga bilder på övrig mat. 

Trevligt att vi äntligen hittade en dag som passade oss alla. 

Vi kom isäng runt midnatt. 

Söndag morgon vaknade jag 7,30. Hade ställt väckning då för att inte vara för pigg på kvällen. 

Efter frukosten ringde jag mamma. Hon var något förvirrad. Hon hade trillat på morgonen. Turligt nog stod personal i närheten och fick tag i henne innan hon hann slå huvudet i golvet. Hon hade fått för sig att hon flyttats till en annan våning och blev arg och skulle gå tillbaka. Hon berättade det för mig. Hon tyckte det var knasigt. Sedan säger hon plötsligt att hon sitter på bryggan? Hon pratade lite sluddrigt och kommenterade själv att hon var virrig. Jag blev lite fundersam. Hon brukar ju vara oerhört klar i huvudet. 

Efter samtalet gjorde vi oss i ordning och åkte hem till mamma för att röja bort alla julsaker och plocka ner granen. Stefan röjde ur kylskåpet och slängde sånt som blivit gammalt. Jag plockade ner alla tomtar mm i lådor. Drygt två timmar tog det. 

Därefter åkte vi till Eurostop och köpte ett nattlinne, en frp trosor och ett par mjukisbyxor till mamma. 

Jag var trött på kvällen och valde att gå isäng tidigt. Jag tänkte gå upp tidigt för att vara på jobbet vid 7 eftersom jag skulle åka på möte om mammas fortsatta vård på måndagen. 

22.05 när jag nästan somnat ringer min mobil. Jag ser att det är mamma. Tankarna rusar. Vad har hänt? Ringer personalen på hennes mobil för att meddela att hon är dålig. Men när jag svarar är det mamma. Hon är förvirrad och undrar varför hon ska ligga i den där källaren. Det är en massa grabbar som sågar och spikar. Fast just då är det lugnt. Jag försöker förklara att hon är på sjukhuset och då undrar hon vad hon gör där. Jag säger, men mamma du mår ju inte så bra. Jaha svarar hon men var måste jag ligga i den här baracken? Hon sluddrar och virrar och jag hör inte alltid vad hon säger. Jag blir helt ställd och skärrad. Vad tusan är det som händer? Hon har aldrig vimsat så förr. När hon var riktigt sjuk i blodförgiftning låg hon ju också och pratade men då var hon tydlig och lät precis som hon förde ett normalt telefonsamtal. Enda kruxet då var att ingen fanns i andra änden och hon hade ingen telefon. Nu var hon allmänt virrig och sluddrig. Jag avslutade telefonsamtalet men var allt för skärrad för att kunna somna. Jag måste prata med syrrorna. Förstod att Eva sov så henne sms:ade jag. Inger jobbade till 22 så hon borde vara på väg hem eller hemma. Ringde henne och hon svarade. Hon bad att få ringa upp. Skönt att få prata med någon. Vi misstänkte att det var någon ny medicin hon fått. Måste fråga om det på mötet. 

Jag hade jättesvårt att somna sedan. Men fram emot midnatt slocknade jag till sist.

Mamma låg när jag kom upp till avdelning. Efter en liten stund kom hon upp och vi gick till dagrummet där vi fikade. Hon frös så jag fick gå och hämta hennes täckväst. Vi satt en stund och jag visade henne bilder från vår Kalmar. Efter en liten stund orkade hon inte mer så vi gick tillbaka till hennes säng. Hon var så trött och yr och ville helst sova. Jag satt kvar en stund och pratade sedan kramade jag henne och åkte hem. Jag hade fått ett sms från Securitas om att servicekillen var sjuk så han kom inte.

Vi åkte till eurostop och handlade till lördagens middag med grannarna. Jag köpte även en Foamroller att stretcha ut ben och lårmusklerna på.

 Efter middagen landade vi framför TV-n. Totalt slut efter en psykiskt lite jobbig vecka.  Melker ville ha en sån liten smällkaramell som jag gjorde före jul. Nu var dom på vinden så jag gjorde två nya. Han fick välja färger. Rött och turkos. 

Det blev en jobbig dag. Jag hade tänkt åka och besöka mamma men jag var allt för trött för att våga ge mig ut på vägarna. Tror inte att det gjorde så mycket för mamma, hon är så trött och sover mest. Jag lovade att komma på torsdagskvällen om jag fick sova på natten. 

Kvällen tillbringade jag i TV-fotöljen. Vi tittade på Sveriges Mästerkock och ett program om några som var med om Tsunamin för 10 år sedan. 

Kom isäng ganska tidigt. Stefan sov i TV-rummet för att inte störa mig med snarkningar. Jag var nog övertrött för jag hade svårt att somna ändå. Jag fick nog 6 timmars sömn till slut ändå. 

Torsdagen började med spöregn och blåst. Nu försvann den lilla snö som kommit. 

Mamma ringde och sa att biståndshandläggaren skulle komma på fredagen kl. 11 och hon ville att både Eva och jag skulle vara med. Vi bestämde att jag inte skulle åka till henne på torsdagskvällen då utan komma på fredagen istället. Ett par timmar senare ringer hon och säger att mötet är flyttat till måndag istället. Typiskt den här kommunen. Det hade ju passat perfekt på fredagen när jag ändå är ledig. Jag sa att jag kommer ändå. 

Efter jobbet bytte jag om och Stegan och jag tog en PW. Det hade blivit lite kallare och frusit på. Dags att testa broddarna vi köpt. Ingen hit! Det kändes jättekonstigt. Vi har Icebugskor där dubbarna sitter inbyggda i sulan men dom är så himla styva att det är svårt att jogga med dom. 

Det här är de broddar som fick bäst betyg i Plus. Just för att dom inte skulle vrida sig. Stefan fick dessutom hjälp att prova ut dem i butiken. 

Ålla tomtar, stjärnor och ljusstakar åkte ner i sina lådor och upp på vinden. 

Ganska skönt att få bort det. 

Jag hann leka någon timma med Max och Mio innan det var dags att åka hem och äta middag. 

Mamma är nu inlagd på Strokeenheten då man misstänkte att hon kan ha fått TIOR. Efter datortomografi av hjärnan uteslöt man dock det. Inga blödningar eller proppar. Man konstaterade att hon hade för låg salthalt och för lågt blodtryck. Lilla mamma, vilket eländigt år du haft. 

Min fina pappa på hans konfirmation. 

Efter frukosten åkte vi iväg till Saras lägenhet med ett lass prylar. 

Efter det åkte vi till Varvsholmen där Inger jobbar. Hon visade oss ett hus med trygghetsboende för äldre. Vi skojade om att vi skulle boka en lägenhet till mamma där. Strax efter ringde Eva. Mamma hade inte klivit upp. Hon var yr och mådde dåligt. Städfirman var där och hade kokat lite te till henne. Eva hade sagt åt henne att hon måste larma. Efter en massa samtal oss systrar och mamma emellan. Larmade hon hemtjänsten som sedan larmade ambulans innan de lämnade henne ensam att vänta på den. Efter ett par timmar var hon inlagd på strokeenheten och hade fått huvudet röntgat. Ingen blödning inga proppar. Skönt! Lite för låg saltnivå och mediciner som inte passar ihop. Jamen hur många gånger har vi inte undrat över alla mediciner som bara byts ut och skrivs ut efter varje läkarbesök och sjukhusvistelser. Man blir så jäkla trött på sjukvården. Skönt i alla fall att hon nu är under uppsikt. 

Inger, Stefan och jag åkte in till Kalmar C och gick på Kullzenska Cafeet och fikade. Stefan och Inger åt semlor medan jag fick nöja mig med den vanliga chokladbollen. Lite trist att det är så dåligt med glutenfritt. Fler och fler undviker ju gluten nu.

Efter det åkte vi tillbaka hem till Inger innan det var dags att ta oss mot flyget och hemresan. Jag hade ingen lust att åka hem igen. Jag visste ju vad som väntar. 

Inger körde oss ut och vi kramades hejdå! Kalmar flygplats är verkligen trist. Ingenting utom en liten kioskvar öppet. Inga dagstidningar, i te en kopp kaffe att köpa utom i en automat. Två flyg gick därifrån. Ett till Bromma 15,50 och ett till Arlanda 16,20. Vi hade blivit uppgraderade till SAS Go och fick därmed välja vad vi ville i deras utbud som var rätt torftigt. Jag kunde välja kaffe och en liten påse nötter. Stefan valde kaffe och knäckemacka. 

En timme tog resan och på Arlanda stod Micke och Melker och väntade på oss. Så mysigt när Melker kommer springade och slår armarna omkring mig. 

Vi väntade på våra väskor. Och väntade och väntade och väntade förgäves. Dom kom aldrig. Stefan anmälde dom försvunna och sedan åkte vi hem. Jag har rest många gånger och till olika länder med flightbyten men aldrig blivit av med väskan. Så händer det på en sån här kort och enkel resa. 

Skönt att komma hem ändå. Men jag hade kunnat stanna några dagar till. 

Vid sängdags kom jag på att min älskade kudde låg i väskan. Jag brukar aldrig lägga den i väskan annars. 

På fredag em. Körde Micke oss ut till Arlanda där vi tog flyget till Kalmar. Medan vi väntade på avgången gick vi till SAS loungen och fikade. 

Det blåste stormvindar men flygningen gick ändå bra. Lite skakigt när vi skulle landa. Inger hämtade oss på Kalmar flygplats. Vi stannade till på Ica Smedby och pizzerian och köpte med oss pizza till middag. Dom har även glutenfri pizza som är helt ok. Sara hade just kommit från nyårsfirande i Helsingborg och väntade på oss hemma. Det blev en ganska lugn och tidig kväll. 

På lördagen var det dags att påbörja shoppingracet. Sara har köpt lägenhet och nu behöver hon allt nytt. 

Efter frukost hämtade vi henne på gymmet. Hon hade åkt tidigt och tränat. Sedan blev det Elgigante, Rusta, IKEA (där vi även fikade),  Media Markt (där vi köpte en micro i inflyttningspresent åt henne) Chilli mm.  Vi åkte en sväng förbi hennes nya lägenhet och lämnade hennes prylar. Lennart och hans särbo (som ägt lägenheten innan) var där och målade och flyttade ut prylar. 

Vi stannade på Maxi och handlade mat Och fyndade träningskläder på vägen hem. Halva reapriset. 

Vi köpte med oss glutenfria öländska kroppkakor till Inger och mig. 

Lite senare tog vi en snabb promenad. Tyvärr kände jag av mitt knä så det blev bara 5 km i blåsten. 

När vi kom hem hade Sara börjat med kycklingen vi skulle äta till middag. 

På söndagen hämtade vi Sara som tränat igen. Vi åkte över till Öland och Ö o B. Oh jisses vad mycket fynd vi gjorde. Synd bara att vi flög. Det går ju inte att ta med sig så mycket. Trevligt att besöka Öland så där mitt i vintern. Sen blev det en tur till Bauhaus där Sara köpte en taklampa. Lunch åt vi på En trappa upp i Modehuset. 

Sist köpte vi med oss budapestbakelser från Maxi som vi åkte hem och delade på. Alla utom Sara som drog ut på PW med en kompis. Jag gjorde långstekta fläskkotletter till middag. 

Resten av kvällen tittade vi på TV. Sara skulle upp och jobba så hon gick och lade sig tidigt. 

Glutenfria kroppisar med smält smör. 

Fynd från IKEA och Jula.

Mamma väckte mig strax efter nio men gick och lade sig igen. Hon var orolig och orkeslös. Fick upp henne till frukost och då blev det något bättre. Vid lunchtid körde jag henne hem. Jag skickade med henne några matlådor så att hon bara kan värma dem. 

Jag såg till att hon kom hem ordentligt sa åt henne att larma hemtjänsten om hon skulle trilla, och åkte sedan hem igen. Jag var helt slut. Tog lite lunch och sedan gick jag och vilade. Jag sov i 1,5 timma. Sedan var det dags att göra sig iordning och gå ner till Åströms för Nyårsfirande. 

Det blev en lugn men mycket trevlig Nyårsafton med bara dom och vi. Vi åt i långsam takt. Först toast med räkor, avokade, löjrom och gräddfil. Till den lite, lite Champagne (Är inte så förtjust i det).

Medan Micke gjorde huvudrätten tittade vi andra på korten och pratade från och om vår USA resa. 

Till huvudrätt fick vi sedan helstekt oxfile, potatisterrin, rödvinssky mm. Gott! Till det ett glas rött vin som Stefan köpte i Etiopien. Till dessert fick vi pannacotta med kiwi och mango. Smarrigt. Timmarna innan tolvslaget spelade vi ett roligt sällskapsspel. Alias. Riktigt skoj. När vi började göras oss redo att gå ut och titta på fyrverkerierna ringer min mobil och magen knyter sig. Ett nummer jag inte känner igen. När en kvinna presenterar är jag säker på att det är hemtjänsten och att mamma trillat igen. Men det visade sig vara vårt hemlarm som av någon anledning slagit igång. Hon har gått runt och kollat men det såg lugnt ut. Stefan gick hem och kollade upp så att det var ok. Han kom tillbaka en minut i tolv och kunde vara med och fira in det nya året. Vi skålade i pommac och Champagne ( jag hällde ut min). Det var kyligt så vi var inte ute så länge. När vi kom in tog Sandra fram glass, maränger och lite annat smått o gott. Efter det gick Stefan och jag hem. Hade svårt att somna då det var just den tiden mamma trillade första gången. Men det blev en lugn natt. Nu ser vi fram mot ett bättre år. Ett lugnt 2015.