Mer julförberedelser, tomteparad och elände

På söndagen före jul var det dags för den traditionella tomteparaden i vårt område. En trevlig tradition som funnits sedan våra barn var små. Då hade paraden både häst och musik. Idag är det lite mindre men kul för barnen. För en billig peng kan man beställa besök av tomteparaden. Man ställer ut em marschall på trappan så vet tomten att man vill ha besök. Barnen få godispåsar, ja även de vuxna om man beställt det. Alla som vill får gå med i fackeltåget. 
I år var alla barnen och barnbarnen här. Även Nicklas svärmor Birgitta var med. Max och Melker gick med i paraden. Även Sandra och Mathilda var med ett tag. Jag hade bakat en glutenfri saffranskaka som vi hade till fikat. Sandra hade med sig goda saffransbiskvier som hon bakat. 


Eftersom jag glömde fotografera själv har jag lånat bilderna från Sandras blogg. www.familjenastrom.se 
När alla gått hem och vi hade röjt undan satte jag igång med sillsalladen som också låg på min lott till julbordet. Jag lade också in sill. Julens smarrigaste sill enligt receptet. Det kan vi ju diskutera. 


Trött efter en trevlig gick jag till sängs. Måndagen var arbetsdag. 
01,30 väcks vi av min mobil. Ser att det är mamma. Och pulser rusar iväg. Hon har ramlat när hon skulle upp på toa och nu kan hon inte resa sig upp. Tusen tankar rusar genom huvudet. Vi slänger på oss kläder, skrapar ren bilen från snön som fallit på natten och drar iväg. Benen skakar och händerna darrar när jag ska låsa upp port och dörr. Vad väntar oss? 
Mamma halvsitter lutad mot sängbordet. Rullatorn har vält. Blod på golvet under henne. 
Vi kollar om hon har ont. Något brutet. Det ser inte ut så. Vi lyfter henne upp så att hon sitter på sängkanten. Hade lårben eller höft varit brutet hade hon känt det. Jag kollade igenom henne och såg att blodet kom från skrapsår på ben och armar. Eftersom hon äter Waran blöder hon lätt och mycket. Efter omplåstring hjälpte jag henne till toan dit hon var på väg när hon föll. Det gick bra och hon kunde med stöd av rullatorn ta sig tillbaka till sängen. Där kollade jag henne bakhuvud som hon trodde att hon slagit upp då hon ramlade men där syntes eller kändes ingenting. Vi bedömde att hon nog var okej. Vi hade köpt skumtomtar till henne som vi nu hade med oss och vi lämnade henne smaskande på en sån. Det verkade ha gått bra trots allt. Förmanade henne att ta det lugnt om hon behövde gå upp igen. Och larma om det var något. 02,30 var vi hemma igen. Det var inte lätt att somna om. Jag skickade ett  sms till jobbet och berättade vad som hänt och att jag skulle bli sen. Efter ett par timmar lyckades jag till sist slumra in. 
Ringde mamma när jag vaknade. Det var ok med henne. Lite mörbultad och med blåmärken här och där. 

Kommentarer
Postat av: Sandra Åström

Usch och fy.. inte roligt alls med mormor!

Kram!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback