I Karantän...

.är vi satta tills 48 tim sedan senaste kräkning. Vad gör man då om man mår bra.
Stefan som mår lite bättre än jag påbörjade utgrävningen av golvet i vårt uterum. Vi ska gjuta en betongplatta som det sedan ska läggas klinkers på.
Där under trallen hittade han mitt lyckomynt som varit försvunnet i flera år. Jag fick det av Stefans morbror för många år sedan och lovade att alltid bära det med mig. Det gjorde jag också tills det plötsligt en dag bara var borta. Jag hade det alltid i min högra byxficka och flyttade över det från ficka till ficka när jag bytte byxor. Men så plötsligt låg det inte där en dag när jag kände efter.
Men nu har jag det igen.
Jag tror att det är ett grekiskt 100 drachmer mynt från 1992. Inget värdefullt för någon annan. Men för mig var de det.
Själv har jag roat mig en stund med att fotografera lite i trädgården.
Nu finns det inte mycket kvar av den enorma snöhög som skottats ner från förrådstaket.
Det känns som om det finns hopp om vår äntligen.

Kommentarer
Postat av: Sandra

Härliga vårbilder!



Kul att du hittade myntet!!! Du hittade inte mitt delfinhalsband också?!



Kram!

Postat av: Marianne

Nej ditt halsband har vi tyvärr inte hittat ännu. Vi får väl se när han grävt lite till :)

2011-04-07 @ 11:54:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback