Då ska jag försöka lägga in resten av bilderna från vår resa till Rom.

Nu är vi inne på dag två. Vädret var inte på vår sida så att säga. Det regnade i stort sett hela dagen.


Frukost på vårt rum, vi hade bröd och kaffe  också. En liknande frukost på hotellet skulle kosta ca 18 euro/person. För 10 euro fick vi Kaffe/Te, Bröd, marmelad, mjölk och flingor i hotellmatsalen. Det hade vi inte lust att betala. Det här kanske kostade 10 euro för oss alla fyra.


Vi tog oss tillbaka till Sankt Peterskyrkan. Här syns Påvens egen vakt - Schweizergardet


Det här är tycker jag är hemskt. En jätteskärm som ställts framför en gammal staty. Skärmen används vid mässor där deltagarna sitter på gårdsplanen utanför Peterskyrkan.

Köerna in till kyrkan var jättelånga och jag tänkte att kan verkligen alla få plats där inne. Men väl inne märktes det inte att det var så många människor. Kyrkan var otroligt stor.
Just när vi var där hölls en mässa och en stor del av kyrkan var avspärrad för turister.


Längst där inne hölls mässan. Här ser man att det inte är direkt trångt trots alla människor.




Det fanns mängder av statyer och utsmyckningar i kyrkan. Det var rätt mörkt i kyrkan och en del bilder blev inte så bra.


En takkupol


Ytterligare en utsmyckning. Tyvärr vet jag inte vad den föreställer för person, men någon Påve kanske.


Har ingen aning vem det här var heller. Men det såg ut som jultomten.


Såna här biktbås stod här och där. Här är det någon som får syndernas förlåtelse. Bara fötterna sticker ut.
Det finns hur mycket som helst att se i kyrkan. Bäst hade det ju såklart varit att gå en guidad tur så att man fått veta vad alla sevärdheter föreställde.


En liten inblick i Påvens värld


Stefan var den enda som åkte upp i kupolen för att titta på utsikten. Där uppe till vänster längs kolonngången ser man den långa, långa kön av människor som väntar på att komma in i kyrkan. Som tur var gick det ganska snabbt framåt.


En park inne i Vatikanstaten.

Efter tre timmar tyckte vi att vi sett tillräckligt för denna gång. Kaffesuget drog oss till ett kafé en bit därifrån. Regnet stod som spön i backen. Jag var blöt om fötterna och axlarna. Vi fick ge upp inför en av alla paraplyförsäljare som attackerade oss överallt och inhandla två paraplyer till.
När vi fikat och ätit en macka var vi lite varmare. Vi började leta efter en krypta som Thordan hade varit i när han var i Rom som liten.
Vi letade ett tag innan vi stannade en taxi som körde oss sista biten.

Det var en riktigt bisarr upplevelse att gå in i Cappuccinerkryptan.

Man fick inte fotografera därinne. Vi köpte två vykort istället.


Det fanns 5-6 rum som var dekorerade av mumier,döskallar och benbitar av alla möjliga slag.
I kanten av varje rum fanns stora burar av hönsnät fyllda med benbitar eller döskallar. När jag stod och väntade på att komma fram till nästa rum tittade jag åt sidan och såg att jag nästan stod "öga mot öga" med en döskalle. Minst sagt bisarrt.


All utsmyckning i taket är benbitar. Dom gamla munkarnas viloplatser är uppbyggda av ben från andra munkar.
Varför den här kryptan kommit till har jag inte lyckats ta reda på.

Det tog inte så lång stund att gå igenom kryptan. Men nu var vi ordentligt trötta och lite frusna efter allt regnande så vi tog tunnelbanan tillbaka till hotellbussen.

Väl på hotellet var vi fikasugna. Eva gick till restaurangen där en buffé var uppdukad. Hon frågade om hon kunde få köpa med sig några tårtbitar. 9 Euro styck ville dom ha! Fyra tårt/pajbitar skulle kosta nästan 400 kr. På vägen upp till rummen gick hon förbi vagnar med rester från någons frukost på rummet. Där låg en massa bröd. Eva plockade snabbt med sig så många bitar hon kunde bära. När hon kom upp till vårt rum och visade sitt fynd skickade vi ner Stefan att ta reda på resten. Nu hade vi bröd till fikat och även lite bröd till nästa dags frukost. Fy vad busigt. Men hade inte vi tagit brödet hade de ju bara slängts.

Fika med stulet bröd (eller återvinning som Eva sa)


Brödtjuv nr 1.                                                   Brödtjuv nr. 2
Visst ser dom lite skamsna ut......

På kvällen åt vi på hotellet. Till maten fick vi in en korg med bröd som snabbt åts upp. Vår servitör frågade om vi ville ha mer bröd? Nja...jo! Klart vi ville. Han kom in med fina grova små baguetter. Vi satt så bra till att Stefan kunde stoppa ner dom i min väska utan att alla såg det. Hahaha... nu hade vi tillräckligt med bröd till frukosten också.  Det var ju inte direkt billigt att äta på hotellet så lite valuta för pengarna skulle vi väl ha. Jag tror ju inte att dom hade sagt att det gick bra att ta med sig brödet upp till rummet....eller kanske hade dom det. Men som det blev nu hade vi i alla fall hysteriskt roligt åt våra tilltag.

Nästa dag var det Thordans födelsedag och vår sista turistdag i Rom.

God frukost på vårt hotellrum, med återvunnet bröd i tjusig brödkorg av en nerrullad plastkasse.



Därefter tog vi hotellets buss in till stan.


Vi letade oss fran till Fontana di Trevi. Det såg inte alls ut som jag trodde. Jag trodde att den låg i någon stor gatukorsning men den låg vid gaveln av ett hus inne på ett litet torg. Här badade alltså Anita Ekberg i den berömda scenen ur La Dolce Vita från 1960. Men att försöka bada var inte att tänka på. Det stod poliser på alla sidor och så fort någon försökte klättra på stenarna runt om så blåste dom i sina visselpipor.


Självklart slängde vi ett mynt med höger hand över vänster axel i fontänen. Det lär betyda att vi kommer tillbaka.



Plötsligt försvann Stefan.


Tycker mig känna igen den bruna jackan


Kunde väl tänka mig det! Glass! Italiensk glass. Ska ju vara så god, men högarna med glass såg äckliga ut.
Jag smakade lite av Stefan och ja, den var god. Men jag är inte så mycket för glass så jag avstod ändå.

Dags att börja ta sig mot Spanska trappan
.


På väg dit passerade vi en gata som var full med parkerade mopeder, vespor och motorcyklar. Tätt, tätt parkerade sida vid sida. Det var otroligt mycket tvåhjuliga fordon på Roms gator.


Här var det väldigt mycket folk. Det var knappt att trappan syntes.
Det rätta namnet på trappan är  Scalinata della Santissima Trinità dei Monti men den kallas Spanska trappan efter torget nedanför som heter Piazza di Spagna. Trappan har 138 steg i tre nivåer och tre trapplopp inspirerat av den heliga treenigheten och kyrkan Santissima Trinità dei Monti överst i trappan. Överallt stod det stora krukor med azaleor i rosa, rött och vitt.


 Människor och blommor överallt.
 
Så vackert med alla blommor längs med hela trappa.

Nä...jag hann inte med allt i kväll heller. Det får bli Rom del 4 en annan dag.