Nu skiner solen

och jag har klippt gräset. Det hade växt väldigt ojämt. På vissa ställen var det flera dm högt medan det på andra ställen var jättekort. Svettigt blev det.

Vi närmar oss Midsommar med stormsteg och då vänder det igen. Usch det låter ju hemskt. Sommaren har inte riktigt hunnit börja så vänder det och blir mörkare. Tur att det går så långsamt.

Hörde på radion att det är jättemånga tonåringar som söker hjälp för psykiska problem nu. Vad är det som håller på att hända med dom unga. Varför har dom plötsligt så mycket press på sig från alla håll.  Har man mer press på sig i skolan nu än vad man hade förut? Och i så fall på vilket vis och varför. Plugga fick man ju göra på min tid också om man skulle komma vidare.
Och vad det gäller hur man ska se ut och hur man ska vara...kan ingen sätta ner foten och säga stopp!
Och varför måste alla vara så tillgängliga och nåbara hela tiden?
Och behöver man verkligen det? Och varför måste det vara ljud överallt. Har tonåringar tyst omkring sig någon gång? Dom har musik i öronen jämt. När dom pluggar, när dom tränar eller ska sova. 
Och behöver vi verkligen all upplysning som vi matas med jämt och överallt. 
Jag skulle vilja vrida tiden tillbaka 20 år i vissa avseenden.
Jag håller väl på att bli gammal, men jag vill inte att mina barnbarn ska utsättas för allt detta.

Nu ska jag invänta Stefan som varit en sväng till Finland igen. Men bara över dagen denna gång.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback