Det är förskräckligt...

...hur tiden rusar. Jag begriper inte hur folk som har jättestor bekantskapskrets hinner med.  Jag har inte det, stor bekantskapskrets alltså.  Jag har några få vänner, min familj och släkt som jag umgås med och jag får inte tiden att räcka till ändå. Vad beror det på?

Vad har hänt sedan jag senast skrev? Då vi sjöng på centralen.

Lördag 1 december hade vi våra grannar på middag. Det var A-M & E, J-O och L och förra granner B.
Kvällens meny bestod av:

Välkomstdrink: Glögg och pepparkakor med ädelostkräm

Förrätt: Kräftskagen

Varmrätt: Fläskfilé surprise med rödvinssås och klyftpotatis

Efterrätt: Varm fruktsallad med kanelglass


Tror att det var uppskattat. Vi hade en trevlig kväll med mycket prat. Sent blev det med.

Trevligt att vi äntligen kunde få till en tid när alla kunde komma. Det är inte lätt nu för tiden.


Resten av den helgen gick åt till besök hos Mamma och Pappa samt en massa fixande hemma som inte hunnits med i veckan.


På torsdagen (6 dec.) var det sista körsången för denna termin. Ingen av Sandrorna kunde vara med så Stefan följde med igen. Kul att han får vara med och se hur roligt det är att sjunga. Han var ju med en gång tidigare i höstas och jag tror att han gillar det. Nu hade vi inget att öva inför så vi gick igenom en massa låtar som vi sjungit tidigare plus några nya. Vi fick sjunga Jag må du leva och hurrade för en dam som skulle fylla 90 på lördagen. Hon hade följt med en annan körmedlem och fick sitta på scenen och lyssna på vår sång en stund.

Caroline berättade att vi nästa termin ska få sjunga för Linda Bengtzing. Dessutom ska vi försöka hyra en aula eller liknande och bjuda in våra familjer, släktingar och vänner till konsert. Kul. Jag längtar redan.


Fredagen 7 dec. åkte vi med Eva & Thord på vår årliga julmiddag. I År blev det Wanbo Herrgård mellan Fagersta och Smedjebacken.

Vi sammanstrålade i Enköping för att äta lunch. Tyvärr valde vi en sunkig pizzeria där vi åt någon curry-räk röra med ris. Ganska god. Eva däremot valde Spagetti med köttfärssås som visade sig vara oätlig. Eva och jag slank iväg till H&M för att köpa ett linne. Eva hade åkt ifrån sitt som hon skulle ha till kvällen. Jag hittade en grå blus som jag köpte. Eva hittade ett linne med paljetter som hon köpte.

När vi kom till Wanbo var det rätt sent på eftermiddagen så vi hann inte göra så mycket innan det var middagsdags. Det blev en snabb fika och en kort tupplur innan det var dags att dressa om och gå ner till matsalen.

Som vanligt åt jag för snabbt och var mätt redan efter sillen. Att man aldrig lär sig. Det hände något konstigt. Jag hade beställt en 4:a O.P (snaps) och en sån räcker genom hela julbordet för mig. Jag smuttar bara lite på den. När jag gick för att hämta en omgång mat hade jag halva snapsen kvar. När jag kommer tillbaka var det bara lite på botten kvar. Hmmm..antingen har någon av de andra gästerna varit så fräck eller också har någon osalig ande från likkällaren som fanns i källaren spelat mig ett spratt. Konstigt.

Morgonen efter hann vi med en god frukost och en kylig promenad längs med sjön innan det var dags att checka ut.

Det var Evas födelsedag så vi överlämnade en blomma från oss och Mamma och Pappa.

På vägen hem stannade vi i Norberg. Vi hittade en liten Antikaffär där Eva ville gå in. Han som ägde affären var från Texas, USA och pratade Amerikanska med riktig söderndialekt. Det var lite lustigt att hitta en sån person i lilla Norberg, Sverige. Han var gift med en kvinna från Ockelbo. Jag hittade 4 fina vinglas som jag köpte. Vi köpte också en uppsättning dockkläder som ägarens fru sytt. Innan vi skiljdes åt fikade vi på Elsa Anderssons Konditori. Ett jätte mysigt ställe med smarriga bakelser och bullar. Dom hade riktiga Napoleon bakelser. Mammas favoriter, så vi köpte med oss två stycken till dem. Det brukar vara svårt att få tag på. Oftast hittar man såna med en massa grädde i och det ska det inte vara.

Jag ringde och förvarnade om att vi skulle komma med bakelserna så att dom fick skjuta på sin fikarast.

image435
Vårt rum i Wanbo Herrgård

image436
Sovdelen

image439
Så här gulligt var det utanför vårt rum. Vi bodde i rummet till vänster. Till höger låg Evas & Thords rum.

image437
Det här var en rolig liten "skrubb" i matsalen.

image438
Likkällaren

image440
Detta var vad som förvarades i likkällaren. Inte behövde dom väl ta min snaps då!

image441

image442
Morgonpromenad i lite ruggigt väder.

image443

image446
image448
Det här var en gammal avrättningsplats bl.a. Liken förvarades sedan i källaren på Wanbo Herrgård i väntan på vidare färd till begravningsplatsen.

image447
En flaskpost låg och guppade i strandkanten. Den var dock tom.

image444
Det mysiga kaféet i Norberg

image445
Det här huset låg till höger om kaféet och innehöll en liten antikaffär (inte den som Texasmannen hade) och en restaurang.

På söndagen hjälpte vi Mamma och Pappa med att sätta upp en ny skena till duschdraperiet i deras badrum. Resten av helgen blev det pyssel hemma. Tiden räcker aldrig till.


På onsdagen var det Luciafirande i Mathildas skola. När jag var på väg hem från jobbet fick jag se att det var fullt med blåljus längs vägen jag skulle åka. Jag valde en parallell väg i stället. När jag kom i jämnhöjd med polisbilar, ambulans och brandbil fick jag se att dom gick och lös med ficklampor vid sidan av järnvägskorsningen. Fick sedan höra att en ung tvåbarnsmor valt att avsluta sitt liv där och då. Så tragiskt.  Vad rör sig i en människas huvud och hur desperat är man  när man väljer ett så drastiskt sätt att ta sitt liv. Det är så sorgligt. Det var bara förskoleklasserna som lussade i skolans matsal. Föräldrar, syskon och släktingar var inbjudna att lyssna på de duktiga små luciorna, tomtenissar och pepparkaksgubbarna.

Vår lilla Skrutta börjar bli så stor. Undrar hur länge man får komma och titta på dem.

På Lucia var det firande på Melkers dagis, men då det ligger kl. 15 på eftermiddagen har jag svårt att vara med. Stefan åkte dit. Men Melker hade ingen lust att vara med och sjunga. Torsdag kväll var Stefan på gympafest. Jag fixade våra kläder inför fredagen.

Fredag kväll var det julmiddag med mitt jobb. I år har vi valt Krusenbergs Herrgård. Vi har även valt att bjuda med våra respektive. Det var ett tag sedan dom fick vara med men nu var det dags.

Buss utgick från stationen 18,30. När vi anlände till Krusenberg blev det glögg på övervåningen. Därefter fick vi inta våra bordsplatser i "Rosa rummet". Maten var otroligt god. Trevligt upplagt med inte allt för mycket på faten, vilket innebar att dom bar fram ny mat hela tiden. Det kändes fräscht. Ingen kall mat stod framme i rumsvärmen någon längre stund. Och! Nu hade jag faktiskt lärt mig! Jag åt lagom fort och blev lagom mätt. Jag hann smaka på det mesta utan att jag blev proppmätt. Och! Min 4:a O.P räckte under hela middagen! Inga osaliga törstiga andar där inte.

Efter julbordet blev det kaffe och gottebord (för dom som äter sånt) på övervåningen.

0,40 kom bussen och hämtade. Kl. 2 satte vi nycklarna i låset hemma. Mätta och nöjda med kvällen.

Lördagen var seg och gick till att städa. Mycket välbehövligt.

Söndag: fika hos Mamma och Pappa. På eftermiddagen var det tomteparad i vårt område. En trevlig tradition som har funnits så länge vi bott i området (30 år). Ett par veckor innan får man anmäla om man vill ha besök av tomten och samtidigt betala 25 kr/påse. När det är dags ställer man ut en marschall så att tomten hittar dom barn som vill ha besök. Sandra och barnen kom kl. 16. Mathilda ville inte gå med i tomteparaden så hon stannade inne med Stefan. Vi andra gick ut, men det var så kallt att jag gav upp efter en stund. Jag hann inte mer än hänga av mig ytterkläderna så kom Sandra och Melker tillbaka dom med. En stund senare kom tomteparaden hem till oss och barnen fick varsin stor godispåse. Lite senare kom även Sandra Ö och Nicklas. Och sist kom Micke (som varit hemma och gjort köttbullar till julafton). Vi bjöd på middag: Fransk köttgryta med valnötter. Gott! Det är så kul att kunna samla båda våra barn med sina respektive och äta lite och umgås. Det är för lite sånt. Alla är så himla upptagna jämt. Det är helt sjukt. Men på julafton ses vi igen hos Sandra, Micke och barnen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback