Dagar som rusar och trevlig middag.

...tiden rusar fram men står ändå still liksom.
Veckorna går så himla fort, men ändå går det så långsamt framåt mot våren. Vintern har varat så himla länge och jag längtar verkligen tills det blir vår och värme.
Veckan som gick var rätt så händelselös och jag känner att jag behöver det. Just nu känner jag mig orkeslös.
När jag väl kommer hem från jobbet vill jag sätta mig ner och bara vara. Jag tror att det är brist på sol och ljus som gör mig orkeslös.
Måndag, tisdag och onsdag hände inte mycket. Stefan var på jobbresa och jag var ensam hemma. Jag gick på bandet när jag kom hem men sedan satt jag mest framför TV:n. I onsdags var Sandra och barnen här på ett kort spontanbesök men annars har jag bara varit ensam.  Skönt och behövligt.
I torsdags kom Stefan hem igen och vi åkte tillsammans till kören. Sandra och Melker åkte till Berlin på morgonen så hon var inte med. Som tur var bestämde sig en annan från vår stämma att komma just i torsdags. Hon har haft en massa annat att styra med denna termin och inte kunnat vara med. Men just då kom hon som tur var. Annars hade jag varit ensam på första raden. Inte kul!
I fredags efter jobbet åkte jag hem direkt. Stefan hade köpt semlor som vi åt med varm mjölk. Gott!
På kvällen gjorde jag en pizza till middag. Den blev inte riktigt som jag ville. Jag vet inte vad det är för fel på vår spis. Den har betett sig mycket märkligt senaste veckan. Nu blev pizzabottnen blek, mjuk och trist.
I lördags för middag drog vi iväg och handlade direkt efter frukost.
Vi åkte till ICA Maxi och notan gick på över 1400 kr för tre kassar mat. Ingen märkvärdig mat direkt. Hmm
Sedan åkte vi hem igen. Åt lunch pysslade och tog en snabb vila innan vi satte igång med maten.
Klockan 18 kom Nicklas, Sandra, Max, Sandras pappa Jens och hans fru Yvonne för att äta middag med oss.
Vi bjöd på Fläskfilé med salami och soltorkade tomater, klyftpotatis och sallad. Till kaffet hade jag gjort en nötpaj som jag serverade med vaniljglass och vispad grädde.
Jag fick inte sitta med och prata så mycket då Max ville att jag skulle leka med honom. Lille skrutten vill bara ha mamor för sig själv. Vi busade runt och lekte tills han var alldeles slut och det var dags att åka hem. Då blev det lite gråt och han slingrade sig som en liten mask. Masken Max ville INTE åka hem.
Jens och Yvonne stannade någon timme till och vi satt och pratade om allt möjligt. Mycket trevligt. Jag är glad att Nicklas fått så trevliga svärföräldrar. En mycket trevlig kväll blev det.
När alla åkt hem diskade vi och städade undan innan vi tittade på sista delen av Melodifestivalen som vi spelat in. Vi hade inte missat så mycket kunde vi konstatera. Vi kom i säng runt midnatt.
Inte ett foto tog jag. Jo förresten på nötpajen blev det ett.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback