....sa prästen när han döpt lille Max Nicklas (efter Pappa) Ingvar (efter gammelmorfar som tyvärr gick bort i våras).
Dopet hölls hemma i deras trädgård där stora tält byggts upp. Tyvärr var vädergudarna inte på deras sida och det regnade och blåste stormvindar. Tur att Nicklas och Stefan förankrat tälten ordentligt.
Själva dopakten hölls som planerat utomhus men sedan flyttade de flesta in och fikade.
Vi avslutade allt med att sjunga "I denna ljuva sommartid". Blunda medan ni sjunger sa prästen, för precis innan hade det börjat regna och vinden slet i tältduken.


Tälten stagades upp med 25-litersdunkar fyllda med vatten pluss byglar av armeringsjärn. Tur var det, annars hade dom blåst iväg.


Till synes kolugna föräldrar 2 dgr före dopet med 60-talet gäster. Jag hade krypit efter väggarna av stress och nervositet.





Jag döper dig till Max Nicklas Ingvar Ekwall Öhlin...


Max har fått ett litet kors i bärnsten och ett dopljus.






Max med en doppresent.


Den lille mannen med den stora frihetslängtan....
Han vill bara ut. Så fort han kom åt tog han min hand och så skulle vi ut. Ut genom grinden och ut i världen.
När alla tittade på alla fina saker som packades upp ur paketen, då var Max och jag ute på äventyr längs vägen.