Drömmar...

... är så konstiga. I alla fall mina.
Natten till igår drömde jag så mycket knasigt. Vet inte vad allt kommer ifrån.
Först drömde jag att jag var hemma hos mamma och hon bodde kvar i den lägenheten som mamma och pappa bodde i när pappa blev sjuk.
Min mamma är näst intill pedant men nu var det så mycket prylar i köket. Alla bänkar var belamrade med grejer. Det låg högar med blöjor och sängskydd till pappa. Jag tittade i skafferiet och det var en massa konstiga gamla saker där. Vid bordet satt en gammal dam. Mamma sa att nu var det hon som bestämde i huset.
I fönstren satt konstiga gardiner som inte alls var mammas stil. Min mamma är väldigt modern vad det gäller sånt. Inga spets eller nylongardiner som det satt i fönstren i min dröm.
Sedan drömde jag att jag var på resa till någon stad som jag inte vet vart den låg. Jag och en annan kvinna gick runt och tittade när jag fick se en staty som jag ville fotografera. Då kom jag på att jag inte hade någon kamera med mig men att jag ju hade mobilen. Jag tog upp mobilen som då visade sig vara min allra första digitalkamera. Hur jag än ställde mig så föll ljuset in fel på statyn och det blev skuggor. När jag väl knäppte kortet var det enormt lång slutartid. När jag stod där kom en man fram till mig och frågade om den väskan han drog på var min. Det var en vit väska med röda kanter och av dra-matentyp. Jag kände inte igen den och sade nej. Men när jag tittade i den så var det mina kläder som låg där så jag tog hand om den.
Efter det drömde jag att Nicklas var liten, ca 6-7 år och att han skulle åka motorcykel. Vi stod ganska högt uppe och motorcrossbanan som var mer som en racerbana låg flera meter längre ner. Jag lyfte ändå upp både motorcykel och honom över kanten och böjde mig ner så att jag kunde ställa ifrån mig dom på sidan av banan. Sedan gick jag själv runt området och ner till honom. På vägen dit hörde jag att dom andra som körde var på andra sidan banan och jag sade åt Nicklas att om han skyndade sig skulle han hinna ut på banan innan dom kom tillbaka. Det sista jag drömde var att han höll på och krånglade med ett par armbågsskydd och en gammal gul och blå GT-tröja, sån som han hade när han tävlade i BMX.
I natt drömde jag att dom redan gjutit plattan till vårt uterumsgolv. Stefan och grannen E grävde ut där i går.
Stefan sa att dom skulle gjuta en gång till efter som det första skulle sjunka ner när det torkat. Då kom min ena chef A och sa att det va dags för honom att titta på klinkers innan Stefan fick för sig att välja något. A tyckte att det skulle vara brun klinkers på golvet. Just ja tänkte jag, det är ju han som är fastighetsägare då har vi inget att säga till om. Vi vill ju ha ljusbeige klinker. Men sedan kom jag på att han ju faktiskt inte ägde vårt hus utan huset bredvid. Skönt vi får välja själva.
Så knasigt drömmer jag.
Och jag drömmer alltid om Nicklas som liten. Min pappa är alltid lite yngre och han kan prata. Men i drömmen tänker jag alltid förvånat "nämen han kan ju prata igen".
Ibland drömmer jag om Stefans pappa. Då har han kommit tillbaka efter att ha varit död i ett antal år. I verkligheten har han varit död sedan 1987. När jag drömmer om honom säger jag alltid till barnen att vi måste vara rädda om farfar för han har ju faktiskt varit död.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback